Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Boxning

Narva boxningsklubb i Stockholm gör ingen som gillar Rocky besviken. Lokalen ligger i källarplan dit solljuset inte når. Det är ingrott och ruffigt. Kvinnor och män med seniga muskler hoppar hopprep i ett tempo som ger mig yrsel, andra stönar av utmattningen uppe i ringen. Stället osar blod, svett och tårar och det skrämmer skiten ur mig.
Petra Rendik Publicerad

En lönnfet småbarnsmorsa van vid brudig aerobics ska alltså testa kondisboxning för första gången. Planen är glasklar, lagom till sommaren har jag stans snyggaste biceps, kondisen ska trimmas, kalorier brännas och ömma kontorsaxlar ska aldrig mer besvära. Passet är för nybörjare och jag blir lovad följande:

De flesta övningar är individuella, några parövningar förekommer. Ledarna kan verka tuffa men är innerst inne fromma som lamm. Inga blåtiror eller fläskläpp, slag mot huvudet är absolut förbjudet på den här nivån. Alla, även en lönnfet småbarnsmamma, klarar av detta. Här på Narva boxas 60-åriga tanter minsann. Men visst, det kommer att kännas. Träningsvärk är oundvikligt.

Jag känner mig inte alls lugnare och har redan övergett min plan. Deltagarna som ska föreställa nybörjare ser obehagligt målinriktade och vältränade ut.

Men hon där, en vän blondin, ser snäll ut och har säkert en ofarlig vänster. Jag frågar Linda Pettersson om hon kan tänkas träna ihop med mig när det är dags för parövningar.

- Visst. Det är jättekul och allsidig träning, lovar hon.

Det är dags för uppvärmning. Den är tuff, rak och enkel. Svetten sprutar redan efter några minuter.

Sen ska vi öva grundläggande slag. Raka och sneda. Några snabba vänster, höger, vänster. När Oskar Thorin som leder passet skriker vänster slår jag höger. När han skriker höger slår jag vänster. Hjärnan får kortslutning och jag är säker på att alla tittar på värdelösa mig.

Oskar uppmanar mig att bara köra på och inte tänka så mycket. Kom igen nu, gör det långsamt. Stå inte still.

Vi glider över i parövningar. Vi får hämta boxningshandskar och jag leker att jag är Rocky. Linda, min partner, ler lite överseende. Hon har tydligen inga som helst problem med höger och vänster. Hon glider undan och duckar smidigt. Hon peppar med hård röst, låter mig inte vara. "Kom igen. Koncentrera dig. Upp med händerna, upp, upp." Mjuka retsamma slag i fläskmagen från tjejen som slår som Mike Tyson avslutar ronden.  

Sandsäcken återstår. 6 minuter sammanlagt, jag och Tyson ska turas om att slå. Med tre minuter kvar vill jag gråta, min ansiktsfärg är ohälsosamt röd. Jag orkar inte lyfta armarna men det går bara inte att ge upp. För någonstans längst där inne i det som känns som en väldigt trasig kropp känner jag, konstigt nog, välbehag.

Och sen är det över. Min kropp värker och händerna stinker. Gamla boxningshandskar är inget för bacillrädda. Jag ber Linda om ursäkt för att jag förstört hennes träning. Så känns det.

- Alla har vi varit nybörjare. Det är bara att kämpa vidare, säger den väna blondinen och går.

Kan alla börja boxas?

De flesta boxningsklubbar har pass för nybörjare eller så kallad konditionsboxning. Träningsformen passar alla, möjligtvis inte de med aggressionsproblem hälsar Oskar Thorin som är ledare på Narva boxning. Men lite kondis i grunden är inte fel.

Risk för fläskläpp?

Nix, inte på kondisboxningen eller introduktionspass. Slag mot huvudet är strängt förbjudet. Boxning handlar förresten om teknik. Det är krångligt i början med mycket koordination. Men ge det några gånger sen sitter vänstern. Hoppas jag.

Muskler eller flås?

Både och. Hela kroppen får så den tål, träningsvärk är att räkna med. Boxningen stärker även självkänslan. Det känns lite som att gå en kurs i självförsvar.

Dyrt?

Ett medlemskap och träning under ett halvår kostar runt 1 500-2 000 kronor, beroende på förening. Sköna träningskläder och vattenflaska är allt som behövs. Handskar finns att låna. Men lindor som skyddar händerna kan vara en bra investering om man tänker boxas regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1