Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kan man byta jobb efter 50?

Helt stendött, så beskriver 54-åriga Charlotte gensvaret på sina jobbansökningar. När hon var 50 år blev hon headhuntad som kundservicechef. Sedan dess har hon blivit uppsagd två gånger efter omorganisationer. För bara tre år sedan hörde flera rekryteringsföretag av sig. Nu händer inget.
Publicerad 2 februari 2015, kl 15:23
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Går det en ödesdiger gräns i yrkeslivet vid 50 år eller tidigare? Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad, Svenskt Näringsliv, tycker inte det.

– Mycket kokar ner till vilken kompetens du har.  Kompetens slår ålder. För tjänstemän som passerat 50 år är det inga problem att få nytt jobb, säger hon.

Experienced and still sparkling

Erfarenhet och en kort startsträcka värderas enligt henne högt av Svenskt Näringslivs 60 000 medlems­företag. Men det finns företag som medvetet vill föryngra, till exempel de som under finanskrisen sade upp många unga.

– Vad företagen är intresserade av är folk som tydliggör vad de vill och inte de som slentrianmässigt skickar ut 50–100 ansökningar.

Hon berättar entusiastiskt om personen som skrev ”experienced and still sparkling”, erfaren men fortfarande sprudlande, i sin ansökan.

– Äldre borde se hur attraktiva de är. ”Hej! Här är jag och jag kan det här men jag kommer inte att få jobbet”, är inte en framgångsfaktor, säger Carina Lindfelt.

Personer över 50 behöver vara mycket mer aktiva i sina nätverk


Kanske är arbetsgivarna oroliga just för att äldre medarbetare inte ska sprudla tillräckligt. Katharina Hjorth, rekryterare, Inhouse, kan ifrågsätta varför kandidaten hon ska ta fram ska vara just i spannet 27–32 år.

– I en lyckad organisation är det stor spridning åldersmässigt på medarbetarna. Detta saknar många arbetsgivare insikt om, säger hon.

Kompetens och personlighet är enligt henne viktigare än ålder. Därför är det avgörande för de äldre att verkligen belysa sin personlighet, sitt driv och sin vision.

– Yngre har fördelen att inte blir bortsorterade på cv-basis. Personer över 50 år behöver vara mycket mer aktiva i sitt nätverk för att få jobb, säger Katharina Hjorth.

Så fick också 57 procent av de drygt 15 000 uppsagda tjänstemän som 2013 lämnade TRR Trygghetsrådet nytt jobb genom kontakter.

Folk i alla åldrar oroar sig för åldern.

Louise Lagerling, rådgivare, TRR, konstaterar att platsannonser är som ett isberg. De flesta jobb tillsätts under ytan.

– Folk i alla åldrar oroar sig för åldern, att de är för unga, att de är i mitt i livet med familj och vabb eller att de är för gamla. Åldern blir ett problem om man fokuserar på det negativa, säger hon.

Louise Lagerling menar att man i stället ska lyfta de fördelar som finns kopplade till sin ålder. Samtidigt medger hon att det kan finnas fördomar om ålder. Dem kan man motbevisa med ett cv som visar att man är konkurrenskraftig.

– Det är bra att renodla budskapet. I praktiken innebär det att man har flera versioner av sitt cv. Det är inget konstigt med det, säger Louise Lagerling.

Sist i Europa, 2009, lagstiftade Sverige mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Clary Krekula, sociolog vid Karlstads universitet, har skrivit en rapport om åldersdiskriminering åt diskrimineringsombudsmannen. I åldern 35-45 år upplever sig folk minst åldersdiskriminerade i rekryteringssammanhang.

Det finns mycket forskning kring genus i arbets­livet. Men att titta på andra kategorier som yngre och äldre är ganska nytt. Det är, trots lagen, mer okej att säga att någon inte fick jobbet för att denne var för gammal än hade fel kön, tillägger hon.

