Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"Livet som pensionär blev en chock"

Pensionärslivet blev en chock för Birgitta Rynnert. Hon som alltid varit på språng och haft massor av sociala kontakter – nu satt hon hemma med en tyst telefon och blev allt deppigare. Till sist fann hon på råd.
Anita Täpp Publicerad
Birgitta Rynnert
Sedan Birgitta Rynnert började engagera sig - bland annat genom att lära seniorer att surfa på nätet - har livsglädjen återvänt. Foto: Daniel Roos

Nio äldre kvinnor har tagit sig till bygdegården i Hemmesta på Värmdö, ivriga att lära mer om vad de kan göra med sina bärbara datorer och surfplattor.

Det märks att Seniornets kursledare Birgitta Rynnert mår bra i sin roll när hon välvilligt svarar på frågor om alltifrån varför man bör ha ett Bank-ID till att visa hur man bokar resor på nätet och bäst organiserar sina foton i datorn.

Annat var det för ett tiotal år sedan, då Birgitta gått i pension från sitt jobb som fastighetsmäklare, efter 25 år i eget företag. Visst hade hon haft en del tankar på hur bra hon skulle ha det som pensionär – som att hon skulle kunna resa och träffa vännerna mer. Men pensioneringen innebar en mycket större förändring än hon hade anat.

– Jag var så säker på att jag var förberedd, men blev faktiskt chockad över hur det var att bli pensionär. Som mäklare är man mycket ute bland folk och har ett väldigt roligt jobb, men nu var det jättetomt. Plötsligt var det inte en själ som ringde, som berömde eller skällde på mig, eller som behövde mig.

Förändringen ledde till att den tidigare så aktiva Birgitta för första gången i sitt liv blev deprimerad.

– Det är klart att jag har kompisar och hade kunnat resa, men det kan man ju inte göra hela tiden. Jobbet hade varit en så stor del av min identitet och eftersom jag alltid jobbat så mycket hade jag inte heller haft tid att engagera mig i något annat.

Vändningen kom först ett och ett halvt år senare när Birgitta såg en annons om att Pensionärernas Riksorganisation ordnade promenader. Hon lyckades tvinga sig till att i alla fall pröva det.

– Det visade sig att det var jättetrevligt. Så jag följde med på fler promenader och hade snart fått energi och lust att göra annat också. Eftersom jag har något slags ledarbehov så hade jag snart ordnat så att jag själv fick leda stadspromenader och har också sett till att vi har kunnat besöka trädgårdar och museer.

– De här promenaderna har betytt väldigt mycket för mig, inte minst på grund av all fin återkoppling jag har fått av deltagarna.

Snart bestämde sig också Birgitta för att engagera sig politiskt och i dag är hon andre vice ordförande i byggnadsnämnden på Värmdö.

När hon väl kom i gång med annat så började hon också resa som hon tidigare hade planerat. Det var just på en resa – till Indien – som hon för första gången hörde talas om Seniornet.

Birgitta tyckte det lät så intressant att hon vid hemkomsten genast gick med och blev stödperson i Seniornet på Södermalm i Stockholm. En tid senare beslöt hon och en vän att starta en egen förening på Värmdö, som nu har ett 70-tal medlemmar.

– När jag blev stödperson upptäckte jag att jag kunde mer än jag trodde, och det är jätteroligt om jag kan hjälpa andra.

Nu ägnar hon tre till fyra dagar i veckan åt arbetet med Seniornet och sina andra engagemang. Resten av tiden umgås hon gärna med barn och barnbarn, motionerar och träffar ett gäng ungdomsvänner med jämna mellanrum. I dag trivs hon väldigt bra med sitt liv som pensionär.

– Jag tror att det viktigaste är att hitta något att göra där man känner att man har något att bidra med. Om några år kommer jag att sluta med politiken för att engagera mig i något annat, exempelvis i en pensionärsorganisation. Men Seniornet kommer jag att hålla på med så länge jag orkar och någon vill ha mig, säger Birgitta Rynnert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.