Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hur långt kommer man på en frukost?

Vi har testat åtta morgonmål: på en höll vi oss mätta och koncentrerade i fem timmar, en annan gjorde oss griniga efter tre. Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman förklarar varför.
Åsa Frisk, Eva Karlsson Publicerad

Att stoppa i sig något ordentligt på morgonen förbättrar oddsen att äta bra resten av dagen och stå pall för sötsuget som annars kan komma.

- Det man äter påverkar nästa måltid och kallas för second meal effect, säger diplomerade kostrådgivaren Anneli Nysted Westman.

För att slippa blodsockerfall och snabbt bli okoncentrerad och trött och inte så sällan även grinig och sugen på sött bör frukosten innehålla långsamma kolhydrater, som gröt, müsli eller grovt bröd. Det behövs också proteiner som ägg eller yoghurt och gärna frukt och grönsaker.

- För friska personer är det inte farligt att äta ägg, kroppen producerar själv större mängder kolesterol än vi får i oss genom kosten.

Många har svårt att få i sig så mycket direkt på morgonen.

 - Då kan man dela upp sin frukost i två delar. Själv äter jag en tallrik med fil, müsli och fruktsallad direkt på morgonen. Ett par timmar senare blir det en grov smörgås med skinka och någon grönsak, säger Anneli Nysted Westman.

Brödet ska helst vara osötat. Står sockret längst ned på innehållsförteckningen så har den lilla mängden antagligen försvunnit under jäsningen.

- Undvik socker även i form som honung, sirap och malt.

Bakar man själv går det nästan alltid bra att byta ut minst hälften av vetemjölet mot grövre mjöl (graham, fullkornsdinkel, rågmjöl).

Andra bra ingredienser att lägga till är vetegroddar, linfrö, nötter eller baljväxter (kokta och mixade bönor).

I regel är det svårt att få i sig bra fetter på morgonen. Men i stället för smör och margarin kan man ta mosad avokado eller kesella med salt, peppar och kallpressad rapsolja.

- Att strö lite nötter eller solrosfrön över gröten eller yoghurten är också bra. Det är nyttigt fett.

(Siftidningen nr 4-2006)

Fakta

Snabba kolhydrader får blodsockret att stiga snabbt och sedan faller det, pang, och man är sugen igen. Finns i till exempel socker, vitt bröd, marmelad och frukostflingor av typen Start.

Långsamma kolhydrader håller ordning på blodsocker och humör. Finns i till exempel osötad müsli och grovt bröd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.

Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.