Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tidig pension? Tänk på det här!

Ekonomiskt finns mycket att vinna på att hålla ut lite längre i arbetslivet. Det behöver dock inte betyda att man jobbar exakt som tidigare, menar pensionsekonomen Staffan Ström.
David Österberg Publicerad 17 april 2019, kl 11:18
Man och kvinna i pensionsålder sitter vid matbord.
5 400 kronor efter skatt kan det skilja mellan om du går i pension vid 67 i stället för vid 62. Foto: Johnér

Att gå i pension innebär för de flesta en rejäl minskning av inkomsten. Exakt hur stor förändringen blir påverkas av många faktorer, men åldern är en av de viktigaste.

– Åtminstone för den som närmar sig pensionsåldern. Visst kan man se över fondval och avgifter, men det är framför allt åldern som styr. För den som är i början av karriären är det också mycket annat som avgör, som när man träder in i arbetslivet och om man jobbar hel- eller deltid, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Han har räknat på hur stor pensionen blir för den som är född 1960, baserat på pensionsålder (se faktaruta). Uträkningen visar tydligt att det lönar sig att jobba till 65. Och stannar man i arbetslivet till 67 blir det ännu mer i plånboken.

Du bör minst arbeta tills du fyllt 62 år och en månad

Det finns två anledningar till att pensionsåldern har så stor betydelse. Den ena är att pensionen beräknas utifrån förväntad livslängd. Om man går i pension före 65 ska alltså den intjänade pensionen räcka under fler år. Den andra är att inbetalningarna till pensionen upphör när man slutar jobba.

Den lägsta ålder då man kan ta ut allmän pension är 61 år – men det finns förslag om att nästa år höja den till 62 och år 2023 till 63 år. Dessutom ska man få rätt att arbeta längre. Nästa år ska den som vill få jobba till 68 och 2023 till 69.

Skattemässigt är det fördelaktigt att jobba från det år man fyller 66. Då får man ett förhöjt jobbskatteavdrag, vilket gör att man bara betalar 8 procent i skatt på inkomster upp till 225 000 kronor om året.

– Syftet är förstås att få fler att arbeta längre, och det verkar fungera. Särskilt tjänstemän, som många gånger har god hälsa, har goda möjligheter att jobba längre – och det gör de också, säger Staffan Ström.

Å andra sidan upphör inbetalningarna till tjänstepensionen vid 65.

– Men det är en förhandlingsfråga. Jag känner till flera som fått sina arbetsgivare att gå med på att fortsätta betala till tjänstepensionen. Andra har fått till en lösning där arbetsgivaren går med på att i stället betala en högre lön.

Är det smart att leva på sparade pengar i stället för att ta ut pension om man vill sluta jobba före 65?
– Det är svårt att svara generellt på den frågan. Det beror bland annat på vilken typ av sparande man har och hur stort det är.

Staffan Ströms allmänna råd är att åtminstone arbeta tills man fyllt 62 år och en månad. Anledningen är att privatanställda tjänstemän med tjänstepensionen ITP2 då får något som kallas kollektiv slutbetalning. Det innebär att de inbetalningar av tjänstepension som arbetsgivaren skulle ha gjort fram till 65-årsdagen betalas in med kollektiva medel. På så vis blir tjänstepensionen nästan lika stor för den som går i pension vid 62 som för den som går i pension vid 65.

Man kan också kombinera pension och jobb.

– Fler och fler har en glidande pensionering där de tar ut en del av sin pension samtidigt som de fortsätter att jobba, ofta som konsult eller på deltid. Rent mänskligt är det kanske ett bättre sätt att avsluta sitt arbetsliv på, jämfört med att jobba ända in i kaklet och sedan vara pensionär på heltid, säger Staffan Ström.

Får du en klump i magen av att se skillnaden mellan inkomst och pension kanske du kan trösta dig med att utgifterna som pensionär ofta är lägre.

SÅ MYCKET FÅR DU BEROENDE PÅ NÄR DU GÅR I PENSION

Uträkningen visar pensionsålderns påverkan på pensionens storlek för en privatanställd tjänsteman med ITP2. Den som är född 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Övriga omfattas av ITP1. Exemplet utgår från en person som är född 1960, började arbeta vid 25 års ålder och har en slutlön på runt 35 000 kronor. Fondavkastningen antas bli 2,1 procent utöver inflationen. Beloppen anges i dagens penningvärde. Källa: Pensionsmyndigheten och Alecta.

Pensionsålder: 62 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 100 kronor.
Tjänstepension: 4 600 kronor.
Total pension efter skatt: 12 750 kronor

Pensionsålder: 63 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 950 kronor.
Tjänstepension: 4 750 kronor.
Total pension efter skatt: 13 400 kronor

Pensionsålder: 64 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 14 850 kronor.
Tjänstepension: 5 000 kronor.
Total pension efter skatt: 14 150 kronor

Pensionsålder: 65 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 15 600 kronor.
Tjänstepension: 5 250 kronor.
Total pension efter skatt: 14 850 kronor

Pensionsålder: 67 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 17 850 kronor.
Tjänstepension: 5 850 kronor.
Total pension efter skatt: 18 150 kronor

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar.