Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
"Livet som pensionär blev en chock"
Pensionärslivet blev en chock för Birgitta Rynnert. Hon som alltid varit på språng och haft massor av sociala kontakter – nu satt hon hemma med en tyst telefon och blev allt deppigare. Till sist fann hon på råd.
Nio äldre kvinnor har tagit sig till bygdegården i Hemmesta på Värmdö, ivriga att lära mer om vad de kan göra med sina bärbara datorer och surfplattor.
Det märks att Seniornets kursledare Birgitta Rynnert mår bra i sin roll när hon välvilligt svarar på frågor om alltifrån varför man bör ha ett Bank-ID till att visa hur man bokar resor på nätet och bäst organiserar sina foton i datorn.
Annat var det för ett tiotal år sedan, då Birgitta gått i pension från sitt jobb som fastighetsmäklare, efter 25 år i eget företag. Visst hade hon haft en del tankar på hur bra hon skulle ha det som pensionär – som att hon skulle kunna resa och träffa vännerna mer. Men pensioneringen innebar en mycket större förändring än hon hade anat.
– Jag var så säker på att jag var förberedd, men blev faktiskt chockad över hur det var att bli pensionär. Som mäklare är man mycket ute bland folk och har ett väldigt roligt jobb, men nu var det jättetomt. Plötsligt var det inte en själ som ringde, som berömde eller skällde på mig, eller som behövde mig.
Förändringen ledde till att den tidigare så aktiva Birgitta för första gången i sitt liv blev deprimerad.
– Det är klart att jag har kompisar och hade kunnat resa, men det kan man ju inte göra hela tiden. Jobbet hade varit en så stor del av min identitet och eftersom jag alltid jobbat så mycket hade jag inte heller haft tid att engagera mig i något annat.
Vändningen kom först ett och ett halvt år senare när Birgitta såg en annons om att Pensionärernas Riksorganisation ordnade promenader. Hon lyckades tvinga sig till att i alla fall pröva det.
– Det visade sig att det var jättetrevligt. Så jag följde med på fler promenader och hade snart fått energi och lust att göra annat också. Eftersom jag har något slags ledarbehov så hade jag snart ordnat så att jag själv fick leda stadspromenader och har också sett till att vi har kunnat besöka trädgårdar och museer.
– De här promenaderna har betytt väldigt mycket för mig, inte minst på grund av all fin återkoppling jag har fått av deltagarna.
Snart bestämde sig också Birgitta för att engagera sig politiskt och i dag är hon andre vice ordförande i byggnadsnämnden på Värmdö.
När hon väl kom i gång med annat så började hon också resa som hon tidigare hade planerat. Det var just på en resa – till Indien – som hon för första gången hörde talas om Seniornet.
Birgitta tyckte det lät så intressant att hon vid hemkomsten genast gick med och blev stödperson i Seniornet på Södermalm i Stockholm. En tid senare beslöt hon och en vän att starta en egen förening på Värmdö, som nu har ett 70-tal medlemmar.
– När jag blev stödperson upptäckte jag att jag kunde mer än jag trodde, och det är jätteroligt om jag kan hjälpa andra.
Nu ägnar hon tre till fyra dagar i veckan åt arbetet med Seniornet och sina andra engagemang. Resten av tiden umgås hon gärna med barn och barnbarn, motionerar och träffar ett gäng ungdomsvänner med jämna mellanrum. I dag trivs hon väldigt bra med sitt liv som pensionär.
– Jag tror att det viktigaste är att hitta något att göra där man känner att man har något att bidra med. Om några år kommer jag att sluta med politiken för att engagera mig i något annat, exempelvis i en pensionärsorganisation. Men Seniornet kommer jag att hålla på med så länge jag orkar och någon vill ha mig, säger Birgitta Rynnert.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret
Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Ett komplement till stillasittande arbete
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.
