Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ät så här för att orka hela arbetsdagen

Du blir vad du äter, heter det. Dietisten vet hur du ska äta och dricka för att behålla skärpan.
Lina Björk Publicerad
Belaya Katerina/Colourbox.com
Belaya Katerina/Colourbox.com

Klockan börjar närma sig eftermiddag och magen knorrar av hunger. Det var ju några timmar sedan lunchen slank ned och lika många återstår innan det är dags för middag. Även huvudet börjar protestera. Arbetet går trögt.

Känns bilden ovan igen? De flesta av oss får någon form av dipp i koncentrationen när arbetsdagen börjar lida mot sitt slut. Men det finns botemedel att ta till. Och bra mat är en mycket god start.

– Det finns tyvärr ingen supermat som gör att koncentrationen plötsligt kommer tillbaka eller att du förbättrar din minneskapacitet. Men hjärnan är vår mest avancerade kroppsdel och vill liksom kroppen få en jämn tillförsel av energi för att orka med dagen, säger Sofia Antonsson, som är dietist.

För att orka prestera en hel arbetsdag behöver vi föda. Gärna långsamma kolhydrater som gör att energinivåerna håller sig höga under längre tid, alltså fullkorn, råris, bönor eller grönsaker. Sedan har vi vitaminer och mineraler som gör att kroppen fungerar optimalt. Frukt och bär innehåller mycket vitaminer medan ost, kött och nötter innehåller mycket mineraler.

– Det är väldigt populärt att köpa så kallade superbär, men jag tycker att vi kan nöja oss med de fantastiska bär vi har här i Sverige. Blåbär, hallon, havtorn och tranbär är goda och samtidigt väldigt nyttiga för kropp och knopp.

Frukt- och grönsaksdiskarna dignar av olika sorter. Men om du vill köpa det som är mest nyttigt har Sofia Antonsson ett litet hjälpfusk. Ju mer färg och textur en grönsak har, desto nyttigare är den. Jämför till exempel isbergssallad och broccoli.

– Knapriga grönsaker betyder mer fibrer, och då håller du dig mätt längre under arbetsdagen.

De flesta av oss mår bra av att äta lite och ofta. Det är bra att starta dagen med lite fil eller yoghurt, ett ägg och knäckebröd. Gärna nötter och bär i stället för sockrad müsli. Och naturella produkter i stället för smaksatta.

– Om du har känslig mage kan det dessutom vara bra att dela upp frukosten. Ät lite hemma och ta med dig resten till jobbet, så får magen vila mellan måltiderna.

Lunchen kan med fördel vara lite mindre om man vill undvika matkoma. Ät i stället ett litet mellanmål. Och glöm inte att avsätta tid för måltiderna. Stressade luncher förstör både matsmältning och trivsel.

– Vi äter ofta fort och väldigt mycket till lunch. Och när vi äter gör vi gärna andra saker samtidigt, vilket gör att vi inte känner när vi blir mätta. Matsmältningsenzymerna påverkas när vi stressar, och då kommer halsbränna och magkatarr som ett brev på posten.

Undvik sockrade drycker som läsk och saft, de gör bara att blodsockret börjar svaja. Och har du känslig mage kan det vara bra att dricka före eller efter maten.

Så hur är det med kontorsråttornas heliga dryck, kaffet?

– Visst kan du dricka kaffe, men inte åtta koppar bara för att du har tråkigt. Det gör dig inte piggare, bara mer uttorkad. Fyll på med vatten under arbetsdagen så slipper du få ont i huvudet och bli yr.
 

Eftermiddagstrött?

Det är bättre att äta lite flera gånger under dagen än att sätta i sig få rejäla mål. Det är också klokt att äta långsamt.

Kaffe. Koffein höjer ämnesomsättningen och minskar risken för typ 2-diabetes och alzheimer. Enligt en studie kan fyra koppar kaffe om dagen förlänga livet, särskilt för personer över 45.

Mobiltelefonen. Stäng av den eller sätt den i flygplansläge då och då för att undvika onödiga stresspåslag.

Vatten. 1,5–2 liter per dygn är lagom. Men sitter du i en varm miljö kan du behöva dricka mer. Dock inte för mycket – då kan saltbalansen rubbas.

Ägg. Protein är det nya svarta, och ägg är stilbildaren nummer 1. Håller dig mätt länge. Dessutom är ägg rikt på D-vitamin. Du kan lugnt äta ett par ägg om dagen.

Smör och fett. Våra celler behöver fett för att reparera sig. Dessutom är det nödvändigt för att vi ska ta upp viktiga vitaminer. Men välj rätt fett; omättat är nyttigast.

Frukt och grönt. Innehåller många vitaminer, mineraler och antioxidanter. Exempelvis äpple innehåller flavonoider, som tros skydda mot cancer.

Bröd. Välj mörkt och grovt, eller ännu hellre knäckebröd, som innehåller mer fibrer och mindre kolhydrater.

Tips

➧ Frukt och grönsaker med kraftiga färger är nyttigare.

➧ Ju mer textur, desto mer fibrer, som håller magen glad längre.

➧ Ät hellre små och många mål än få och stora.

➧ Strunta i bullen på eftermiddagsfikat. Den ger bara jojo-effekt på ditt blodsocker.

➧ Glöm inte att dricka vatten under dagen.

➧ Har du orolig mage, drick hellre före eller efter maten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.