Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nio äldre kvinnor har tagit sig till bygdegården i Hemmesta på Värmdö, ivriga att lära mer om vad de kan göra med sina bärbara datorer och surfplattor.
Det märks att Seniornets kursledare Birgitta Rynnert mår bra i sin roll när hon välvilligt svarar på frågor om alltifrån varför man bör ha ett Bank-ID till att visa hur man bokar resor på nätet och bäst organiserar sina foton i datorn.
Annat var det för ett tiotal år sedan, då Birgitta gått i pension från sitt jobb som fastighetsmäklare, efter 25 år i eget företag. Visst hade hon haft en del tankar på hur bra hon skulle ha det som pensionär – som att hon skulle kunna resa och träffa vännerna mer. Men pensioneringen innebar en mycket större förändring än hon hade anat.
– Jag var så säker på att jag var förberedd, men blev faktiskt chockad över hur det var att bli pensionär. Som mäklare är man mycket ute bland folk och har ett väldigt roligt jobb, men nu var det jättetomt. Plötsligt var det inte en själ som ringde, som berömde eller skällde på mig, eller som behövde mig.
Förändringen ledde till att den tidigare så aktiva Birgitta för första gången i sitt liv blev deprimerad.
– Det är klart att jag har kompisar och hade kunnat resa, men det kan man ju inte göra hela tiden. Jobbet hade varit en så stor del av min identitet och eftersom jag alltid jobbat så mycket hade jag inte heller haft tid att engagera mig i något annat.
Vändningen kom först ett och ett halvt år senare när Birgitta såg en annons om att Pensionärernas Riksorganisation ordnade promenader. Hon lyckades tvinga sig till att i alla fall pröva det.
– Det visade sig att det var jättetrevligt. Så jag följde med på fler promenader och hade snart fått energi och lust att göra annat också. Eftersom jag har något slags ledarbehov så hade jag snart ordnat så att jag själv fick leda stadspromenader och har också sett till att vi har kunnat besöka trädgårdar och museer.
– De här promenaderna har betytt väldigt mycket för mig, inte minst på grund av all fin återkoppling jag har fått av deltagarna.
Snart bestämde sig också Birgitta för att engagera sig politiskt och i dag är hon andre vice ordförande i byggnadsnämnden på Värmdö.
När hon väl kom i gång med annat så började hon också resa som hon tidigare hade planerat. Det var just på en resa – till Indien – som hon för första gången hörde talas om Seniornet.
Birgitta tyckte det lät så intressant att hon vid hemkomsten genast gick med och blev stödperson i Seniornet på Södermalm i Stockholm. En tid senare beslöt hon och en vän att starta en egen förening på Värmdö, som nu har ett 70-tal medlemmar.
– När jag blev stödperson upptäckte jag att jag kunde mer än jag trodde, och det är jätteroligt om jag kan hjälpa andra.
Nu ägnar hon tre till fyra dagar i veckan åt arbetet med Seniornet och sina andra engagemang. Resten av tiden umgås hon gärna med barn och barnbarn, motionerar och träffar ett gäng ungdomsvänner med jämna mellanrum. I dag trivs hon väldigt bra med sitt liv som pensionär.
– Jag tror att det viktigaste är att hitta något att göra där man känner att man har något att bidra med. Om några år kommer jag att sluta med politiken för att engagera mig i något annat, exempelvis i en pensionärsorganisation. Men Seniornet kommer jag att hålla på med så länge jag orkar och någon vill ha mig, säger Birgitta Rynnert.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden