Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Hybridmöten – så lyckas ni

Hybridmöten kan vara svåra. Men med rätt teknik och rätt förberedelser går det att lyckas. Här är tre tips för ett effektivt och inkluderande möte.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Skapa liknande förutsättningar för alla deltagare. Använd kamera både i det fysiska rummet och för distansdeltagarna. Shutterstock

I ett hybridmöte är några av deltagarna i samma rum, några är med på distans. Den typen av möten blir förmodligen vanligare när det nu är möjligt att vara på kontoret, samtidigt som många fortsätter att arbeta hemifrån. Men att ha hybridmöten är inte helt okomplicerat.

Anna Uhlin är doktorand vid Mälardalens högskola och forskar om virtuella möten och virtuella team. Hennes forskning visar att det finns en risk att hybridmöten blir exkluderande.

– De som är med på distans upplever att de får kämpa för att bli en del av det som pågår i mötet och för att skapa engagemang hos de andra. De beskriver det som att de måste vara fokuserade och inte missa sin chans att komma till tals, för de kan inte vänta till sedan. Det finns inget sedan för dem, säger hon på högskolans webbplats.

Digitala och hybrida möten sägs dessutom vara sämre för kreativiteten. Leif Denti, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, anser till exempel att interaktionen blir fattigare på distans.

– Vi ser inte hur andra reagerar på det vi säger i ett videomöte. Det är svårt att avläsa om någon är entusiastisk eller skeptisk, alla nyanser är som bortblåsta. För att väga upp det måste vi vara mer verbala, men i ett videomöte är vi mindre verbala än i ett fysiskt. Det är lättare att bli passiv och prata mindre, sa han till Kollega tidigare i år.

Anna Uhlins forskning tyder dock på att mindre prat inte alltid behöver vara något negativt.

– En sak vi ser är att det kan vara en mer aktiv handling att säga något under ett digitalt möte eftersom du måste aktivera din mikrofon när du ska tala. Det kan göra att vi mer än tidigare accepterar tystnad och tid för eftertanke och att vi därmed ges utrymme för såväl reflektion som kreativitet, säger hon.

3 tips för ett lyckat hybridmöte

1. Ge alla samma möjligheter att påverka agendan och att förbereda sig inför mötet, oavsett om de är på plats eller på distans.

2. Fånga upp sådant som behöver avhandlas och kommunicera det inför mötet. Att börja mötet med att ta upp saker som de i rummet kom på i korridoren före mötet riskerar att skapa exkludering och att distansdeltagarna distanserar sig ytterligare.

3. Skapa liknande förutsättningar för alla deltagare. Använd kamera både i det fysiska rummet och för distansdeltagarna. Se till att mikrofonerna fungerar, använd chatt och ha en rutin för hur man begär ordet. Det ger alla möjlighet att komma till tals.

Källa: Anna Uhlin, Mälardalens högskola

Läs mer:

Hybridkontor – så får ni det att funka

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.