När det gäller attityden mot äldre spökar enligt Clary Krekula två uppfattningar. Den ena är att det inte är någon idé att satsa på människor som är uppåt 60 år, eftersom de bara har ett fåtal år kvar i yrkeslivet. Man gör felslutet att en yngre person kommer att stannar kvar längre, vilket det inte finns belägg för.

Det andra är att biologin skulle leda till sämre arbetsförmåga och rigiditet i största allmänhet, till exempel svårigheter med ny teknik.

– Det är en myt. Åldern säger lika lite om faktiska förmågor och kompetens som om kapacitet och ambitioner. 

 

Cajsa Högberg
[email protected]

Diskriminering

Diskriminerad?
Under 2014 kom det in 128 ärenden till diskrimineringsombudsmannen, DO, rörande åldersdiskriminering inom arbetslivet. 46 fall rörde rekryteringar. Motsvarande siffror för 2013 var 118 ärenden inom kategorin åldersdiskriminering i arbetslivet, varav 62 gällde vid rekrytering.
 
Uppsagd?
TRR Trygghetsrådet, stöttar uppsagda tjänste­män på 32 000 företag som är anslutna till arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv, Kooperativens förhand­lingsorganisation och IDEA. TRR är en icke vinstdrivande stiftelse, har funnits i 40 år och ägs av Svenskt Närings­liv och fackförbunden inom PTK, bland annat Unionen. 

Tänk på att...

  • Låt inte åldern begränsa dig.
  • Var strategisk.
  • Fundera över vilka kompetenser du har och sök jobben som matchar dem.

En ny chans
Det är aldrig för sent att hitta ett nytt spännande jobb. Möt Lena Kristiansen och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.

Diskriminering

Rasism på Amnestys kontor – så tog de tag i det

Utrikes födda personer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö än inrikes födda. På Amnestys svenska kontor blev situationen till slut ohållbar.
Noa Söderberg Publicerad 19 januari 2024, kl 07:39
Jämlikhetsstrategen Armina Etminan säger att hon tog jobbet på Amnesty eftersom organisationen menar allvar med sitt interna jämlikhetsarbete. Foto: Anders G Warne

Den 12 december 2020 publicerades en uppseendeväckande nyhet: Amnestys generalsekreterare i Sverige avgår efter anklagelser om rasism på föreningens kontor. En av världens mest profilerade människorättsorganisationer beskrevs i Aftonbladet som en arbetsplats präglad av rasistisk utfrysning och användning av ”n-ordet”.

För Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben, var det ingen överraskning. När historien blev offentlig hade hon redan företrätt flera medlemmar som upplevt rasistiska kommentarer och diskriminerande begränsningar av karriärutvecklingen – och fått sin kompetens ifrågasatt när de lyft problemet.

Liknande problem hade uppdagats på Amnestysektioner runt om i världen. På huvudkontoret i London inleddes en utredning som senare skulle visa att det fanns både aktiv rasism – okvädesord som avfärdades som skämt, vidrörande av svarta personers hår utan samtycke – och en mer subtil rasistisk struktur där chefer i London behandlade personal utanför Europa som om de hade lägre kompetens.

"Amnesty är hycklare"

Frustrationen kulminerade när organisationen tog offentlig ställning för den antirasistiska gräsrotsrörelsen Black Lives Matter. Anställda och medlemmar kom med hårda anklagelser om att Amnesty var hycklare, även i Sverige.

Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben på Amnesty.
Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben på Amnesty. Foto: Privat

– Det var kaosartat och väldigt känsligt till en början. Ett smärtsamt uppvaknande. Det blev tydligt att vi inte alls hade det systematiska arbetet för att förhindra att sådant här sker, säger Marianne Gyllenpistol.

Den bristen finns hos fler arbetsgivare. I höstas publicerade Arbetsmiljöverket en rapport som visar att utrikes födda upplever en klart sämre arbetsmiljö än inrikes födda. Av de förstnämnda svarar 12 procent att de utsatts för mobbning på jobbet. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 6 procent.

Amnesty hade redan före krisen tagit fram en formell jämlikhetsstrategi. När stormen lade sig inleddes arbetet med att göra den till något mer än en pappersprodukt. Arbetsgivaren och facket började tillsammans ta fram planer, listor och mål.

