Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Myt med kvinnligt ledarskap

Hon är mjuk, bra på relationer, men lite konfliktsökande. Han är tydlig och resultatinriktad. Eller? Är det skillnad på kvinnligt och manligt ledarskap? Nej, menar forskningen.
Petra Rendik Publicerad 17 februari 2017, kl 06:30
Colourbox
Manligt eller kvinnligt ledarskap? Snarare mänskligt. Colourbox

Det finns många föreställningar om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” ledarskap. Vissa påstår att det utövas olika beroende på om du är man eller kvinna, eftersom personliga egenskaper kan kopplas till kön. Andra menar att föreställningarna är fördomsfulla och felaktiga.

Men en dansk undersökning, baserad på svar från drygt 2 000 mellanchefer och 300 vd:ar, slog för några år sedan fast att det inte finns något som kan kallas för “kvinnligt ledarskap”.

Studien visade bland annat att ju högre upp i hierarkin, desto mindre är skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefer. Kvinnliga toppchefer är precis lika synliga och tydliga i sitt sätt att leda och fatta beslut som sina manliga chefskollegor.

Klara Regnö, genusforskare och universitetslektor verksam på Göteborgs universitet och Mälardalens högskola, tror på forskarnas resultat och tycker att vi i stället borde prata om mäns och kvinnors olika villkor som chefer i arbetslivet.

– Bara det faktum att det finns något som uppfattas som kvinnligt chefskap är en spegling av manlig ledarskapsnorm. Så kallat ”kvinnligt” ledarskap blir något som avviker från det vi ser som ”vanligt” ledarskap, säger hon.

Även om kvinnliga chefer når samma resultat som manliga uppfattas det ändå inte alltid så. Som kvinna på en mansdominerad arbetsplats blir man mer synlig, vilket påverkar arbetsvillkoren, enligt Klara Regnö.

Läs mer: Blir arbetslivet någonsin jämställt, Amanda Lundeteg?

– Du kan bli den där kvinnliga chefen som måste prestera bra eftersom du har ögonen på dig, men inte alltför bra, så att du utmanar majoriteten.

– Men du får heller inte misslyckas, för då riskerar du att ses som en representant för vad alla kvinnor på chefsposition kan prestera.

Läs mer: 5 vanliga chefsmyter

Finns manligt och kvinnligt ledarskap?

Pia Höök, MÅNGFALDSCHEF, SKANSKA
– Nej. Däremot är det vanligt att kvinnor och män möter olika villkor, såväl i samhället som i arbetslivet. Det påverkar naturligtvis hur de agerar och hur deras agerande tolkas av andra. Självklart är kön inte det enda som spelar roll i termer av vilka villkor vi möter, även ålder, etnicitet och sexuell läggning har betydelse.
 

 

Tommy Tuike Söderström, PRODUKTIONSCHEF, UPONOR
– Det finns skillnader, men de har inget med kön att göra utan handlar om personliga egenskaper. Alla individer är olika. Att hävda att kvinnor är bättre än män eller vice versa på ett specifikt område håller jag inte alls med om. Det är i alla fall inget som jag har upplevt, och jag har haft både kvinnliga och manliga chefer.

 


Katarina Adamson, PR- OCH KOMMUNIKATIONSCHEF, VOLVO CARS
– Min man fick frågan hur det känns att ha en kvinnlig chef. Det fick mig att fundera över hur långt vi egentligen har kommit. Däremot är det stora skillnader mellan auktoritärt och värdebaserat ledarskap. Själv arbetar jag utifrån en värdegrund med respekt och omsorg om mitt team.

SÅ KAN FÖRDOMAR ARBETAS BORT

  • Se förbi individen och syna chefernas arbetsvillkor.
  • Är förväntningarna realistiska?
  • Fundera över vilka allmänna chefsideal ni har på företaget. Vad sänder de för signaler?
Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].