Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
10 skäl att äta kiwi
Håll utkik efter den lilla, ludna hälsobomben i fruktkorgen på jobbet. Förutom att kiwi är god och kalorisnål finns det även andra och ibland otippade anledningar att frossa i frukten.
Kiwi växer på en slingrande, bladfällande buske som kan bli 8–10 meter hög. Botaniskt sett är den ett bär, men brukar klassas som frukt.
Den härstammar från Kina och kallades tidigare för kinesiskt krusbär. I början av 1900-talet började den odlas på Nya Zeeland. På 1950-talet var skördarna så stora att fruktbolagen ville satsa på USA-export. I samma veva döptes den om till kiwifrukt. Namnet kommer dels från att nyzeeländarna kallas ”kiwis”, dels från att det finns likheter i utseende mellan frukten och kiwifågeln.
I början av 1980 började kiwifrukten säljas i Sverige. I dag har kiwin en självklar plats i fruktkorgen på jobbet, i fruktsalladen eller som dekoration på gräddtårtan.
Det finns en mängd typer och sorter som skiljer sig åt från varandra, bland annat i storlek, form, hårighet, sötma och C-vitamininnehåll.
1. Hjärtstärkande
De små fröna i fruktens mitt består i hög grad av alfa-linolensyra, en omega 3-fettsyra, som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.
2. Gott för magen
Frukten är fiberrik, vilket underlättar matsmältningen. Dessutom innehåller grön kiwi enzymet actinidin, som hjälper kroppen att bryta ned proteiner och underlättar matsmältningen.
3. Kan möra kött
Är köttet segt och gästerna i antågande? Gnid in köttet med en mosad grön kiwi. Efter 5–10 minuter är köttet mörare, vilket beror på att enzymet actinidin, som finns i grön kiwi, bryter ned proteinet.
4. Prisvärd
Många gånger är det extrapris på kiwi. Vill du vara mer klimatsmart finns det sydeuropeiskt odlad kiwi under december–april i butikerna. Passa på då, övriga tider på året har den ofta rest runt hela jorden. Dessutom: väldigt lite av frukten går till spillo.
5. Hjälper nattsömnen
Forskning visar att kiwi ger bättre sömnkvalitet. En frukt före läggdags kan göra att vi somnar snabbare, sover längre och fort faller i sömn igen om vi vaknar om natten. Troligtvis beror det på att frukten innehåller höga halter av må bra-hormonet serotonin.
6. Ät skalet
Det innehåller många starka antioxidanter, flavonoider, som skyddar kroppens celler mot de dna-skador som på sikt kan ge cancer. Skrubba skalet ordentligt bara.
7. Skärper synen
I kiwin finns antioxidanten lutein, som kan motverka grå starr och stärker våra näthinnor.
8. Bra för trycket
Kiwi innehåller mycket kalium, som sänker blodtrycket och är stärkande för musklerna.
9. Vitaminbomb
Jämfört med apelsiner har kiwi betydligt högre halt av immunförsvarsstärkande C-vitamin. En gul kiwi innehåller till och med mer C-vitamin än tre citroner.
10. Får dig att skratta
Kolla Killinggängets Nilecityavsnitt Sudden Novemberkåsan där Robert Gustafsson gör en oförglömlig insats med hjälp av – ja, just det – kiwi.
Text: Gertrud Dahlberg
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
