Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tidig pension? Tänk på det här!

Ekonomiskt finns mycket att vinna på att hålla ut lite längre i arbetslivet. Det behöver dock inte betyda att man jobbar exakt som tidigare, menar pensionsekonomen Staffan Ström.
David Österberg Publicerad
Man och kvinna i pensionsålder sitter vid matbord.
5 400 kronor efter skatt kan det skilja mellan om du går i pension vid 67 i stället för vid 62. Foto: Johnér

Att gå i pension innebär för de flesta en rejäl minskning av inkomsten. Exakt hur stor förändringen blir påverkas av många faktorer, men åldern är en av de viktigaste.

– Åtminstone för den som närmar sig pensionsåldern. Visst kan man se över fondval och avgifter, men det är framför allt åldern som styr. För den som är i början av karriären är det också mycket annat som avgör, som när man träder in i arbetslivet och om man jobbar hel- eller deltid, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Han har räknat på hur stor pensionen blir för den som är född 1960, baserat på pensionsålder (se faktaruta). Uträkningen visar tydligt att det lönar sig att jobba till 65. Och stannar man i arbetslivet till 67 blir det ännu mer i plånboken.

Du bör minst arbeta tills du fyllt 62 år och en månad

Det finns två anledningar till att pensionsåldern har så stor betydelse. Den ena är att pensionen beräknas utifrån förväntad livslängd. Om man går i pension före 65 ska alltså den intjänade pensionen räcka under fler år. Den andra är att inbetalningarna till pensionen upphör när man slutar jobba.

Den lägsta ålder då man kan ta ut allmän pension är 61 år – men det finns förslag om att nästa år höja den till 62 och år 2023 till 63 år. Dessutom ska man få rätt att arbeta längre. Nästa år ska den som vill få jobba till 68 och 2023 till 69.

Skattemässigt är det fördelaktigt att jobba från det år man fyller 66. Då får man ett förhöjt jobbskatteavdrag, vilket gör att man bara betalar 8 procent i skatt på inkomster upp till 225 000 kronor om året.

– Syftet är förstås att få fler att arbeta längre, och det verkar fungera. Särskilt tjänstemän, som många gånger har god hälsa, har goda möjligheter att jobba längre – och det gör de också, säger Staffan Ström.

Å andra sidan upphör inbetalningarna till tjänstepensionen vid 65.

– Men det är en förhandlingsfråga. Jag känner till flera som fått sina arbetsgivare att gå med på att fortsätta betala till tjänstepensionen. Andra har fått till en lösning där arbetsgivaren går med på att i stället betala en högre lön.

Är det smart att leva på sparade pengar i stället för att ta ut pension om man vill sluta jobba före 65?
– Det är svårt att svara generellt på den frågan. Det beror bland annat på vilken typ av sparande man har och hur stort det är.

Staffan Ströms allmänna råd är att åtminstone arbeta tills man fyllt 62 år och en månad. Anledningen är att privatanställda tjänstemän med tjänstepensionen ITP2 då får något som kallas kollektiv slutbetalning. Det innebär att de inbetalningar av tjänstepension som arbetsgivaren skulle ha gjort fram till 65-årsdagen betalas in med kollektiva medel. På så vis blir tjänstepensionen nästan lika stor för den som går i pension vid 62 som för den som går i pension vid 65.

Man kan också kombinera pension och jobb.

– Fler och fler har en glidande pensionering där de tar ut en del av sin pension samtidigt som de fortsätter att jobba, ofta som konsult eller på deltid. Rent mänskligt är det kanske ett bättre sätt att avsluta sitt arbetsliv på, jämfört med att jobba ända in i kaklet och sedan vara pensionär på heltid, säger Staffan Ström.

Får du en klump i magen av att se skillnaden mellan inkomst och pension kanske du kan trösta dig med att utgifterna som pensionär ofta är lägre.

SÅ MYCKET FÅR DU BEROENDE PÅ NÄR DU GÅR I PENSION

Uträkningen visar pensionsålderns påverkan på pensionens storlek för en privatanställd tjänsteman med ITP2. Den som är född 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Övriga omfattas av ITP1. Exemplet utgår från en person som är född 1960, började arbeta vid 25 års ålder och har en slutlön på runt 35 000 kronor. Fondavkastningen antas bli 2,1 procent utöver inflationen. Beloppen anges i dagens penningvärde. Källa: Pensionsmyndigheten och Alecta.

Pensionsålder: 62 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 100 kronor.
Tjänstepension: 4 600 kronor.
Total pension efter skatt: 12 750 kronor

Pensionsålder: 63 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 950 kronor.
Tjänstepension: 4 750 kronor.
Total pension efter skatt: 13 400 kronor

Pensionsålder: 64 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 14 850 kronor.
Tjänstepension: 5 000 kronor.
Total pension efter skatt: 14 150 kronor

Pensionsålder: 65 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 15 600 kronor.
Tjänstepension: 5 250 kronor.
Total pension efter skatt: 14 850 kronor

Pensionsålder: 67 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 17 850 kronor.
Tjänstepension: 5 850 kronor.
Total pension efter skatt: 18 150 kronor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.