Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Vem driver mitt fall?

Diskrimineringsombudsmannen, DO, driver fall till rättslig prövning bara om de tror att de kan skapa praxis. Facken hjälper många, men långt ifrån alla. Ideella diskrimineringsbyråer har inte resurser att driva så många fall de skulle vilja. Om du drabbas av diskriminering, vem hjälper dig?
Gabriella Westberg Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Förhandlingssal i Arbetsdomstolen. Claudio Bresciani / TT

Förra året anmälde 1 827 personer att de känt sig diskriminerade till DO. 239 av dem rörde diskriminering i arbetslivet. DO utredde ungefär en fjärdedel och gick vidare med sammanlagt 17 ärenden till domstol.

- DO kan säga ”ja, vi ser att du blivit utsatt för en kränkning, men det finns inget allmänintresse”, säger Ola Sundström, förbundsjurist på Unionen.

Är du medlem i ett fackförbund bör du istället vända dig dit, då förbunden har ”företrädesrätt” för sina medlemmar. Där ska du få hjälp, åtminstone med rådgivning och förhandling.

Förra året påkallade Unionen förhandling om 118 ärenden som rörde diskriminering, 12 ärenden om lönediskriminering utreddes och 44 fall av missgynnande under föräldraledighet.

Läs mer: Unionen måste hjälpa till vid diskriminering

Men det är inte alltid förbunden är beredda driva ärenden vidare till rättslig prövning.

- Facket borde bli bättre på att driva diskrimineringsfall och ta ställning mot diskriminering, säger Lina Gidlund, verksamhetschef på Diskrimineringsbyrån i Uppsala.

Det finns 15 ideella diskrimineringsbyråer runt om i landet, som driver fall till rättslig prövning. . Byråerna finansieras av staten, kommunerna och får också in pengar genom att sälja utbildningar och föreläsningar. Men resurserna räcker inte till att driva alla fall som kommer in.

- Byråerna sliter hårt för bra verksamhet, men på så dåliga premisser att många är slutkörda, säger Lina Gidlund.

Läs mer: Ideella byråer med knappa resurser

Samtidigt förhalar regeringen frågan om ett av de få konkreta verktyg som finns för att undvika den mest typiska formen av diskriminering i arbetslivet – lönekartläggningar. De fackliga organisationerna liksom en majoritet i riksdagen vill återgå till den lag som krävde att arbetsgivare kartlägger de anställdas löner varje år, men regeringen skjuter frågan framför sig.

Läs mer: Regeringen förhalar årliga lönekartläggningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet

En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 13 november 2024, kl 06:01
Gravid och avskedad. Till vänster en kvinna med gravidmage, till höger en svensk lagbok.
Diskriminering på jobbet. En provanställd kvinna blev avskedad efter att ha avslöjat sin graviditet. Unionen stämmer företaget och kräver skadestånd för bland annat brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT/Jessica Gow/TT.

Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning. 

På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.

Försökte få kvinnan att säga upp sig

Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.

Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten. 

– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.

Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?

– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.

Man måste inte berätta att man är gravid

En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.

Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?

– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.

 

Diskriminering

Sverige värst i Norden – på ålderism

Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2024, kl 06:02
Ålderism: Till vänster en äldre kvinna pp kontor, till höger en herre som packar sina saker från ett skrivbord.
Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. En ny rapport visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark. Foto: Colourbox.

Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens  kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer. 

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.

Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare. 

Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden. 

Äldre ghostas av arbetsgivarna

Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.

Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar.  Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse. 

Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist.