Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Tre timmar. Så kort är dagen under den mörkaste tiden i trakterna kring Skellefteälven. Men medlemmarna i föreningen Mörkret och kylans glada vänner deppar inte ihop för det utan hittar sätt att njuta av kyla och mörker.
– När våren och solen ser man allt damm och måste städa, sen kommer sommaren med massa möjliga måsten som ska hinnas med, som grillfester och trädgårdsmöbler som ska kånkas runt. På hösten ska man kånka in möblerna och ser dammet igen, men så kommer vintern och plötsligt blir det tillåtet att bara vara, säger Jarkko Enqvist, styrelseledamot i föreningen Mörkret och kylans glada vänner.
Att bara vara inbegriper uppenbarligen iskalla bad i uppsågade vakar. De glada vännerna har arrangerat Öppna Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i Skellefteå i drygt tio år, med deltagare från 27 nationer som mest. En 25 metersvak med fyra parallella banor sågas upp och simmarna tävlar i frisim, fjärilssim och bröstsim.
Dessutom arrangerar föreningen vakpoesi och vakmusik, där poeter och musiker läser sina verk och spelar eller sjunger badandes i Skellefteälvens kalla, mörka vatten.
Jarkko Enqvist har vinterbadat i hela sitt liv.
– Jag är från Finland och där har man en helt annan syn på vinterbad. I stort sett varenda kommun sågar upp hål i isen, ställer ut omklädningsbaracker och kanske en pump som gör att vaken inte fryser. Det är den absolut billigaste friskvården. Man pratar badar och mår bra. Det hjälper en att tåla mörkret bättre och lättare.
De senaste åren har vinterbadandet fått en rejäl skjuts och Jarkko Enqvist tippar att pandemin varit en bidragande faktor eftersom vinterbad är en tämligen pandemisäker aktivitet (även om vintersimmet hölls digitalt 2021 på grund av restriktioner). Men han påpekar att det fanns tradition att vinterbada i Sverige längre tillbaka i tiden, i synnerhet längs med kusten.

Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Frågar sig Jarkko Enqvist ibland. Foto: Paulina Holmgren
Vinterbadandet föll dock i glömska när kylskåpen gjorde entré i hemmen på 1930-talet och man inte längre behövde hugga upp vakar för att få is. Dessutom kunde man i samma veva hålla sig ren på varmare sätt när badrum blev tillgängliga för fler.
Dagens vinterbadare är dock inte ute efter att bli rena i första hand. De är ute efter eufori. Men den känner man inte förrän tidigast efter tredje badet, menar Jarkko Enqvist
– Första gången du går ner i en vak blir det en kamp mellan kropp och knopp och kroppen vinner oftast. Andra gången märker du att det är jättekallt. Tredje gången sätter endorfinkicken in och du upplever en total frihet.
Men man blir också lite dum av att vinterbada, i alla fall direkt efteråt. Därför gäller att lägga kläderna i ordning i förväg, för det kan visa sig komplicerat att klä på sig när man kommer upp ur vaken. Man ska inte heller bada ensam och aldrig alkoholpåverkad. Och har man kardiovaskulära problem bör man konsultera en läkare innan man slänger sig i en isvak.
– Tidigare påstods det att man dog efter tre minuter i vak, men det stämmer inte. Ju mer man badar desto mer tål man. Vi har en medlem i Umeå som mediterar i vak och brukar ställa timern på åtta minuter, säger Jarkko Enqvist.
Jarkko Enqvist varnar för att vinterbad är starkt beroendeframkallande även om han själv då och då ifrågasätter sitt val av fritidssysselsättning.
– När man pulsar 1,5 kilometer i djupsnö i minus 20 graders kyla och snålblåst, för att såga upp en vak i två timmar, då tänker jag: Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Men efteråt känner man sig pigg och alert och mår hundra procent bra, säger Jarkko Enqvist.
Utrustning:
Badbyxor och badmössa är det enda som tillåts på vintersimstävlingarna. Handskar och badskor kan vara bra att ha när det är riktigt kallt.
Förberedelser:
Ta en kort springtur eller se till att du får igång blodcirkulationen innan du hoppar i. Annars kan du bli kall efteråt.
Brasklappar:
Undvik att bada om du känner dig förkyld – man kan bli nedkyld före och efter badet. Doppar du huvudet ökar värmeförlusten.
Fördelar:
Det finns inga säkra studier på fördelar med vinterbad, men utövare hävdar bland annat att det ökar välbefinnandet och motverkar depression. Kyla aktiverar kroppens bruna fett vilket leder till att du tål kyla bättre och bränner fler kalorier.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi.
Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen?
– Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy.
Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn.
– Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy.
Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt.
Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?
– Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.
Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?
– Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet.
Något annat bra tips i förkylningstider?
– Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.
Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn.
Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete.
Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet. Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet.
Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor. Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret.
Källa: Dr Tracy Ghattas.