Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vad varje blivande pensionär behöver veta
Som psykolog och psykoterapeut har Kerstin Hellström mött många som behöver stöd när de ska bli eller är pensionärer.
Livet förändras radikalt när man går i pension, och då är det lätt att få en kris, menar Kerstin Hellström.
Störst risk för att må dåligt löper den som jobbat så hårt att den inte har haft något intresse utanför jobbet, och när man upplever att ens arbete är hela ens identitet. Då kan pensioneringen kännas som något påtvingat, vilket kan leda till ett slags inre protest.
– Även om man vet att det ska ske så har man ingen lust att bli pensionär och då kan man hamna i ett ”väntläge” där man inte gör något inför pensioneringen, utan liksom bara väntar på att något ska hända.
Om man känner att man riskerar att hamna eller har hamnat i den situationen, är Kerstin Hellstrands handfasta råd:
- Försök att inse att livet kommer att bli annorlunda och undersök möjligheten att kanske kunna gå ner i arbetstid en tid innan pensioneringen.
- Gör en lista över vad du vill göra som pensionär. Tänk på att den inte behöver vara definitiv.
- Skriv en lista på vilka du kan ta kontakt med som pensionär.
- Fråga andra människor, gärna tidigare arbetskamrater, hur deras liv som pensionär fungerar och vad de kan tipsa om. Skaffa dig så mycket information som möjligt – på så vis tar du kontroll över situationen i stället för att den tar kontroll över dig.
- När det snart är dags att gå i pension: ta fram listan och bestäm utifrån den hur dina dagar ska se ut framöver.
– Då ska man planera nästan fånigt mycket! Vilka radioprogram och tv-program man ska se, vilka vänner du ska ringa och vilka du ska träffa och göra vad med.
Men också den som länge har sett fram emot och planerat för pensioneringen kan behöva undersöka lite mer innan det är dags att gå i pension.
– Det gäller verkligen att planera för den här tiden i livet – och då är det också bra att få ner sina tankar på papper. Och att undersöka vad av det man vill som verkligen är möjligt att göra.
– Kanske har man tänkt umgås mycket mer med barnen och barnbarnen. Men det är ju inte säkert att de är lika intresserade av att man plötsligt ska bli en mycket större del av deras liv. Det gäller att ha sina planer förankrade, annars kan de bli till en stor besvikelse.
En situation som också kan ställa till stora problem är när båda parterna i ett förhållande blir pensionärer.
– Att man plötsligt kan umgås hela dagarna kan fungera jättebra men det kan också upplevas som en påtvingad relation. Kanske har den ena parten varit väldigt aktiv utanför jobbet, medan den andra inte har varit det och nu vill hänga med på olika saker. Vilket den som är aktiv kan tycka är jobbigt, eftersom den vill fortsätta med sina intressen och kontakter på samma sätt som tidigare.
Det viktigaste då, menar hon, är att båda förstår det problematiska i situationen och kan prata om det.
– Det gäller att kunna ge och ta från båda håll, annars kommer det att bli en relationskonflikt, säger Kerstin Hellström.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips
Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Så påverkar mörkret din hälsa
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
Tips för att må bättre under vintern
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ljusbrist negativt för humöret
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Maxa ditt ljusintag på jobbet
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
