I slutet av oktober framkom det att en polisanställd i Västernorrland jobbat hemma i fyra månader trots att arbetsgivaren sagt att riktlinjen är obligatorisk närvaro på kontoret tre dagar per vecka. 

Ärendet ligger nu hos polisens Personalansvarsnämnd, PAN, som prövar frågor om avsked på grund av personliga skäl eller disciplinansvar. Men hur långt sträcker sig arbetsgivarens rätt att bestämma hur och var du ska jobba? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter reder ut när det är läge att backa och när du kan hävda din rätt.  

Anders kräver att få jobba hemifrån. Har han rätt till det?

– Det beror på vad arbetsgivaren och Anders har kommit överens om tidigare. Utgångspunkten är att arbetsgivaren med sin arbetsledningsrätt leder och fördelar arbetet. I det begreppet inryms också varifrån arbetet ska utföras. 

Har Anders och arbetsgivaren däremot kommit överens om att han kan jobba på distans i viss utsträckning så kan det vara annorlunda. Står det i anställningsavtalet att Anders bara ska jobba från distans så har han rätt till det.

Anders bör dock tänka på att arbetsgivaren, efter förhandlingar med facket, kan genomföra en organisatorisk förändring som innebär att han inte längre har sådana tjänster som bara är på distans. Han kan då erbjudas ett nytt anställningsavtal med andra villkor som innebär att han inte längre har rätt att jobba hemma. 

Chefen säger ja till hemmajobb för en anställd men nej till en annan. Är det ok?

– Som utgångspunkt är svaret ja. Arbetsledningsrätten innebär dock inte att en arbetsgivare har rätt att fatta beslut som är diskriminerande och har normalt mycket att vinna på att fatta sakliga och jämlika beslut om distansarbete som accepteras av arbetsgruppen i stort.

Arbetsgivarens riktlinje: tre dagar på kontoret och två hemma, men det följs inte av Sofia. Kan hon bli uppsagd?

– Den här frågan blir aktuell när den anställde arbetar mer på distans än vad som står i riktlinjerna. Svaret beror på hur tydligt arbetsgivaren har kommunicerat och förankrat sin riktlinje. Om en arbetstagare inte rättar sig efter de rutiner som arbetsgivaren har beslutat är arbetsgivaren skyldig att tydligt informera arbetstagaren om vad som gäller. Därefter kan arbetsrättsliga åtgärder, som uppsägning, komma i fråga om arbetstagaren, trots uppmaningar, inte rättar sig efter de instruktioner som arbetsgivaren lämnat. 

Peter vill ha ersättning för internetuppkoppling och kaffe när han jobbar hemma. Är det rimligt?

– Om arbetsgivaren har beordrat distansarbete är det rimligt att arbetsgivaren också står för nödvändiga kostnader för att Peter ska kunna utföra arbetet. Normalt skulle internetuppkoppling kunna innefattas i sådana nödvändiga kostnader medan kostnader för kaffe inte gör det. Om distansarbetet däremot är frivilligt i den meningen att Peter får välja själv får han som utgångspunkt räkna med att stå för kostnaden för internetuppkoppling själv.

Ahmad bränner sig på kaffekokaren när han jobbar hemma. Har han rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen? 

– Nej. Arbetsskadeförsäkringen gäller visserligen vid olycksfall när den försäkrade arbetar hemifrån men, till skillnad från arbete på arbetsplatsen, krävs att olycksfallet sker i samband med att den försäkrade utför sina arbetsuppgifter. Arbetsskadeförsäkringen gäller alltså inte under rast och paus vid distansarbete. Olycksfallet får heller inte ha sin grund i privatlivet, alltså orsakas av en privat risk i hemmet. Koka kaffe görs normalt under rast och paus och är inte heller en del av Ahmeds arbetsuppgifter. Kaffebryggaren är dessutom en privat risk. Ahmads brännskada täcks därför inte av arbetsskadeförsäkringen. 

Daniel gör privata ärenden under arbetstid när han jobbar hemma. Är det ok?

– Nej. Det är som utgångspunkt inte okej att ägna arbetstid åt privata ärenden om det inte är fråga om raster eller pauser i arbetet. Svaret kan bli ett annat om Daniel har oreglerad arbetstid.Bruket kan dock se olika ut på olika arbetsplatser och detta kan också spela stor roll för svaret på frågan. Det bästa rådet är att Daniel tar upp frågan med sin arbetsgivare och sin fackliga representant för att få klarhet i hur de ser på saken.

Bosse förstår sig inte på tekniken när han jobbar hemma och missar alla möten. Vad kan chefen kräva av dem som jobbar hemma? 

– Chefen kan kräva samma saker som när Bosse är på arbetsplatsen. Om arbetet inte fungerar på distans kommer arbetsgivaren sannolikt att överväga om arbetet ska utföras från kontoret. Därtill har arbetsgivaren ett ansvar för att erbjuda stöd så att Bosse klarar av att använda de hjälpmedel som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna och han är i sin tur skyldig att försöka tillgodogöra sig stödet. 

Jamal har varit sjukskriven för utmattning och vill jobba hemma som en anpassning i att komma tillbaka. Kan han kräva det? 

