Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tidig pension? Tänk på det här!

Ekonomiskt finns mycket att vinna på att hålla ut lite längre i arbetslivet. Det behöver dock inte betyda att man jobbar exakt som tidigare, menar pensionsekonomen Staffan Ström.
David Österberg Publicerad
Man och kvinna i pensionsålder sitter vid matbord.
5 400 kronor efter skatt kan det skilja mellan om du går i pension vid 67 i stället för vid 62. Foto: Johnér

Att gå i pension innebär för de flesta en rejäl minskning av inkomsten. Exakt hur stor förändringen blir påverkas av många faktorer, men åldern är en av de viktigaste.

– Åtminstone för den som närmar sig pensionsåldern. Visst kan man se över fondval och avgifter, men det är framför allt åldern som styr. För den som är i början av karriären är det också mycket annat som avgör, som när man träder in i arbetslivet och om man jobbar hel- eller deltid, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Han har räknat på hur stor pensionen blir för den som är född 1960, baserat på pensionsålder (se faktaruta). Uträkningen visar tydligt att det lönar sig att jobba till 65. Och stannar man i arbetslivet till 67 blir det ännu mer i plånboken.

Du bör minst arbeta tills du fyllt 62 år och en månad

Det finns två anledningar till att pensionsåldern har så stor betydelse. Den ena är att pensionen beräknas utifrån förväntad livslängd. Om man går i pension före 65 ska alltså den intjänade pensionen räcka under fler år. Den andra är att inbetalningarna till pensionen upphör när man slutar jobba.

Den lägsta ålder då man kan ta ut allmän pension är 61 år – men det finns förslag om att nästa år höja den till 62 och år 2023 till 63 år. Dessutom ska man få rätt att arbeta längre. Nästa år ska den som vill få jobba till 68 och 2023 till 69.

Skattemässigt är det fördelaktigt att jobba från det år man fyller 66. Då får man ett förhöjt jobbskatteavdrag, vilket gör att man bara betalar 8 procent i skatt på inkomster upp till 225 000 kronor om året.

– Syftet är förstås att få fler att arbeta längre, och det verkar fungera. Särskilt tjänstemän, som många gånger har god hälsa, har goda möjligheter att jobba längre – och det gör de också, säger Staffan Ström.

Å andra sidan upphör inbetalningarna till tjänstepensionen vid 65.

– Men det är en förhandlingsfråga. Jag känner till flera som fått sina arbetsgivare att gå med på att fortsätta betala till tjänstepensionen. Andra har fått till en lösning där arbetsgivaren går med på att i stället betala en högre lön.

Är det smart att leva på sparade pengar i stället för att ta ut pension om man vill sluta jobba före 65?
– Det är svårt att svara generellt på den frågan. Det beror bland annat på vilken typ av sparande man har och hur stort det är.

Staffan Ströms allmänna råd är att åtminstone arbeta tills man fyllt 62 år och en månad. Anledningen är att privatanställda tjänstemän med tjänstepensionen ITP2 då får något som kallas kollektiv slutbetalning. Det innebär att de inbetalningar av tjänstepension som arbetsgivaren skulle ha gjort fram till 65-årsdagen betalas in med kollektiva medel. På så vis blir tjänstepensionen nästan lika stor för den som går i pension vid 62 som för den som går i pension vid 65.

Man kan också kombinera pension och jobb.

– Fler och fler har en glidande pensionering där de tar ut en del av sin pension samtidigt som de fortsätter att jobba, ofta som konsult eller på deltid. Rent mänskligt är det kanske ett bättre sätt att avsluta sitt arbetsliv på, jämfört med att jobba ända in i kaklet och sedan vara pensionär på heltid, säger Staffan Ström.

Får du en klump i magen av att se skillnaden mellan inkomst och pension kanske du kan trösta dig med att utgifterna som pensionär ofta är lägre.

SÅ MYCKET FÅR DU BEROENDE PÅ NÄR DU GÅR I PENSION

Uträkningen visar pensionsålderns påverkan på pensionens storlek för en privatanställd tjänsteman med ITP2. Den som är född 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Övriga omfattas av ITP1. Exemplet utgår från en person som är född 1960, började arbeta vid 25 års ålder och har en slutlön på runt 35 000 kronor. Fondavkastningen antas bli 2,1 procent utöver inflationen. Beloppen anges i dagens penningvärde. Källa: Pensionsmyndigheten och Alecta.

Pensionsålder: 62 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 100 kronor.
Tjänstepension: 4 600 kronor.
Total pension efter skatt: 12 750 kronor

Pensionsålder: 63 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 950 kronor.
Tjänstepension: 4 750 kronor.
Total pension efter skatt: 13 400 kronor

Pensionsålder: 64 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 14 850 kronor.
Tjänstepension: 5 000 kronor.
Total pension efter skatt: 14 150 kronor

Pensionsålder: 65 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 15 600 kronor.
Tjänstepension: 5 250 kronor.
Total pension efter skatt: 14 850 kronor

Pensionsålder: 67 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 17 850 kronor.
Tjänstepension: 5 850 kronor.
Total pension efter skatt: 18 150 kronor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljardbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året upptäckte man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.