Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En av fem medicinerar för att orka jobbet

Nästan var femte privat tjänsteman tar läkemedel varje dag eller några gånger i veckan för att orka med sitt arbete. Det visar en Novusundersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad
Piller i en stor hög
Tjänstemän i Sverige behöver piller i arbetslivet. En av fem säger sig behöva medicinera för att orka med jobbet. Foto: Shutterstock

Förra året hämtade 6,8 miljoner personer i Sverige ut minst ett läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Allra mest knaprar vi smärtstillande tabletter som Paracetamol och magmedicinen Omeprazol.

Att läkemedel är en del av vardagen för många visar också en Novusundersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen. Av de privata tjänstemännen tar 18 procent tabletter varje dag eller några gånger i veckan, för att orka med sitt jobb.

Många tar förstås mediciner för kroniska sjukdomar, som diabetes eller allergier, men för andra handlar medicineringen om stress, press och dålig ergonomi.

– Spontant tänker jag att den här siffran är en signal som visar något man vill titta närmare på, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En av dem som deltagit i undersökningen är bilskolläraren Anders.

– Stressen sätter sig i nacke och axlar. Då tar jag värktabletter för att slappna av och slippa huvudvärken. När det blir riktigt långa dagar självmedicinerar man väl lite för att kompensera för dålig ergonomi och brist på återhämtning.

Fysisk värk vanligaste symptomet

Fysisk värk och smärta är den vanligaste typen av symptom som vi tar medicin mot, enligt Kollegas undersökning.

Andraplatsen delar stressrelaterade besvär och magbekymmer. Många har även problem med sömnen.

– Jag tar sömntabletter varje kväll för att komma till ro. Det är en trygghet att ha dem hemma för då vet jag att jag kommer att orka med dagen efter, säger en administratör Kollega pratar med.

Några receptbelagda mediciner skrivs ut betydligt mer nu än för tio år sedan, enligt Socialstyrelsen. Bland dem hittas bland annat antidepressiva.

Betyder det att vi mår sämre eller att läkare har en benägenhet att skriva ut mer medicin, Johan Fastebom på Socialstyrelsen?

– Läkemedelsförskrivningen kan vara en signal som visar hur vi mår i stort. Men en ökad användning av antidepressiva säger inte säkert att psykisk ohälsa har ökat. Den beror också av i vilken utsträckning man söker vård för psykiska besvär och hur man i vården väljer att behandla dem. I dag gör man det i större utsträckning med antidepressiva i stället för psykoterapi.

Även på Folkhälsomyndigheten har man på senare år märkt av en ökning av personer som äter psykofarmaka. Särskilt stor är ökningen bland kvinnor, som äter ungefär dubbelt så mycket antidepressiva preparat som män.

– I vår årliga Folkhälsoenkät är det en större andel än tidigare som uppger besvär med stress, ångest och har svårt att sova, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det beror nog på flera saker. Dels har psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och vi har blivit bättre på att söka vård i stället för att lida i det tysta, vilket i sig är positivt. En annan orsak är tyvärr att om man söker hjälp så är medicin en snabbare lösning, eftersom det råder brist på terapeuter och psykologer.

Var fjärde drabbas av depression

Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar experter att var fjärde person någon gång i livet kommer att drabbas av en depression eller ångestsyndrom. Kostnaden för samhället och arbetslivet, i form av nedsatt produktivitet och ökad sjuklighet, beräknas vara höga.

Säljaren Erika tar medicin regelbundet för att orka med jobb och vardag.

– Jag tar antidepressiva varje dag och ångestdämpande vid behov. Det är klart att jag skulle klara mig utan, men mitt liv skulle bli svårt och jag skulle troligtvis behöva sjukskriva mig från jobbet, säger hon.

I Kollegas undersökning uppger sammanlagt 28 procent av dem som tar medicin att de inte skulle klara av sin tillvaro utan tabletter. Dock ingår alla sorters medicin i det svaret.

Coronapandemin är det bästa som har hänt mig

Vid en jämförelse före och efter pandemin, fick de svarande i Kollegas undersökning uppskatta om de äter mer eller mindre nu jämfört med tidigare. Svaren var delade. Nästan en av tio uppgav att de åt mindre medicin jämfört med före pandemin. En lika stor andel uppgav att medicinintaget hade ökat.

För konsulten Christina, som gått igenom en utmattningsdepression, gav coronapandemin en möjlighet till återhämtning och flexibilitet.

– Det kanske låter hårt att säga men pandemin är det bästa som har hänt mig eftersom jag fick möjlighet att jobba hemma. Jag kör mindfullness 15 minuter per dag, har möjlighet att ta promenader och slipper den stressiga pendlingen till och från jobbet. Det har gjort att jag kunnat skippa mina lugnande tabletter. De behövs inte längre, säger hon.

Även på Folkhälsomyndigheten har man en liknande bild. Skillnaden bland dem som har mått bättre respektive sämre före jämfört med efter pandemin, kan delvis förklaras utifrån vilket yrke man har.

En studie som myndigheten gjort tillsammans med Stockholms universitet visar att personer som har haft möjlighet att jobba på distans under pandemin i lägre utsträckning uppgav att de hade stressrelaterade besvär.

– De kognitiva besvären minskade för personer som hade möjlighet att jobba hemma. Det gjorde de däremot inte för personer i kontaktyrken, så som vårdpersonal, skola och omsorg. Där uppgav man i stället att besvären hade ökat, så här finns en stor ojämlikhet jämfört med de yrkesgrupper som själva har möjlighet att bestämma över sin arbetstid och arbetsplats, säger Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten.

Jobbet spiller över på fritiden

En nackdel för dem som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin har dock varit att jobb och fritid har flutit ihop. För många tjänstemän har arbetsdagen förlängts då datorn står och surrar på köksbordet i stället för på kontoret.

Hemmasituationen har inte heller varit optimal för föräldrar som haft skolbarn hemma under arbetstid. Jobbet har spillt över på fritiden och ibland har fritiden spillt över på jobbet.

I Kollegas undersökning svarar 15 procent av deltagarna att jobbet orsakar sådana besvär att man måste ta medicin även på sin fritid. Hur skillnaden ser ut före och efter pandemin framgår dock inte.

De vanligaste besvären man tar tabletter mot under sin fritid är smärta och värk, följt av sömnproblem och värk av psykiska orsaker, som spänningshuvudvärk.

– Mitt jobb är väldigt stressigt. Men tyvärr brukar migränen komma först när jag slappnar av på ledigheten, så även om den är orsakad av jobbet så får jag använda helgen till att ligga i ett mörkt rum. Ibland tar jag förebyggande tabletter på fredagen för att mota smärtan innan jag har några symptom, säger en ingenjör som deltagit i undersökningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.