Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att ta ut tjänstepensionen livslångt är förvalsalternativet. Men det går också att få den tidsbegränsat, under som minst fem år.
– Det är oftast två typer av personer som använder den kortaste uttagsperioden, berättar Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta som förvaltar tjänstepensionen ITP.
– Det kan vara sådana som får väldigt små belopp – handlar det om några hundra kronor i månaden under resten av livet kanske man tycker att det är lika bra att ta ut alltsammans på en gång. Eller så är det personer med dålig hälsa som kanske har en livshotande sjukdom.
Först 2008 blev det möjligt att plocka ut tjänstepensionen under kort tid. Över 18 procent av de nyblivna pensionärerna tog chansen redan första året, visar Alectas siffor. Fram till 2014 steg andelen till över 29 procent. Men i fjol hade den sjunkit till drygt 26 procent.
Läs mer: Spara till tidig pension
Staffan Ström ser flera orsaker bakom detta. En är att valblanketten ändrades 2015. Då flyttades valet av tidsbegränsat uttag till baksidan och var inte längre lika synligt. En annan är att Alecta fick en ny webbtjänst som gjorde det enklare att se effekterna av ett tidsbegränsat uttag.
– Om de med väldigt låg pension gärna tar ut den snabbt förhåller det sig tvärtom med dem som har en hög pension. Då kan man komma över brytpunkten för statlig skatt om man tar ut pensionen på kort tid. Det här verkar de flesta ha koll på och väljer därför livslångt uttag i stället, säger Staffan Ström.
I en ny studie, som bland annat bygger på Alectas siffor, har nationalekonomen Johannes Hagen på uppdrag av SNS tittat på hur det tidsbegränsade uttaget utvecklats genom åren. I den konstaterar han att det finns risker med att tidsbegränsa uttaget: Privatanställda tjänstemän kan få en inkomstminskning på 40 procent om året efter en utbetalningsperiod på fem år.
Tillsammans med Alecta genomförde Johannes Hagen en telefonundersökning där tusen nyblivna ITP-pensionärer fick svara på frågor om sitt pensionsuttag. Det visade sig att många av dem som bestämt sig för förvalsalternativet, livslångt uttag, inte var medvetna om vad de hade valt.
Av dem som valt ett tidsbegränsat uttag kunde däremot nästan 80 procent ange att de hade gjort det. När de fick frågan om skälet angav nästan hälften: ”Konsumera nu/leva nu”.
Stig Augustsson valde att ta ut hela sin ITP under fem år. Det ångrar han djupt i dag – även om han inte är bitter.
– När jag fyllde 70 störtdök plötsligt min inkomst. Det hade jag inte räknat med.
Som transportområdeschef på Södra Skogsägarna hade Stig Augustsson relativt hög inkomst. Vid pensioneringen ville han behålla samma levnadsstandard som förr och att ta ut all tjänstepension på fem år tycktes som en god idé.
– Jag visste inte att skattesatsen blev högre eftersom min inkomst blev så hög att jag fick betala statlig inkomstskatt. Jag förlorade nog 100 000 kronor på det.
I fem år fick Stig ut 23 000 kronor i månaden. Vid 70 år sjönk det till 13 000.
– Jag hade ingen aning om att skillnaden skulle bli så stor. Jag och hustrun hade det bra de fem åren och passade på att resa mycket. Nu blir det inte så mycket över när räkningarna har betalats, säger Stig Augustsson som fortfarande håller kontakt med sin gamla arbetsplats.
– Jag avråder kollegorna att göra som jag gjorde.
I dag hade han gjort ett annat val, men bitter, det är han inte.
– Visst är det tråkigt, men gjort är gjort. Det går inte att ändra på i alla fall.
Och fortfarande händer det att han och hustrun försvinner utomlands, även om det inte blir lika ofta som tidigare.
Tryggheten avgjorde när Leif Berg skulle gå i pension. Med livslångt uttag av sin tjänstepension behöver han aldrig oroa sig för sin framtida ekonomi.
I dag har det gått ett år sedan Leif Berg gick i pension från arbetet som supporttekniker på ABB. Han saknar kollegorna. Dagen innan vi träffas har han ätit lunch med några av dem. Däremot saknar han inte jobbet så mycket. Men så har han också alltid haft att göra vid sidan av jobbet. Han arbetar politiskt, är aktiv i en orienteringsklubb och är fortfarande fackligt engagerad i Unionen.
– Det är viktigt att ha en bra hobby när man slutar jobba, säger han.
För Leif var valet att ta ut tjänstepensionen ITP livslångt enkelt.
– Det kändes säkrare att alltid veta vad man ska få. Visst, skulle jag gå bort tidigt blir jag ju blåst på pengarna. Men lite gambling är det alltid.
Nu får han ut runt 15 000 kronor i månaden i samlad pension från staten och ITP. Dessutom får han pengar från en privat pensionsförsäkring, samtidigt som hans politiska uppdrag ger lite.
– Jag lever bra, tjänar nästan mer nu än när jag jobbade, säger han.
– Jag kan unna mig det jag vill ha. Men jag har egentligen inga stora utgifter.
Skulle det knipa har han dessutom ett aktiekapital att ta av.
– Det är bra att ha en buffert.
Foto: Karl Nilsson & Fredrik Stehn
+ Kan vara lönsamt om man vet att man inte kommer att leva så länge.
+ Ger möjlighet att lämna pengar vidare till efterlevande (om man inte gör av med pensionen).
+ Ger möjlighet till “guldkant” de första åren.
– Utbetalningarna upphör efter den valda tiden. Många underskattar sin framtida livslängd och hälsa. Även om ens föräldrar kanske började bli skröpliga i 80-årsåldern tyder mycket på att dagens 60-åringar kommer att vara betydligt piggare vid samma ålder.
– Kan leda till hög beskattning om man når brytpunkten för statlig skatt.
– För den som får ett långt liv är det rena klippet med livslång utbetalning. Pensionen fortsätter att betalas ut även om man blir 120 år!
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