Rekryterade jämlikhetsstrateg

En av de första åtgärderna var att rekrytera en jämlikhetsstrateg. Armina Etminan, som tidigare arbetat på stiftelsen Make Equal, fick jobbet. Hon tog plats i Amnestys svenska ledningsgrupp och fick ansvar för att jämlikhetsarbetet skulle genomsyra hela organisationen.

Konflikterna hade visat att det först och främst behövdes mer kunskap. På senare år har Amnestys anställda gått regelbundna utbildningar i bland annat minoritetsstress, ålderism och antimuslimsk rasism. Armina Etminan påpekar att sådant inte kan göras en gång och sedan bockas av.

– Kunskap är en färskvara. Det går inte att säga ”vi gick en utbildning och workshop om detta” och sedan tro att man är klar.

Problemet behöver också mätas, enligt henne. Amnesty införde regelbundna kartläggningar av arbetsmiljöproblem kopplade till ojämlikhet. Där ställs frågor om bland annat rasism, hbtqi-diskriminering och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.

– Det finns en stor diskussion om hur man ställer sådana frågor på ett bra vis. Man kan till exempel integrera det i sina vanliga medarbetarundersökningar och göra det på ett sätt som bygger på anonymitet, frivillighet och självidentifikation.

Diskriminering i samhället återspeglas på jobbet

Därefter inleddes den svåraste delen – att göra jämlikhetsarbete till något som präglar varje avdelning dagligen. Exemplen på vad det innebär är många: nya upphandlingskrav på företagshälsovården, jämlika spelregler på möten, särskilda utbildningar för chefer. Varje avdelning har fått i uppdrag att använda jämlikhetschecklistor.

Armina Etminan ger några exempel på vad en sådan kan innehålla.

– Om jag ska planera en kampanj, skriva ett inlägg i sociala medier eller planera ett årsmöte, vad behöver jag då veta och kolla upp? Behöver vi göra en syntolkning av inlägget? Har vi vilrum, bönerum och rätt kost på mötet? Det handlar om att verkligen kolla i förväg.

Amnestys problem blev offentliga

Trots att ämnet är känsligt, problemet svårt att mäta och lösningarna tar tid så har Armina Etminan och Marianne Gyllenpistol ett övergripande råd till den som märker av rasism och diskriminering på jobbet: lyft på locket. Säg som det är.

Att man vågade göra det på Amnesty är enligt Marianne Gyllenpistol en av förklaringarna till att just deras situation blev offentligt uppmärksammad.

– Jag tror att om man skulle göra detta på andra arbetsplatser så skulle det uppdagas samma sak.

Armina Etminan fyller i:

– Maktstrukturer och diskriminering som finns i samhället återspeglas ju på jobbet. Det handlar om vem som har möjlighet att vara sig själv, dela med sig av sina misstag, utvecklas och göra karriär. Vilka personer som får vilka tjänster. Det är inte säkert att sådant kommer fram i medarbetarundersökningar.

Jämlikhet kräver mod

Samhällsutvecklingen i Europa, med ökad polarisering och växande högerextrema partier, gör också att frågor om jämlikhet och mänskliga rättigheter blir mer politiserade. Det kan vara ännu ett hinder för att lyfta problemen på sitt jobb. Men Armina Etminan vill vända på perspektivet. Hon tror att en arbetsgivare som inte tar jämlikhetsproblem på allvar kommer ha svårt att i framtiden hitta personer att anställa.

– Både arbetsplatser och organisationer behöver komma fram till vilka de är och vad de står för. Det kommer vara viktigare än någonsin, men också ganska utmanande. Och det kommer att kräva mycket mod.

Amnesty International

➧ Människorättsorganisation grundad i Storbritannien 1961.

➧ Har drygt två miljoner ”medlemmar och supportrar”. Uppger inte exakt medlemsantal.

➧ År 2019 hade organisationen kontor i 63 länder.

➧ I Sverige jobbar omkring 90 personer.