kollega.se logotyp
Sök
Hälsa

Hockeyspelare

Ove Molin är elithockeyspelare i Brynäs IF. Han var med och tog SM-guld 1993 och 1999 och av alla brynäsare har han spelat flest matcher, hittills ungefär 830 stycken.
Eva Karlsson Publicerad

En arbetsdag med hemmamatch klockan 19.00 börjar på förmiddagen. När Ove kommer till ishallen halv tio har han ätit frukost och lämnat barn på dagis. Hockeyspelarna värmer upp en halvtimme på isen. Därefter har de teori och tittar på video för att kolla in motståndarlaget. Efter en gemensam lunch är spelarna lediga fram till fem. De flesta åker hem och sover. Ove brukar vila en stund före dagishämtningen. Två timmar före match samlas spelarna igen i Läkerol Arena, de joggar och förbereder sig. Tjugo över sex börjar matchvärmningen. Då är båda lagen på isen i tjugo minuter.

Efter matchen varvar hockeyspelarna ner, man joggar och stretchar. Men de sitter inte ner tillsammans och går igenom det som hänt.

- Det brukar vara mycket känslor i omlopp direkt efteråt och vår tränare (Niklas Czarnecki) vill att matchen ska smälta in till dagen efter. Om man pratar samma dag eller nästa beror på tränaren.

Hur ser en dag med bortamatch ut?

- Till Skellefteå, Luleå, Frölunda och Rögle flyger vi. Annars åker vi buss och försöker tajma det så att vi är framme två timmar före. Om vi spelar borta en lördag och sedan också på måndagen händer det att vi chartrar ett plan för att vi ska hinna återhämta oss mellan matcherna.

Vad gör du i bussen?

- Jag sover, tittar på film och läser tidningar. Jag försöker undvika att läsa om oss själva. Det är oftast så ytligt.

Vilket lag tycker du bäst om att möta?

- Djurgården. Jag kommer från Stockholm och känner många i laget.

Hur ofta har ni match?

- Två eller tre gånger i veckan. Eftersom det blir OS-uppehåll den här säsongen spelar vi oftast tre gånger i veckan för att hinna alla matcher.

Vilka egenskaper måste man ha för att vara elithockeyspelare?

- Man måste vara idrottsgalen, det är ett speciellt liv vi lever. Vinnarinstinkt är också viktigt eftersom det bara är vinster som räknas. 

Varför blev det just ishockey för dig?

- Jag växte upp i närheten av en hockeyrink. Jag tycker om att träna och bodde nästan på rinken.

Du drabbades av en hjärnskakning i höstas (och fick lovord av många när du friade HV-spelaren som tacklade dig). Har du fått många skador genom åren?

- Jag har klarat mig ganska bra. Det värsta jag varit med om var 1996. Jag bröt ryggen och var borta i sju månader.

Var du inte rädd för att bli skadad på nytt när du började igen?

- Nej. Man ska vara medveten om riskerna men ingen som håller på med det här är rädd.

Kommer folk fram och snackar med dig om du går på stan?

- Ja. De flesta är ganska positiva, man får ryggdunkar och uppmuntran. Fast har vi precis förlorat en match så blir det inget beröm. De som skäller säger att vi ska skärpa oss och att vi har betalt för att sköta vårt jobb. Jag brukar svara att vi möter lag som också får betalt.

- Man lär sig efter ett tag att ta media och publik. Oftast är det bara kul.

Är du skrockfull?

- Ja, det är nog de flesta idrottsmän, men jag vill inte säga vad jag gör. Det tillhör liksom skockfullheten att hålla tyst om det.

Är det trist att jobba när andra har julledigt, som på annandagen till exempel?

- Jag är van, jag tänker inte på det.

Håller du dig i form även på semestern?

- Vi har fyra veckor ledigt från laget och då brukar jag styrketräna och springa. Det blir inte lika intensivt som under säsongen, men gör man ingenting är det väldigt tufft att komma i form när allt börjar trumma på igen.

Spelar dina söner ishockey?

- Ja, den äldsta som är 16 år spelar i Brynäs och minstingen som är 5 har börjat i hockeyskola. Jag är ofta med och tittar.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, det får man väl säga.

Har ni några förmåner?

- Nej, inga alls. Vi betalar för allt.

Eva Karlsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Läs även