– Svaret beror på vilka anpassningar som arbetsgivaren i samråd med arbetsmiljöombud och företagshälsovården har beslutat om i det enskilda fallet. Det är därför svårt att besvara frågan i generell mening. Utgångspunkten är dock att en arbetstagare normalt sett inte själv kan bestämma varifrån arbetet ska utföras.”

Catrin jobbar i sin sommarstuga. Räknas det som hemarbete?

– Om en arbetstagare får arbeta på distans så är det oftast inte angivet exakt var arbetet ska utföras. Arbetsgivaren kan dock ha riktlinjer om att den anställde ska kunna inställa sig för arbete vid behov inom rimlig tid på kontoret eller liknande. Det bästa rådet är att ta upp frågan och säkerställa vad som gäller på den aktuella arbetsplatsen.

Prya ska åka utomlands med familjen men tar med sin dator. Kan hon räkna det som hemarbete?

– Nej. För att det ska vara fråga om arbete från distans kräver det att arbetsgivaren uttryckligen har gett sitt medgivande till det. Både arbetstagare och arbetsgivare bör noga överväga om det är lämpligt att utföra arbete från utlandet (om det inte är fråga om en tjänsteresa). Detta främst på grund av att sådant arbete kan få negativa konsekvenser för arbetstagarens försäkringsskydd. Svåra frågor om IT-säkerhet och dataskydd kan också aktualiseras.

Att jobba hemifrån är en uppskattad och självklar möjlighet för många tjänstemän. Efter pandemin har hemarbete i olika former blivit mer eller mindre praxis, även om Kollega nyligen kunde berätta att allt fler företag tvingar tillbaka personalen till kontoret.

Logistikföretaget Instabee, en sammanslagning av Instabox och Budbee, har infört en egen modell för sin kundtjänstpersonal. Endast de medarbetare som uppnår en rad kriterier erbjuds möjligheten till en dags distansarbete veckan därpå. Därefter är det kontoret som gäller igen.
Enligt uppgifter till Kollega lyckas nästan ingen medarbetare uppnå ledningens kriterier. Bland annat går de ut på att kundtjänstpersonalen måste nå 80 procents kundnöjdhet, besvara 15 ärenden i timmen, vara tillgänglig i telefon 91 procent av tiden och inte ha mer än 45 sekunder i snitt mellan kundsamtalen.

Instabee förnekar belöningsystem

Instabee vill inte ställa upp på en intervju men presschefen Johanna Lindskog Lindell bekräftar i ett mejl till Kollega att kundtjänstmedarbetarna tillåts att arbeta hemifrån en dag i veckan ”förutsatt att vissa grundläggande mål uppnås som visar att arbetet fungerar självständigt och med hög kvalitet.”.

Bolaget nekar dock till att det skulle röra sig om en belöning utan påpekar att möjligheten är ”en del av vårt arbetssätt som ger viss flexibilitet när det fungerar för både rollen och verksamheten.” Enligt presschefen är företagets utgångspunkt att arbetet sker på kontoret eftersom det gynnar samarbete, kultur och effektiv problemlösning, vilket också gäller inhyrd personal.

Unionen: Brist på tillit till personalen

Att Instabees upplägg inte skulle vara en form av belöning ifrågasätts av Unionens arbetsmiljöexpert Mirjam Olsson. 

–  Vad skulle det annars vara, om inte en belöning? Ett företag som agerar så här signalerar att man inte litar på sin personal – medarbetarna måste bevisa att arbetsgivaren kan lita på dem och den tilliten räcker tydligen bara en vecka. Sen måste man bevisa det igen, säger hon.

Enligt Unionen bryter Instabees modell inte mot någon lag men belöningssystem skulle kunna ha negativ påverkan på arbetsmiljön i form av exempelvis ökad stress.

– Vi i Unionen anser inte att distansarbete ska användas som belöning – eller omvänt – att arbetsgivare ”bestraffar” arbetstagare genom att frånta dem möjligheten till distansarbete. Distansarbete ska framför allt betraktas som en form för arbetets utförande, säger Mirjam Olsson.

Hybridarbete bör riskbedömas

Arbetsgivare är skyldiga enligt lag att fundera över var det kan uppstå risker för ohälsa och ta in det i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Mirjam Olsson anser att Instabees upplägg kan jämföras med löneformer som exempelvis innebär att du tjänar mer om du arbetar i ett högre tempo, den typen av provisionslöner kan påverka arbetsmiljön och ska riskbedömas.

– Olika former av prestationsincitament kan helt klart påverka arbetsmiljön. Man behöver därför göra en riskbedömning även vid incitamentsmodeller om hemarbete och fråga sig hur arbetsmiljön påverkas och om det finns risker för ohälsa, säger hon.

Unionen rekommendation är att företag tar fram regler för distansarbete i samverkan på arbetsplatsen där man väger in arbetstagarnas önskemål, arbetsuppgifternas karaktär och verksamhetens behov.

Efterlysning: Har din arbetsgivare satt upp krav för att du ska få lov att jobba hemifrån? Kontakta Kollegas reporter.