Fattigdomen i Sverige har ökat. Högre trösklar till försörjningsstöd och en urholkad socialförsäkring är några av orsakerna. Nu varnar Sveriges Stadsmissioner för att nya bidragsreformer kommer att försämra läget.

– I dag förs inte en politik som ser människor i utsatthet. Om det lades lika mycket resurser på att se till att människor får den hjälp de har rätt till, som det läggs på kontroll av olika bidrag, så skulle fattigdomen minska och även människors lidande och samhällets kostnader, säger Marika Hjelm Siegwald, senior strateg på Sveriges Stadsmissioner.

Fattigdomsrapporten 2025: fler söker hjälp med mat

Varje år skriver Sveriges Stadsmissioner en fattigdomsrapport som tar avstamp i det ekonomiska läget. 2025 års resultat är dystert. Fattigdomen har ökat och allt fler söker sig till Stadsmissionen för hjälp. 

Enligt SCB levde 729 000 människor i materiell och social fattigdom förra året. Närmare 20 procent av befolkningen har inte pengar för oförutsedda utgifter.

– Vi ser fler orsaker till ökningen. Det ena är inflationen och lågkonjunkturen som har påverkat el- och matpriser. Det andra är att det inte längre går att leva på försörjningsstödet, a-kassan och sjukersättningen, säger Marika Hjelm Siegwald. 

– Bidragen har inte följt med kostnadsutvecklingen i samhället. Socialförsäkringarna, inklusive ekonomiskt bistånd, har urholkats och skyddar inte längre människor i utsatthet från fattigdom.

Bidragstak och sänkt försörjningsstöd – Stadsmissionens kritik

Och fler ersättningar kan komma att reformeras. Regeringen föreslår bland annat ett bidragstak med motiveringen att det inte ska gå att ”stapla” bidrag på varandra. Men för dem som får försörjningsstöd i dag tas redan hänsyn till om hushållet har fler bidrag, och då räknas de inkomsterna av från försörjningsstödet. 

Ett annat förslag är att sänka försörjningsstödet för större hushåll.

– Att sänka stödet innebär att man sänker levnadsstandarden. Förslaget riktar dessutom in sig på större barnfamiljer, vilket innebär att barn riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Sveriges Stadsmissioner försöker stödja människor i behov av ekonomisk hjälp på både lång och kort sikt. Men under det senaste året har man jobbat mer med basbehov än tidigare.

– Vi har inte arbetat så mycket med matinsatser sedan 1990-talet. Det är resurskrävande och inte det vi egentligen önskar ägna mest tid åt, men vi ser nya grupper som söker sig till oss. Ensamstående med barn som jobbar men inte får pengarna att räcka till, och personer som fått sin a-kassa sänkt efter de nya reglerna. Det är personer som tidigare låg på marginalen och som nu inte klarar sig, säger Marika Hjelm Siegwald.

”Sista veckan äter jag gröt” – ensamstående förälder om ekonomin

Ensamstående mammor är en särskilt utsatt grupp där över hälften inte klarar av en oförutsedd utgift, enligt Stadsmissionens rapport. 

Angelica, 37 år, från Stockholm är en av dem. Hon har en kronisk sjukdom som har inneburit många och långa sjukskrivningar genom åren som har tärt på ekonomin. På grund av sitt mående arbetar hon deltid på ett idrottskansli men hon tar så många extra pass hon kan och får. 

Hon försörjer sin dotter ensam då pappan aldrig funnits med i bilden.

– Jag har aldrig haft mycket pengar, men jag har ganska länge haft en förhållandevis låg hyra så har det gått runt. Men lönen är låg och utgifterna har blivit högre. 500 gram nötfärs kostar ju 90 spänn, hyran har höjts och min dotter börjar få andra behov, säger hon. 

De senaste åren har hon vänt på varje krona. Hon hyr ut sin lilla två på sommaren i några veckor fast hon egentligen inte får och flyttar hem till sin mamma. 

Men ibland räcker pengarna ändå inte. Sista veckan innan lön äter hon mest havregrynsgröt så dotter kan få annan mat. 

I höstas efter ännu en sjukskrivning fick hon för första gången hämta julklappar från Stadsmissionen. 

Hennes mammahjärta går sönder när hon märker hur duktig hennes dotter försöker vara för att inte stressa sin mamma med olika önskemål. Hon vill till exempel gå en danskurs med sina kompisar men fritidskortet, som är ett nationellt ekonomiskt stöd för barn och unga, täcker inte kostnaden på långa vägar. 

– Jag begär inte lyx men jag vill att min unge ska få vara som alla andra ibland och att vi kan äta en pizza på skolavslutningen. Är det för mycket begärt?

När stöd blir kontroll: ”Politiken ser inte människor i utsatthet”

Enligt Marika Hjelm Siegwald har bilden av fattiga förändrats genom åren. Det som tidigare betraktades som en följd av bristande trygghet, otur eller strukturer som svikit, ses nu som individens misslyckande. 

I politiken har ord som stöd, hjälp och trygghet bytts ut mot kontroll, motkrav och incitament. 

När man förr talade om att bygga broar tillbaka till samhället, talar man nu om att stänga grindar för att människor inte ska utnyttja system.

– Jag önskar att politiker kunde komma och möta de människor vi möter. Det finns ingen som vill leva på försörjningsstöd och behöva be om hjälp med mat och kläder. Människor vill jobba och vara en del av samhället, men möts av en arbetsmarknad som är präglad av missmatchande och diskriminering. Det är där politiken borde lägga sin kraft: att utveckla en arbetsmarknadspolitik för att lösa dessa problem, säger hon.