Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Har du så svårt att släppa tankarna på jobbet så att din allmänna sömnkvalitet påverkas? Då är du inte ensam.
En av tre anser att jobbet följer med hem och ända ned i sängen, visar Kollegas undersökning. Siffrorna bekräftas hos Socialstyrelsen, som visar att det skrivs ut två miljoner sömnmedelsrecept per år. Och antalet ökar.
– Siffrorna tyder på att många sover dåligt. Ökningen är inte bland de kliniska diagnoserna utan bland dem som har problem med sin sömn, men inte känner att de behöver sjukskrivas, säger Göran Kecklund, som är docent och biträdande föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
De sömnmedel som dominerade marknaden för 15 år sedan hade rätt allvarliga bieffekter och många var dessutom beroendeframkallande. I dag är tabletterna snällare och ger snarare en puff i rätt riktning för den som behöver vila. Men ändå hamnar många i ett livstidsberoende.
Tanken är att det ska vara en korttidsåtgärd
Enligt Kollegas undersökning är jobbet den vanligaste orsaken till att tjänstemännen har svårt att sova. En av tre oroar sig för utmaningar jobbet för med sig. Lika många har svårt att varva ned efter en stressig dag. Av dem som har svårt att koppla av använder sig en av fyra av medicinska preparat för att få hjälp att sova. Av dem tar en av tio mediciner varje natt.
– Man ska inte gå runt och oroa sig för att ta sömnmedel, men tanken med tabletterna är att de ska vara en korttidsåtgärd. Det viktigaste är att komma till rätta med orsaken till att du inte kan sova och fundera på vad du kan göra åt det. Är det en arbetsrelaterad stress som ligger bakom är det ingen hållbar lösning att ta tabletter, säger Göran Kecklund.
I många fall leder en stressig arbetsmiljö till en ond cirkel. Du stressar på jobbet, har svårt att koppla bort jobbet på kvällen och sover dåligt – vilket gör att du presterar sämre på jobbet och ökar stressnivån ytterligare.
Av dem som har sömnproblem sover 40 procent dåligt någon gång i veckan. Det vanligaste problemet är att vakna upprepade gånger per natt. Näst vanligast är att vakna med en känsla av att inte vara utvilad.
– Många arbetsgivare tycker nog att medarbetarnas hälsa är en privat angelägenhet, men jag är av motsatt uppfattning. I ett bra ledarskap ingår det att ha koll på om en anställd exempelvis sover dåligt. Och det är lönsamt att vidta tidiga åtgärder för att få bukt med problemet i stället för att hamna i långa sjukskrivningsprocesser.
Hur arbetet är planerat och organiserat är en nyckelfaktor
En tidig åtgärd kan vara ett nära samarbete med företagshälsovården. Se till att ställa krav på den företagshälsovård som upphandlas, så att de inte bara sysslar med klassisk sjukvård utan även erbjuder förebyggande åtgärder, som till exempel en sömnskola.
– Hur arbetet är planerat och organiserat är också en nyckelfaktor. Har man en arbetsorganisation där den psykosociala hälsan är i botten och där medarbetarna går på knäna måste man se över det också.
Att få rätt hjälp av rätt personer är också en viktig del. Ofta är vårdcentralerna den första instansen att söka hjälp på, men där kan kunskapen vara begränsad.
– Om en läkare inte har specialkompetens inom sömn så är det lätt att han eller hon tittar i receptboken före annan behandling. Ibland kan det vara bra att vara påläst och kräva ytterligare hjälp som inte endast tar bort symptom utan tar itu med problemet.
Sömnpiller kan göra dig beroende
Varje år skrivs det ut cirka två miljoner recept på sömnmedel i Sverige.
Det finns många typer av sömnmedel och alla används inte enbart för att behandla sömnbesvär.
De bensodiazepin-besläktade sömnmedlen är den typ som används mest, eftersom den försvinner snabbt ur kroppen, vilket gör att man sällan känner sig dåsig dagen efter. Nackdelen är risk för beroende.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.