Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tv-pejlare

Tv-pejlarna möter mest vänliga, ibland generade människor. Ett fåtal slänger igen dörren och ber dem fara till ett varmare ställe.
- Man blir en fena på att snacka med folk, säger Mia Johansson.
Eva Karlsson Publicerad

I femton år har Mia Johansson jobbat som tv-avgiftskontrollant och sedan 2000 är hon fast anställd. Hon är samordnare och arbetsledare för 40-45 kontrollanter i sydvästra distriktet, från Torsby i Värmland ner till Trelleborg i Skåne.

- De är inte på samma våningsplan precis, men jag tycker att det fungerar bra. Jag coachar via telefon och åker runt och träffar dem. Jag rekryterar också nya och håller utbildning då vi går igenom lagar och paragrafer och hur man tar folk. Vi jobbar också med besök.

Andra arbetsuppgifter är planering av skärpta kontroller, i mån av tid är hon också med på dem.

- Jag trivs jättebra med mitt jobb och just mötet med olika människor är fascinerande, säger Mia Johansson.

Vad har du för arbetstider?

- Jag jobbar måndag till torsdag, från klockan tio på förmiddagen till nio på kvällen.  

Hur går kontrollerna till?

- Vi har listor på kunder med oss och de som saknas på listorna får besök. Vi knackar på dörren, visar legitimation, förklarar vårt ärende och frågar om tv-innehav. En del säger att de inte har någon och då måste vi tro på det. Vi har ingen rätt att gå in. Inte ens om de bjuder in oss på kaffe får vi gå in. Ser vi en tv-apparat kan vi registrera tv-innehav. Den måste inte vara påslagen. Många säger att de köpte sin tv för en dag sedan och då börjar vi debitera dem från det datumet.

Vad tänker du när en massa människor säger att de har köpt sin tv samma vecka som du är i området?

- Jag tänker att här borde man ha varit tv-handlare...

Står ni aldrig utanför och pejlar med en apparat?

- Vi har en apparatur på varje kontor som vi kan använda om ord står mot ord. I nuläget väljer vi hellre att ha en dialog med den vi besöker.

Hur blir ni bemötta?

- De flesta är väldigt vänliga, och ibland också generade. Sedan har vi några som smäller igen dörren i ansiktet på en. Om det är stökigt vid dörren är det bara att gå och komma tillbaka en annan dag. Vi ska inte stå kvar och riskera något.

- Jag minns en riktigt irriterad man. Jag var ute med en ny kontrollant för att introducera henne. Vi knackade på hos en man som var rund under fötterna och på gränsen till hotfull. Vi skyndade oss att gå. Nästa morgon ringde han och var ångerfull. Han var jättetrevlig och bad att få anmäla tv-innehav.

Hur fungerar det om man inte har tv, men tittar på tv via datorn?

- Om datorn har ett tv-kort kan vi registrera ägaren som tv-innehavare. Om de inte har kort utan tittar på Play handlar det om streaming, man tittar inte i realtid, och då har vi ingen laglig rätt att debitera.

Vilka egenskaper är bra att ha?

- Man ska kunna samtala med folk. Har man jobbat i ett serviceyrke eller har varit säljare har man rätt kompetens. Man ska vara lyhörd, lugn och sansad och ha god hälsa. Det blir mycket gående i trappor. Det är en styrka att inte ta utskällningar personligt.

Förr fick licensskolkarna en snigel på ögat, nu sjunger ni tacksånger i tv till dem som betalar. Är du bra på att sjunga?

- Sådär... En del frågar om jag har kören med mig men då brukar jag svara att vi hittills inte haft någon anledning att tacka dem. Och visst finns det tillfällen när man skulle vilja sätta en snigel på dörren, men det har aldrig blivit mer än en tanke.

Är du nöjd med din lön?

- Man tycker ju alltid att man borde ha mer.

Har du gratis tv-licens?

- Ja, vi har den som en löneförmån och får skatta för den.

Hur många betalar sin tv-licens?

- Vi räknar med att cirka nittio procent betalar. Cirka två procent har inte tv.

Och sedan tar ditt jobb slut, när alla skolkare är infångade?

- Det tar aldrig slut. Ett hushåll blir två, barn flyttar hemifrån och så vidare. 

Fakta

Radiotjänst i Kiruna har fyra fast anställda tv-pejlare eller - mer korrekt - tv-avgiftskontrollanter. De är stationerade på lokalkontoren i Motala, Uppsala och Stockholm varifrån de reser ut till olika orter runt om i landet. Tre av dem är också samordnare/arbetsledare för sammanlagt 90 personer som jobbar på uppdrag.

Skärpta tv-avgiftskontroller tillkännages genom program på SVT och brevutskick och görs av de fast anställda kontrollanterna. Oanmälda besök görs av uppdragstagarna.

Som uppdragstagare kan man jobba dagtid, kvällstid eller helg (från tidigast 9.00 till senast 21.00 ) och bestämmer själv hur mycket man vill arbeta. Antalet önskade arbetstimmar avgör hur stort område man ska täcka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.