Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Hyrpersonal är en facklig utmaning

Medlemmar spridda över landet och på många olika slags företag. De fackliga utmaningarna inom bemanningsbranschen är speciella. Både för konsulter och förtroendevalda.
Lina Björk Publicerad
Pamela Valenzuela
Pamela Valenzuela jobbar heltid med de fackliga frågorna på bemanningsföretaget Randstad. Foto: Christopher Hunt

Att arbeta som konsult inom bemanningsbranschen kan vara ensamt. Du är en del av arbetsplatsens anställda, men står ändå utanför. Vem backar till exempel upp dig om du inte får ut din lön eller blir lovad mer timmar än du får jobba?

På Manpower och Randstad jobbar Ylva Eriksson respektive Pamela Valenzuela Silva fackligt på heltid för att se till att medlemmarnas intressen tas tillvara. Bemanningsföretagen skiljer sig en del från andra företag och bjuder på en del utmaningar för de förtroendevalda. 

Ylva Karlsson
Ylva Karlsson Unionen

– Visst är det speciellt att jobba fackligt när våra medlemmar är spridda över landet och har väldigt skilda uppdrag. En utmaning är att få förtroendevalda, men den svårigheten finns ju i alla branscher, säger Ylva Eriksson, klubbordförande på Manpower.

 

Var föregångare att träffas digitalt

Ett sätt för klubbarna att möta medlemmar är via digitala möten. Under pandemin, när både arbetsgivare och fackförbund var tvungna att byta arbetssätt för att informera och diskutera med de anställda, var skillnaden för Manpower och Randstads fackklubbar inte särskilt stor – de hade jobbat digitalt i många år.

– Vi försöker att vara så tillgängliga det går och då är det ett bra sätt och där låg vi i framkant när pandemin kom, säger Pamela Valenzuela Silva, klubbordförande på Randstad.

Vanliga frågor som kommer från konsulter ute på uppdrag kan exempelvis handla om arbetsmiljön för de inhyrda, om man har fått rätt lön eller hur man som konsult och förtroendevald ska stämma av ledigheter och debitera för sin tid.

Men även om klubben och arbetsgivaren har skapat rutiner för att man ska få till sin förtroendearbetstid, är det svårt för en konsult som hyrs in som resurs att få en ersättare med kort varsel.

– Vi har våra styrelsemöten på kvällstid för att inte behöva ta ledigt. Då får man en timlön för sitt förtroendeuppdrag, säger Ylva Eriksson.

 

Randstad först med kollektivavtal inom branschen

Mycket har förändrats sedan det legaliserades att bedriva personaluthyrning för 30 år sedan. Då såg många på branschen med skepsis, inte minst facken som ansåg att anställningstryggheten skulle försämras. Men i dag är bilden delvis en annan. Många företag har upptäckt fördelarna med att hyra in tjänster och personal på konsultbasis, för att möta arbetstoppar och konjunkturförändringar.

Och arbetsrätten har hängt med, åtminstone för de stora jättarna. Randstad har till exempel haft kollektivavtal längre tid än genomsnittsåldern på sina anställda.

– Vi var först med kollektivavtal och har jobbat med de fackliga frågorna sedan starten. Sedan branschen blivit mer accepterad handlar många av våra frågor om samma saker som på andra företag, som lön och arbetstid, säger Pamela Valenzuela Silva.

I bemanningsbranschens linda var inte tillsvidareanställningar norm och det betalades inte ut någon lön mellan uppdrag. I dag har samtliga tjänstemän en garantilön på 90 procent av snittlönen och en prestationslön som varierar beroende på hur många timmar de varit uthyrda.

– Vi har kommit långt trots att vi fortfarande ses som en relativ ung bransch. Men även om vi fått igenom mycket måste vi också bevaka så att de schysta villkoren behålls, säger Ylva Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.