Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Victoriya söker jobb med ADD: ”Är det så här de ska behandla människor?”

Victoriya Järvelä-Uchebe har diagnosen ADD och vill arbeta. Men hon upplever att diagnosen gör det svårare att få jobb.
– Även om du kommer på intervju säger de bara: tack men vi har gått vidare med andra, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad
Porträtt av Victoriya Järvelä-Uchebe som arbetstränar via Arbetsförmedlingen och berättar om hur hennes ADD påverkar möjligheten att få jobb.
Victoriya Järvelä-Uchebe deltar i Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Hon har ADD, drömmer om en fast tjänst inom event eller vården – och vill se sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som anställer personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Foto: Johan Nilsson_TT/Privat

Malmöbon Victoriya Järvelä-Uchebe är 38 år och har den neuropsykiatriska diagnosen ADD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Hon upplever att diagnosen, som är en form av ADHD, gör det svårare att få jobb. Just nu arbetstränar hon 16 timmar i veckan med att plocka och fronta varor på Axfood. 

Det krävs för att få ersättning via Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Jobbet är trevligt tycker hon. Praktiken ska utökas till halvtid och kan pågå i ett år. Men allra helst hade hon velat göra något helt annat. 

– Jobba med evenemang och nattklubb, eller inom vården. Men jag har väntat på hjälp i två år från Arbetsförmedlingen för att utreda min arbetsförmåga, säger hon. 

Riksrevisionen har också riktat kritik mot Arbetsförmedlingen för långa handläggningstider för att få sin funktionsnedsättning identifierad. 

Tidigare har hon städat, jobbat som personlig assistent, scentekniker och stödperson. Men det har varit svårt att få en fast tjänst och hon har prövat olika banor och utbildningar utan att hitta rätt.

Fler anmälningar om diskriminering vid funktionsnedsättning

Antalet anmälningar om diskriminering i arbetslivet i samband med funktionsnedsättning har ökat senaste åren. Att vara öppen med sin diagnos kan minska möjligheten att få ett jobb man sökt enligt DO:s rapport om diskriminering 2025. 

Påverkar din öppenhet jobbchanserna tror du?

– Ja det tror jag, men jag tror också det kan bli lättare att få jobb om jag kan få ett med lönebidrag eller nystartsjobb. Det kan öka chanserna på sikt, säger Victoriya Järvelä-Uchebe.

Att söka jobb med NPF – Victoriya upplever att hon väljs bort

Hon har också upplevt sig diskriminerad vid rekrytering. 

– Jag hade varit på en arbetsintervju och bjöd mycket på mig själv och hur jag fungerar. Sedan hade jag även skrivit att jag var intresserad. Sedan svarade de att jag inte hade svarat på deras mejl, men det hade jag. Och sedan hörde de inte av sig mer. 

Hur kändes det?

– Då upplevde jag att de avvisade mig helt. Jag kände: Fan är det så här de ska behandla människor. 

Drömmer om jobb i Norrland eller Köpenhamn

Framtiden är oviss, men ändå full av drömmar. Victoriya Järvelä-Uchebe planerar att flytta till norra Sverige eller jobba i Köpenhamn. Där finns fler jobb och färre fördomar hoppas hon. 

Hela livet har hon kämpat med svårigheter, som ung var det länge oklart vilket stöd hon behövde.

– Jag fick diagnosen ADD först när jag var 24 år. Men man märke i grundskolan och gymnasiet att jag behövde mer tid än andra att läsa och skriva. 

Vilket stöd har du fått av samhället?

– Jag hade en elevassistent i grundskolan. Jag har klarat mig genom folkhögskolan. Den behövs verkligen för det är inte många med NPF som fixar Yrkeshögskolan eller Komvux. 

Vilket stöd skulle du vilja ha?

– Det viktigaste är anpassningar på arbetsplatsen. Att jag kan säga när jag behöver ta en paus och kanske inte kan jobba med precis alla uppgifter. 

Vill se sänkt arbetsgivaravgift för att fler med NPF ska få jobb

Vad behövs för att fler personer med funktionsnedsättning både ska få och kunna behålla jobb?

– Det viktigaste är sänkt arbetsgivaravgift för personer med NPF. Arbetsgivare borde bli mer öppna för att anställa personer med någon funktionsnedsättning och våga fråga vad människor behöver. 

DO: Öppenhet om funktionsnedsättning kan påverka jobbchanser

• Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.

• Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen. 

• Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Myndigheten utan uppgifter – fem ärenden på 17 år

Nämnden mot diskriminering ska pröva frågor om vitesförelägganden på initiativ av DO. Men på 17 år har DO aldrig utnyttjat möjligheten. Nämnden har bara haft fem ärenden, varav tre har återkallats.
David Österberg Publicerad 20 oktober 2026, kl 06:00
Upplyst skylt med DO:s logotyp och texten Diskrimineringsombudsmannen på en mörk husfasad.
DO kan anmäla arbetsgivare som struntar i att arbeta förebyggande mot diskriminering. Men det händer aldrig. Fredrik Sandberg/TT

Alla arbetsgivare är skyldiga att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering. Det kan till exempel handla om att göra lönekartläggningar, ha rutiner mot trakasserier, främja jämn könsfördelning eller se över hur lokalerna är utformade.

