Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Virkesmätare
Sven-Jörgen Lennartsson vistas gärna i skogen på sin fritid, men lite yrkesskadad är han efter snart fyrtio år i branschen. När han ser ett fint träd tänker han på vilket bra virke det skulle kunna bli.
Vad gör en virkesmätare?
- Vi mäter och registrerar skogsprodukter efter ett fastställt regelverk. Träslag, kvalitet, volym och längd bedöms och sorteras i olika klasser. Vi finns över hela Sverige och är opartiska gentemot köpare och säljare.
- De första skogsmaskinerna kom i mitten av sjuttiotalet, före dess hade bönderna mindre manuell avverkning och vi åkte runt i byarna och mätte och värderade virke. Numera åker vi sällan ut. Fast ett tag efter stormen Gudrun 2005 var vi tillbaka till den tid då mätningen skedde längs vägarna.
Hur kom det sig att du blev virkesmätare?
- Jag hade gått ut handelsskolan för att arbeta på kontor eller bank när jag vintern 1970 blev tillfrågad om att börja. Det hade varit en omfattande storm 1969 och vi var väldigt många som nyanställdes då. Jag var ung och jobbet lockade för att det verkade så självständigt. Och man fick lön under internutbildningen. Det värdesatte man.
Är det ett drömjobb?
- Jag har inte funderat i de banorna, men hade jag inte trivts hade jag inte stannat.
Vilka egenskaper ska man ha för att passa?
- Man ska vara noggrann och besjälad av att göra ett korrekt arbete, att det blir rättvist. Man måste också ha lite känsla för skog.
Var det för arbetstider?
- En del jobbar skift, men normalt arbetar jag dagtid. Från måndag till torsdag jobbar jag som virkesmätare och på fredagarna arbetar jag fackligt.
Vilka fackliga frågor är viktigast för en virkesmätare?
- Arbetstiden är den viktigaste frågan. Det kan bli panik i skogen och då måste vi kämpa emot annars skulle vi bli tvingade att jobba natt och dag.
Är du nöjd med lönen?
- Nej, det är jag inte. Skogen hör inte till de branscher som har vettiga löner.
Berätta om en bra dag på jobbet.
- Ja, vad ska man säga? (skrattar gott och länge) En bra dag på jobbet... är väl när allt löper på.
Hur ser en dålig dag ut?
- När man har fått in virke som är dåligt. Vi kan bara tala om vad vi anser om kvaliteten, det är andra som får ta ställning till om det är acceptabelt att ta in.
Är det ett ensamt jobb?
- Ja, i huvudsak. Måste man ha någon att snacka med då passar inte detta. Jag trivs med att vara ensam men det är kanske en vanesak, jag vet inte. När jag är facklig företrädare däremot då får jag snacka.
Vilket träslag är bäst?
- Tall är bäst och ekstock är den dyraste. Sverige domineras av barrskog och vi har ingen tradition av att förädla till exempel björk som man har i Finland. Där har de satsat mycket på att skapa kvalitet i björken så att den kan användas i möbelindustrin.
Är kvaliteten sämre i dag än förr?
- Snabbväxande plantor försämrar kvaliteten. Likaså träd som har blåst omkull, då finns risk för sprickor. På sextiotalet, när man trodde att det skulle bli virkesbrist, planterade man rumänska granplantor som skulle växa snabbare. Men virket hade många skador och passade inte i sågverken. Det fick kokas i bruken i stället och bli massaved. Men vi har en natur som kan skapa bra kvalitet både när det gäller gran och tall och jämfört med Sydeuropa ligger vi bra till.
Kan du koppla av jobbet på fritiden?
- Ibland kan det hända att jag ringer någon på kvällen för att kolla upp något. Men jag har inga grubblerier och jag kan sova gott.
Gillar du att gå i skogen?
- Ja, det kan du tro. Det är mycket jakt. Det är en fröjd att gå i en kvalitetsskog, det är trots allt trevligare att se den när den står upp än när den kommer i upparbetat skick.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
