Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vad varje blivande pensionär behöver veta

Som psykolog och psykoterapeut har Kerstin Hellström mött många som behöver stöd när de ska bli eller är pensionärer.
Anita Täpp Publicerad
Pärm med texten pensionsplan.
Planera dina dagar som pensionär i detalj - det är ett av Kerstin Hellströms bästa råd. Foto: Shutterstock

Livet förändras radikalt när man går i pension, och då är det lätt att få en kris, menar Kerstin Hellström.

Störst risk för att må dåligt löper den som jobbat så hårt att den inte har haft något intresse utanför jobbet, och när man upplever att ens arbete är hela ens identitet. Då kan pensioneringen kännas som något påtvingat, vilket kan leda till ett slags inre protest.

– Även om man vet att det ska ske så har man ingen lust att bli pensionär och då kan man hamna i ett ”väntläge” där man inte gör något inför pensioneringen, utan liksom bara väntar på att något ska hända.

Om man känner att man riskerar att hamna eller har hamnat i den situationen, är Kerstin Hellstrands handfasta råd:

  • Försök att inse att livet kommer att bli annorlunda och undersök möjligheten att kanske kunna gå ner i arbetstid en tid innan pensioneringen.
     
  • Gör en lista över vad du vill göra som pensionär. Tänk på att den inte behöver vara definitiv.
     
  • Skriv en lista på vilka du kan ta kontakt med som pensionär.
     
  • Fråga andra människor, gärna tidigare arbetskamrater, hur deras liv som pensionär fungerar och vad de kan tipsa om. Skaffa dig så mycket information som möjligt – på så vis tar du kontroll över situationen i stället för att den tar kontroll över dig.
     
  • När det snart är dags att gå i pension: ta fram listan och bestäm utifrån den hur dina dagar ska se ut framöver.

– Då ska man planera nästan fånigt mycket! Vilka radioprogram och tv-program man ska se, vilka vänner du ska ringa och vilka du ska träffa och göra vad med.

Men också den som länge har sett fram emot och planerat för pensioneringen kan behöva undersöka lite mer innan det är dags att gå i pension.

– Det gäller verkligen att planera för den här tiden i livet – och då är det också bra att få ner sina tankar på papper. Och att undersöka vad av det man vill som verkligen är möjligt att göra.

– Kanske har man tänkt umgås mycket mer med barnen och barnbarnen. Men det är ju inte säkert att de är lika intresserade av att man plötsligt ska bli en mycket större del av deras liv. Det gäller att ha sina planer förankrade, annars kan de bli till en stor besvikelse.

En situation som också kan ställa till stora problem är när båda parterna i ett förhållande blir pensionärer.

– Att man plötsligt kan umgås hela dagarna kan fungera jättebra men det kan också upplevas som en påtvingad relation. Kanske har den ena parten varit väldigt aktiv utanför jobbet, medan den andra inte har varit det och nu vill hänga med på olika saker. Vilket den som är aktiv kan tycka är jobbigt, eftersom den vill fortsätta med sina intressen och kontakter på samma sätt som tidigare.

Det viktigaste då, menar hon, är att båda förstår det problematiska i situationen och kan prata om det.

– Det gäller att kunna ge och ta från båda håll, annars kommer det att bli en relationskonflikt, säger Kerstin Hellström. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.