I diskrimineringslagen kallas arbetet för aktiva åtgärder. Diskrimineringsombudsmannen, DO, är den myndighet som har tillsyn över att arbetsgivarna följer lagen.

Vanlig med brister vid tillsyn

När DO gör sin tillsyn upptäcker de nästan alltid brister. Förra året granskades till exempel tolv statligt ägda bolag. Bara två av dem levde upp till lagens krav. 

2022 inleddes tillsynen av tio statliga myndigheter. En av dem följde lagen.

När DO upptäcker brister uppmanar de arbetsgivarna att rätta till bristerna – och följer sedan upp arbetet. Då brukar arbetsgivarna ha bättrat sig.

Om en arbetsgivare struntar i DO:s uppmaningar att arbeta med aktiva åtgärder kan DO anmäla arbetsgivaren till den statliga myndigheten Nämnden mot diskriminering. Efter utredning kan nämnden förelägga arbetsgivaren att, med hot om vite, arbeta med aktiva åtgärder. 

Nämnden används dock inte av DO. 

De senaste tio åren har den inte tagit emot en enda framställan om vitesföreläggande från DO. 

Sedan 2009, när nämnden bildades, har Nämnden mot diskriminering endast haft fem ärenden, varav tre återkallats.

”Skulle kräva väldigt mycket resurser”

Enligt Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för rättsenheten på DO, beror det på DO:s sätt att arbeta.

– När vi har konstaterat en brist gör vi en uppföljande tillsyn. Då ser vi att arbetsgivarna rättar sig efter våra beslut och har ett fullgott arbete med aktiva åtgärder. Att arbeta med ett vitesföreläggande för något som redan har hänt skulle kräva väldigt mycket resurser, säger hon.

Dessutom finns runt 300 000 arbetsgivare i Sverige. Att granska allas arbete med aktiva åtgärder skulle vara en omöjlighet. Karin Ahlstrand Oxhamre tycker att det vore bättre att DO hade rätt att utfärda sanktionsavgifter.

Det behövs strängare sanktioner

– Det finns stora brister i arbetet med aktiva åtgärder. Men lagen kan inte upprätthållas genom att vi gör tillsyn hos alla arbetsgivare i Sverige. Det behövs strängare sanktioner för att arbetsgivare ska förstå allvaret i att man inte arbetar med aktiva åtgärder. 

– Man kan exempelvis jämföra med de sanktionsavgifter som finns för arbetsgivare som bryter mot GDPR eller konkurrenslagstiftningen, säger hon.

Behövs inte Nämnden mot diskriminering?

– Det är inte upp till mig att uttala mig om nämnden behövs eller inte, men jag kan konstatera att vi inte ser skäl att använda oss av den.

Ineffektivt att ha en instans som inte används

Att Nämnden mot diskriminering inte har något att göra uppmärksammades i en statlig utredning redan för sex år sedan. 

Utredaren ansåg att nämnden inte bidrog till att minska risken för diskriminering: ”Eftersom nämnden så sällan prövar ärenden framstår det också som rent allmänt ineffektivt att ha en instans som inte används. En sådan ordning innebär att en organisation måste hållas i gång utan att i någon högre grad kunna bidra till de mål som lagstiftningen har.”

Utredningen föreslog ändå att nämnden skulle vara kvar eftersom alternativen ansågs sämre.

Kostade drygt 300 000 kronor

Myndigheten har en liten budget och saknar lokal. I årsredogörelsen för 2025 står att nämnden inte har tagit emot något ärende om vitesföreläggande, men att ledamöterna har ”besvarat brev och telefonsamtal från allmänheten.” 

Kammarkollegiet sköter nämndens bokföring. Enligt den kostade nämnden skattebetalarna 327 000 kronor förra året. Av dem gick 250 000 kronor till ledamöternas arvoden och sociala avgifter. Resten är kostnader som Kammarkollegiet har haft för att utföra nämndens administrativa uppgifter.

Kollega har sökt Nämnden mot diskriminering. Nämnden har avböjt kommentar. 

Så säger diskrimineringslagen

  • Alla arbetsgivare ska undersöka, analysera, vidta åtgärder och följa upp och utvärdera arbetet för att förebygga diskriminering.
  • DO är ansvarig för tillsynen.
  • DO kan anmäla en arbetsgivare som bryter mot lagen till myndigheten Nämnden mot diskriminering. Nämnden kan sedan utfärda ett vitesföreläggande.
  • Även fackförbunden kan anmäla arbetsgivare dit. Liksom den som fått ett vitesföreläggande riktat mot sig av DO.
  • Nämnden består av 13 ledamöter.
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier - företaget tvingas betala

Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier - företaget tvingas betala
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier - företaget tvingas betala
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

– En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.