Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
1 av 4 äter sömnmedel regelbundet
Av dem som sover dåligt använder en av fyra mediciner för att få hjälp att koppla av. En av tre kan inte släppa tankarna på jobbet, vid sänggående. Det visar Kollegas undersökning.
Har du så svårt att släppa tankarna på jobbet så att din allmänna sömnkvalitet påverkas? Då är du inte ensam.
En av tre anser att jobbet följer med hem och ända ned i sängen, visar Kollegas undersökning. Siffrorna bekräftas hos Socialstyrelsen, som visar att det skrivs ut två miljoner sömnmedelsrecept per år. Och antalet ökar.
– Siffrorna tyder på att många sover dåligt. Ökningen är inte bland de kliniska diagnoserna utan bland dem som har problem med sin sömn, men inte känner att de behöver sjukskrivas, säger Göran Kecklund, som är docent och biträdande föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
De sömnmedel som dominerade marknaden för 15 år sedan hade rätt allvarliga bieffekter och många var dessutom beroendeframkallande. I dag är tabletterna snällare och ger snarare en puff i rätt riktning för den som behöver vila. Men ändå hamnar många i ett livstidsberoende.
Tanken är att det ska vara en korttidsåtgärd
Enligt Kollegas undersökning är jobbet den vanligaste orsaken till att tjänstemännen har svårt att sova. En av tre oroar sig för utmaningar jobbet för med sig. Lika många har svårt att varva ned efter en stressig dag. Av dem som har svårt att koppla av använder sig en av fyra av medicinska preparat för att få hjälp att sova. Av dem tar en av tio mediciner varje natt.
– Man ska inte gå runt och oroa sig för att ta sömnmedel, men tanken med tabletterna är att de ska vara en korttidsåtgärd. Det viktigaste är att komma till rätta med orsaken till att du inte kan sova och fundera på vad du kan göra åt det. Är det en arbetsrelaterad stress som ligger bakom är det ingen hållbar lösning att ta tabletter, säger Göran Kecklund.
I många fall leder en stressig arbetsmiljö till en ond cirkel. Du stressar på jobbet, har svårt att koppla bort jobbet på kvällen och sover dåligt – vilket gör att du presterar sämre på jobbet och ökar stressnivån ytterligare.
Av dem som har sömnproblem sover 40 procent dåligt någon gång i veckan. Det vanligaste problemet är att vakna upprepade gånger per natt. Näst vanligast är att vakna med en känsla av att inte vara utvilad.
– Många arbetsgivare tycker nog att medarbetarnas hälsa är en privat angelägenhet, men jag är av motsatt uppfattning. I ett bra ledarskap ingår det att ha koll på om en anställd exempelvis sover dåligt. Och det är lönsamt att vidta tidiga åtgärder för att få bukt med problemet i stället för att hamna i långa sjukskrivningsprocesser.
Hur arbetet är planerat och organiserat är en nyckelfaktor
En tidig åtgärd kan vara ett nära samarbete med företagshälsovården. Se till att ställa krav på den företagshälsovård som upphandlas, så att de inte bara sysslar med klassisk sjukvård utan även erbjuder förebyggande åtgärder, som till exempel en sömnskola.
– Hur arbetet är planerat och organiserat är också en nyckelfaktor. Har man en arbetsorganisation där den psykosociala hälsan är i botten och där medarbetarna går på knäna måste man se över det också.
Att få rätt hjälp av rätt personer är också en viktig del. Ofta är vårdcentralerna den första instansen att söka hjälp på, men där kan kunskapen vara begränsad.
– Om en läkare inte har specialkompetens inom sömn så är det lätt att han eller hon tittar i receptboken före annan behandling. Ibland kan det vara bra att vara påläst och kräva ytterligare hjälp som inte endast tar bort symptom utan tar itu med problemet.
Se upp!
Sömnpiller kan göra dig beroende
Varje år skrivs det ut cirka två miljoner recept på sömnmedel i Sverige.
Det finns många typer av sömnmedel och alla används inte enbart för att behandla sömnbesvär.
De bensodiazepin-besläktade sömnmedlen är den typ som används mest, eftersom den försvinner snabbt ur kroppen, vilket gör att man sällan känner sig dåsig dagen efter. Nackdelen är risk för beroende.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips
Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Så påverkar mörkret din hälsa
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
Tips för att må bättre under vintern
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ljusbrist negativt för humöret
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Maxa ditt ljusintag på jobbet
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
