Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"Livet som pensionär blev en chock"

Pensionärslivet blev en chock för Birgitta Rynnert. Hon som alltid varit på språng och haft massor av sociala kontakter – nu satt hon hemma med en tyst telefon och blev allt deppigare. Till sist fann hon på råd.
Anita Täpp Publicerad
Birgitta Rynnert
Sedan Birgitta Rynnert började engagera sig - bland annat genom att lära seniorer att surfa på nätet - har livsglädjen återvänt. Foto: Daniel Roos

Nio äldre kvinnor har tagit sig till bygdegården i Hemmesta på Värmdö, ivriga att lära mer om vad de kan göra med sina bärbara datorer och surfplattor.

Det märks att Seniornets kursledare Birgitta Rynnert mår bra i sin roll när hon välvilligt svarar på frågor om alltifrån varför man bör ha ett Bank-ID till att visa hur man bokar resor på nätet och bäst organiserar sina foton i datorn.

Annat var det för ett tiotal år sedan, då Birgitta gått i pension från sitt jobb som fastighetsmäklare, efter 25 år i eget företag. Visst hade hon haft en del tankar på hur bra hon skulle ha det som pensionär – som att hon skulle kunna resa och träffa vännerna mer. Men pensioneringen innebar en mycket större förändring än hon hade anat.

– Jag var så säker på att jag var förberedd, men blev faktiskt chockad över hur det var att bli pensionär. Som mäklare är man mycket ute bland folk och har ett väldigt roligt jobb, men nu var det jättetomt. Plötsligt var det inte en själ som ringde, som berömde eller skällde på mig, eller som behövde mig.

Förändringen ledde till att den tidigare så aktiva Birgitta för första gången i sitt liv blev deprimerad.

– Det är klart att jag har kompisar och hade kunnat resa, men det kan man ju inte göra hela tiden. Jobbet hade varit en så stor del av min identitet och eftersom jag alltid jobbat så mycket hade jag inte heller haft tid att engagera mig i något annat.

Vändningen kom först ett och ett halvt år senare när Birgitta såg en annons om att Pensionärernas Riksorganisation ordnade promenader. Hon lyckades tvinga sig till att i alla fall pröva det.

– Det visade sig att det var jättetrevligt. Så jag följde med på fler promenader och hade snart fått energi och lust att göra annat också. Eftersom jag har något slags ledarbehov så hade jag snart ordnat så att jag själv fick leda stadspromenader och har också sett till att vi har kunnat besöka trädgårdar och museer.

– De här promenaderna har betytt väldigt mycket för mig, inte minst på grund av all fin återkoppling jag har fått av deltagarna.

Snart bestämde sig också Birgitta för att engagera sig politiskt och i dag är hon andre vice ordförande i byggnadsnämnden på Värmdö.

När hon väl kom i gång med annat så började hon också resa som hon tidigare hade planerat. Det var just på en resa – till Indien – som hon för första gången hörde talas om Seniornet.

Birgitta tyckte det lät så intressant att hon vid hemkomsten genast gick med och blev stödperson i Seniornet på Södermalm i Stockholm. En tid senare beslöt hon och en vän att starta en egen förening på Värmdö, som nu har ett 70-tal medlemmar.

– När jag blev stödperson upptäckte jag att jag kunde mer än jag trodde, och det är jätteroligt om jag kan hjälpa andra.

Nu ägnar hon tre till fyra dagar i veckan åt arbetet med Seniornet och sina andra engagemang. Resten av tiden umgås hon gärna med barn och barnbarn, motionerar och träffar ett gäng ungdomsvänner med jämna mellanrum. I dag trivs hon väldigt bra med sitt liv som pensionär.

– Jag tror att det viktigaste är att hitta något att göra där man känner att man har något att bidra med. Om några år kommer jag att sluta med politiken för att engagera mig i något annat, exempelvis i en pensionärsorganisation. Men Seniornet kommer jag att hålla på med så länge jag orkar och någon vill ha mig, säger Birgitta Rynnert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.