Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ät så här för att orka hela arbetsdagen

Du blir vad du äter, heter det. Dietisten vet hur du ska äta och dricka för att behålla skärpan.
Lina Björk Publicerad 28 november 2017, kl 15:01
Belaya Katerina/Colourbox.com
Belaya Katerina/Colourbox.com

Klockan börjar närma sig eftermiddag och magen knorrar av hunger. Det var ju några timmar sedan lunchen slank ned och lika många återstår innan det är dags för middag. Även huvudet börjar protestera. Arbetet går trögt.

Känns bilden ovan igen? De flesta av oss får någon form av dipp i koncentrationen när arbetsdagen börjar lida mot sitt slut. Men det finns botemedel att ta till. Och bra mat är en mycket god start.

– Det finns tyvärr ingen supermat som gör att koncentrationen plötsligt kommer tillbaka eller att du förbättrar din minneskapacitet. Men hjärnan är vår mest avancerade kroppsdel och vill liksom kroppen få en jämn tillförsel av energi för att orka med dagen, säger Sofia Antonsson, som är dietist.

För att orka prestera en hel arbetsdag behöver vi föda. Gärna långsamma kolhydrater som gör att energinivåerna håller sig höga under längre tid, alltså fullkorn, råris, bönor eller grönsaker. Sedan har vi vitaminer och mineraler som gör att kroppen fungerar optimalt. Frukt och bär innehåller mycket vitaminer medan ost, kött och nötter innehåller mycket mineraler.

– Det är väldigt populärt att köpa så kallade superbär, men jag tycker att vi kan nöja oss med de fantastiska bär vi har här i Sverige. Blåbär, hallon, havtorn och tranbär är goda och samtidigt väldigt nyttiga för kropp och knopp.

Frukt- och grönsaksdiskarna dignar av olika sorter. Men om du vill köpa det som är mest nyttigt har Sofia Antonsson ett litet hjälpfusk. Ju mer färg och textur en grönsak har, desto nyttigare är den. Jämför till exempel isbergssallad och broccoli.

– Knapriga grönsaker betyder mer fibrer, och då håller du dig mätt längre under arbetsdagen.

De flesta av oss mår bra av att äta lite och ofta. Det är bra att starta dagen med lite fil eller yoghurt, ett ägg och knäckebröd. Gärna nötter och bär i stället för sockrad müsli. Och naturella produkter i stället för smaksatta.

– Om du har känslig mage kan det dessutom vara bra att dela upp frukosten. Ät lite hemma och ta med dig resten till jobbet, så får magen vila mellan måltiderna.

Lunchen kan med fördel vara lite mindre om man vill undvika matkoma. Ät i stället ett litet mellanmål. Och glöm inte att avsätta tid för måltiderna. Stressade luncher förstör både matsmältning och trivsel.

– Vi äter ofta fort och väldigt mycket till lunch. Och när vi äter gör vi gärna andra saker samtidigt, vilket gör att vi inte känner när vi blir mätta. Matsmältningsenzymerna påverkas när vi stressar, och då kommer halsbränna och magkatarr som ett brev på posten.

Undvik sockrade drycker som läsk och saft, de gör bara att blodsockret börjar svaja. Och har du känslig mage kan det vara bra att dricka före eller efter maten.

Så hur är det med kontorsråttornas heliga dryck, kaffet?

– Visst kan du dricka kaffe, men inte åtta koppar bara för att du har tråkigt. Det gör dig inte piggare, bara mer uttorkad. Fyll på med vatten under arbetsdagen så slipper du få ont i huvudet och bli yr.
 

Eftermiddagstrött?

Det är bättre att äta lite flera gånger under dagen än att sätta i sig få rejäla mål. Det är också klokt att äta långsamt.

Kaffe. Koffein höjer ämnesomsättningen och minskar risken för typ 2-diabetes och alzheimer. Enligt en studie kan fyra koppar kaffe om dagen förlänga livet, särskilt för personer över 45.

Mobiltelefonen. Stäng av den eller sätt den i flygplansläge då och då för att undvika onödiga stresspåslag.

Vatten. 1,5–2 liter per dygn är lagom. Men sitter du i en varm miljö kan du behöva dricka mer. Dock inte för mycket – då kan saltbalansen rubbas.

Ägg. Protein är det nya svarta, och ägg är stilbildaren nummer 1. Håller dig mätt länge. Dessutom är ägg rikt på D-vitamin. Du kan lugnt äta ett par ägg om dagen.

Smör och fett. Våra celler behöver fett för att reparera sig. Dessutom är det nödvändigt för att vi ska ta upp viktiga vitaminer. Men välj rätt fett; omättat är nyttigast.

Frukt och grönt. Innehåller många vitaminer, mineraler och antioxidanter. Exempelvis äpple innehåller flavonoider, som tros skydda mot cancer.

Bröd. Välj mörkt och grovt, eller ännu hellre knäckebröd, som innehåller mer fibrer och mindre kolhydrater.

Tips

➧ Frukt och grönsaker med kraftiga färger är nyttigare.

➧ Ju mer textur, desto mer fibrer, som håller magen glad längre.

➧ Ät hellre små och många mål än få och stora.

➧ Strunta i bullen på eftermiddagsfikat. Den ger bara jojo-effekt på ditt blodsocker.

➧ Glöm inte att dricka vatten under dagen.

➧ Har du orolig mage, drick hellre före eller efter maten.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg