Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Spara till tidig pension

Många älskar jobbet och skulle känna sig vilsna utan det. Andra drömmer om att sluta arbeta långt före pensionen vid 65. Fast det går väl inte om man är normalinkomsttagare utan stor förmögenhet?
Publicerad 5 maj 2017, kl 15:16
Burk med mynt med texten pension.
Vill du sparka av dig skorna, luta dig tillbaka och gå i pension redan vid 55? Då krävs det en hel del uppoffringar. Foto: Johnér

I början av 2000-talet bestämde sig den 25-årige dansk-amerikanen Jacob Lund Fisker för att fortast möjligt bli ekonomiskt oberoende. Han var beredd att leva supersnålt och lägga undan 50–80 procent av sin inkomst.

Efter tre års idogt sparande vågade han köpa sina första obligationer och sedan några aktier. Vid 30 kunde han sluta lönearbeta, vilket han skildrar i sin blogg och bok Early retirement extreme. Hans grundtes är att det är enklare att nå ekonomiskt oberoende genom att minska utgifterna än genom att öka inkomsterna.

Få är kanske beredda att äta så mycket nudlar som Jacob gjorde. Men han sätter fingret på något ovanligt i vår konsumtionskultur. Nämligen att den som har en normalavlönad anställning ofta kan lägga undan mycket mer än de 5–10 procent som brukar ses som ett rimligt sparande.

Tanken på att tjäna säg 24 000 kronor i månaden (den svenska medelinkomsten efter skatt) och bara göra av med hälften kan kännas främmande. Blir inte livet otroligt tråkigt?

Nja, Jacob Lund Fisker blev snarare inspirerad av att tänka på den frihet som hans extremsparande skulle leda till. Då framstod resor, uteliv och prylar som onödiga förseningar på vägen.

Det talas om höjd pensionsålder. Om ett pensionssystem som i framtiden kanske inte håller för en åldrande befolkning. PPM är i gungning.

Samtidigt blir förskräckande många sjuka av jobbet. Går in i väggen. Är trötta på att snurra runt i ett evigt hämta-lämna-jobba-sova.

Ändå är det få som ifrågasätter den invanda modellen: Jobba till 65, helst lite till, och sedan gå i pension. De flesta ser inga alternativ. Man måste ju få in pengar varje månad. Eller?

Det är enklare att nå ekonomiskt oberoende med minskade utgifter än genom ökade inkomster

Svaret på frågan ”varför?” är för Jacob och andra extremsparare: Att ge sig själv valfrihet. Mellan att jobba hel- eller deltid. Kunna säga upp sig från ett jobb där man inte trivs. Eller pensionera sig när man vill.

Så hur gör man? Vilka summor behövs om man exempelvis vill sluta jobba tio år i förtid?

Det är förstås individuellt vad man har för kostnader och materiella krav på livet. I rutan nedan finns tre exempel. Vi har räknat på att spara en tredjedel av medelnettolönen i månaden. Det kan kännas svindlande mycket. Skulle det funka i ditt liv? Och hur får man sparpengarna att växa?

Spara till en snittpension

→ Genomsnittspensionen från 65 år är 17 000 kronor i månaden, 13 000 efter skatt.

→ För att gå i pension vid 55 med denna pension behöver du 1,6 miljoner skattade kronor.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med noll procents ränta tar det dig 17 år att få ihop den summan.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med 4 procents nettoavkastning tar det knappt 13 år. Du behöver alltså börja spara när du är 42 år.

Spara till en snittlön

→ Medellönen är 32 000 kronor i månaden, 24 000 efter skatt.

→ För att gå i pension vid 55 med denna lön behöver du 2,9 miljoner skattade kronor.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med noll procents ränta tar det dig 30 år att komma dit.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med fyra procents nettoavkastning så tar det dig 20 år. Du behöver alltså börja spara när du är 35 år.

Spara till en chefslön

Vill du få ut 30 000 kronor i månaden kommer du inte att hinna pensionera dig i förtid enbart genom att spara. De 3,6 miljoner som krävs för att täcka 10 inkomstfria år tar 38 år att få ihop om du sparar 8 000 kronor i månaden (0 procents ränta). Då har du nog passerat 61 och kan börja knapra på den vanliga pensionen i stället. Vid 4 procents avkastning tar det 23 år. Då behöver du börja spara när du är 32. Överväg aktier, fastigheter och andra investeringar.

Claes Hemberg, sparekonom på nätbanken Avanza, tycker att så pass mycket pengar bör investeras försiktigt. Förslagsvis i en billig global aktiefond.

– Max 0,2 procent i avgift. En bred globalfond kan avkasta kanske 5 procent per år. Lägg sparandet i ett ISK-konto så får du ner skatten och kan få ut kanske 4 procent netto, säger Claes Hemberg och exemplifierar med ett par fonder – Swedbank Robur Access Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära.

Det kostar dig några magra decennier att kunna gå i tidig pension. Men lyckas du höja din avkastning några procentenheter går det förstås fortare.

I realiteten använder nog den som siktar på tidig pension en kombo av strategier: spara, investera, välja en billig livsstil och ta lite inhoppsjobb. Kanske självhushålla lite på marginalen, byta tjänster eller driva någon verksamhet som ger ett tillskott. Kanske byta till ett billigare boende. Eller sälja en bostad och få loss en reavinst.

Kanske också ta ut lite pension i förtid. Observera dock att jobbavhoppet kommer att minska den riktiga pensionen kraftigt (se "Faror & livbojar" i faktarutan nedan.)

En strategi med hängslen och livrem är att samla ett så stort kapital att det går att leva på enbart avkastningen. Då är du inte beroende av vad du får i vanlig pension efter 65, men måste starta tidigt. I ett räkneexempel på Avanzas hemsida med måttlig inkomst och måttligt sparande skulle det ta 37 år, det vill säga ett helt yrkesliv. Då finns å andra sidan kapitalet, 7 miljoner, kvar när du dör.

Att spara så mycket som en tredjedel av en normallön bygger på att man skärskådar sin livsstil och sin statusängslan. Står jag ut med att ha rostig bil, köksinredning från 70-talet och semestra i Närke – trots att jag har råd med bättre? Känns det okej att inte ha uppdaterade kläder, elektronik och prylar? Är familjen med på noterna eller blir det myteri och skilsmässa?

Å andra sidan, den som har en normal svensk inkomst och samtidigt kraft att stå emot vår konsumtionskultur har många tusenlappar att vinna. Och att räkna på det kostar inget! 

LÄS MER: På Pensionarsskattekalkylatorn kan du räkna ut skatten på olika pensionsbelopp.

Avanza finns en kalkylator där du kan laborera med olika sparbelopp, avkastningar och sparperioder. Sök på ”Avanza hur mycket kan ett månadssparande ge dig?” Sök även på ”Hur mycket krävs för att bli ekonomiskt oberoende?” så kommer du till Avanzas blogg i ämnet.

Lisbeth Lundahl

Plus & minus med att sluta tidigt

Fördelar:

  • Friheten.
  • Flexibiliteten. Även om du slutar arbeta ett tag så kan du börja igen senare.
  • Du kan orka jobba längre sedan. Att arbeta efter 65 har många fördelar. Låg skatt och mer pension. Där kan du hämta in en del av det du tappat.
  • Du kan ändå räkna med en viss lägsta nivå på pensionen om du blir berättigad till garantipension och bostadstillägg.

Nackdelar:

  • Sämre ekonomi här och nu.
  • Sämre pension.
  • Sämre försäkringsskydd. I många kollektivavtal finns bra försäkringsskydd om något händer.
  • Inga pengar om du blir sjuk.

Faror & livbojar
Att pensionera sig i förtid på egna sparpengar handlar inte bara om att försörja sig fram tills den vanliga pensionen börjar betalas ut. Det gäller också att ha koll på hur mycket denna urholkas av att du slutar jobba. Pensionsekonomen Kristina Kamp på webbportalen minpension.se illustrerar med ett exempel:

  • Om du som anställd tjänar 32 000 kronor i månaden och slutar jobba vid 55 år så går du miste om allmän pension plus tjänstepension på cirka 5 500 kronor i månaden, livet ut.
  • Om du i stället fortsätter att jobba lite grann och tjänar säg 10 000 kronor i månaden, kanske som egen företagare utan tjänstepension, så minskar pensionstappet till 4 200 kronor i månaden.
  • Men det finns också livbojar. Om du, när du fyller 65 år och plockar ut pengarna, har en allmän pension som ligger under cirka 11 000 kronor i månaden så kan du få lite extra pengar via garantipensionen.
  • Har du då inte en partner med bra inkomster och inte heller några betydande tillgångar (att äga huset man bor i räknas inte) kanske du även kan få bostadstillägg. Definitivt värt att kolla upp.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.