kollega.se logotyp
Sök
Hälsa

Sören Andersson, fotograf

Årets Bild är Sveriges största fototävling för professionella fotografer. I år avgjordes tävlingen i Örebro den 5 mars och frilansfotografen Sören Andersson vann Årets bild i kategorin Sport feature, med en bild som publicerades i förra numret av Kollega. Juryns motivering löd: En förväntad enkel lagbild som får oanad höjd då varje individ lämnar laget och blir enskilda individer.
Eva Karlsson Publicerad

Grattis Sören, du vann!

- Tack, det var häftigt. Jag har ett andra pris i Årets bild 1996 men att få vinna är ännu roligare.

Vann du något mer än den stora äran?

- Inga pengar, men en "Oscarsstatyett" i form av en pressfotograf från 20-30-talet med lång rock, hatt och en gammal bälgkamera med magnesiumblixt. Alla vinnare fick också ett inramat diplom.

Eftersom Kollega anlitar dig en hel del är också vi stolta och glada. Vad tyckte handbollstjejerna som är med på bilden?

- De sa: "Fett nice, det visar att det är vi som äger."

Kan man se på en bild och säga att det är en typisk Sören Andersson?

- Nja, det finns de som har en stil som de kör rakt igenom. Jag tycker att det är beundransvärt att man klarar av det. Själv är jag en typisk kameleont, som har förmågan att anpassa bilden efter det media som ska publicera den.

Vad är roligast att plåta?

- Det roligaste är variationen. Jag spänner över ett ganska stort spektra, har ingen direkt nisch. Jag jobbar för dagstidningar, bildbyråer, magasin och företag och det är omväxlingen som är så kul. Ibland är det också roligt att komma i väg på lite längre reportage. Jag har gjort fotojobb på Tasmanien, Grönland och Island. Reportaget från Island publicerades i Kollega.

Vad har du för kamera?

- Jag har Canon, fem kamerahus och halva Canons objektivpark. 

Gick du med kamera på magen redan som liten?

- Nej. Jag hade en platt sådan där som såg ut som en GB-sandwich, Kodak Instamatic eller liknande, men jag blev inte intresserad förrän 1985 då jag slutade skolan och ärvde en kamera efter pappa som dog det året.

Vad har du för utbildning?

- Jag studerade foto på Hemse folkhögskola. Mitt första jobb var i mörkrummet på Gotlands Allehanda. Året därpå fick jag ett vikariat som fotograf. Jag har också arbetat på Expressen, Länstidningen i Södertälje, Reportagebild och Bildbyrån Hässleholm. Sedan 2005 är jag min egen.

Vad gör en bild bra?

- Ljuset och bakgrunden är jätteviktiga. Man måste ha ögonen öppna för möjligheterna och man måste veta vad man vill ha. Det är rätt mycket planering med en bra bild. Man måste veta vad som går att genomföra och hur man gör för att få det dit man vill. Man kan inte lämna något åt slumpen.

Har du med dig kameran på fritiden också?

- Jag har alltid en pocketkamera i handskfacket. I början kunde jag inte släppa kameran, men det måste man kunna. Om man har plåtat den där kvisten med dagg så många gånger att det känns som om man har tagit alla bilder kan det vara bra att lämna kameran hemma, och bara gå runt och uppleva och hitta nya infallsvinklar.

Vad ska en blivande fotograf tänka på?

- Jag har inga tekniska tips. Det är en lång väg, och man måste hålla på ganska mycket.

Man går igenom olika perioder. Man kan upptäcka vidvinkeln och jobba med den i ett halvår. Sedan upptäcker man teleobjektivet eller blixten.

Vad är du i för fas?

- Jag har varit inne i en egen ljussättningsfas. Med blixtar i miljö, inte i studio utan ute på fältet.

Man får inte vara särskilt bekväm av sig?

- Nej, det går inte. Det är jätteviktigt att man gör just de där extra grejerna. Så att man får det dit man vill. Man måste ha både kunskap och utrustning, och orka släpa på hela utrustningen.

Har du några tips till oss amatörer?

- En grundgrej är att kameran aldrig gör jobbet. Det är ditt sätt att se som är viktigast. På det sättet är fotografering som att skriva. Texten blir inte bättre bara för att du har ett nytt ordbehandlingsprogram.    

 Fotnot: Bilden på Sören Andersson är tagen av Edvin Andersson.

Eva Karlsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Läs även