Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

1 av 4 äter sömnmedel regelbundet

Av dem som sover dåligt använder en av fyra mediciner för att få hjälp att koppla av. En av tre kan inte släppa tankarna på jobbet, vid sänggående. Det visar Kollegas undersökning.
Lina Björk Publicerad

Har du så svårt att släppa tankarna på jobbet så att din allmänna sömnkvalitet påverkas? Då är du inte ensam.

En av tre anser att jobbet följer med hem och ända ned i sängen, visar Kollegas undersökning. Siffrorna bekräftas hos Socialstyrelsen, som visar att det skrivs ut två miljoner sömnmedelsrecept per år. Och antalet ökar.

– Siffrorna tyder på att många sover dåligt. Ökningen är inte bland de kliniska diagnoserna utan bland dem som har problem med sin sömn, men inte känner att de behöver sjukskrivas, säger Göran Kecklund, som är docent och biträdande föreståndare för Stressforskningsinstitutet.

De sömnmedel som dominerade marknaden för 15 år sedan hade rätt allvarliga bieffekter och många var dessutom beroendeframkallande. I dag är tabletterna snällare och ger snarare en puff i rätt riktning för den som behöver vila. Men ändå hamnar många i ett livstidsberoende.

Tanken är att det ska vara en korttidsåtgärd

Enligt Kollegas undersökning är jobbet den vanligaste orsaken till att tjänstemännen har svårt att sova. En av tre oroar sig för  utmaningar jobbet för med sig. Lika många har svårt att varva ned efter en stressig dag. Av dem som har svårt att koppla av använder sig en av fyra av medicinska preparat för att få hjälp att sova. Av dem tar en av tio mediciner varje natt.

– Man ska inte gå runt och oroa sig för att ta sömnmedel, men tanken med tabletterna är att de ska vara en korttidsåtgärd. Det viktigaste är att komma till rätta med orsaken till att du inte kan sova och fundera på vad du kan göra åt det. Är det en arbetsrelaterad stress som ligger bakom är det ingen hållbar lösning att ta tabletter, säger Göran Kecklund.

I många fall leder en stressig arbetsmiljö till en ond cirkel. Du stressar på jobbet, har svårt att koppla bort jobbet på kvällen och sover dåligt – vilket gör att du presterar sämre på jobbet och ökar stressnivån ytterligare.

Av dem som har sömnproblem sover 40 procent dåligt någon gång i veckan. Det vanligaste problemet är att vakna upprepade gånger per natt. Näst vanligast är att vakna med en känsla av att inte vara utvilad.

– Många arbetsgivare tycker nog att medarbetarnas hälsa är en privat angelägenhet, men jag är av motsatt uppfattning. I ett bra ledarskap ingår det att ha koll på om en anställd exempelvis sover dåligt. Och det är lönsamt att vidta tidiga åtgärder för att få bukt med problemet i stället för att hamna i långa sjukskrivningsprocesser.

Hur arbetet är planerat och organiserat är en nyckelfaktor

En tidig åtgärd kan vara ett nära samarbete med företagshälsovården. Se till att ställa krav på den företagshälsovård som upphandlas, så att de inte bara sysslar med klassisk sjukvård utan även erbjuder förebyggande åtgärder, som till exempel en sömnskola.

– Hur arbetet är planerat och organiserat är också en nyckelfaktor. Har man en arbetsorganisation där den psykosociala hälsan är i botten och där medarbetarna går på knäna måste man se över det också.

Att få rätt hjälp av rätt personer är också en viktig del. Ofta är vårdcentralerna den första instansen att söka hjälp på, men där kan kunskapen vara begränsad.

– Om en läkare inte har specialkompetens inom sömn så är det lätt att han eller hon tittar i receptboken före annan behandling. Ibland kan det vara bra att vara påläst och kräva ytterligare hjälp som inte endast tar bort symptom utan tar itu med problemet. 

Se upp!

Sömnpiller kan göra dig beroende
Varje år skrivs det ut cirka två  miljoner recept på sömnmedel i Sverige.

Det finns många typer av sömnmedel och alla används inte enbart för att behandla sömnbesvär.

De bensodiazepin-besläktade sömnmedlen är den typ som används mest, eftersom den försvinner snabbt ur kroppen, vilket gör att man sällan känner sig dåsig dagen efter. Nackdelen är risk för beroende.

Till Kollegas undersökning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.