En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson. 

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

Malmöbon Victoriya Järvelä-Uchebe är 38 år och har den neuropsykiatriska diagnosen ADD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Hon upplever att diagnosen, som är en form av ADHD, gör det svårare att få jobb. Just nu arbetstränar hon 16 timmar i veckan med att plocka och fronta varor på Axfood. 

Det krävs för att få ersättning via Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Jobbet är trevligt tycker hon. Praktiken ska utökas till halvtid och kan pågå i ett år. Men allra helst hade hon velat göra något helt annat. 

– Jobba med evenemang och nattklubb, eller inom vården. Men jag har väntat på hjälp i två år från Arbetsförmedlingen för att utreda min arbetsförmåga, säger hon. 

Riksrevisionen har också riktat kritik mot Arbetsförmedlingen för långa handläggningstider för att få sin funktionsnedsättning identifierad. 

Tidigare har hon städat, jobbat som personlig assistent, scentekniker och stödperson. Men det har varit svårt att få en fast tjänst och hon har prövat olika banor och utbildningar utan att hitta rätt.

Fler anmälningar om diskriminering vid funktionsnedsättning

Antalet anmälningar om diskriminering i arbetslivet i samband med funktionsnedsättning har ökat senaste åren. Att vara öppen med sin diagnos kan minska möjligheten att få ett jobb man sökt enligt DO:s rapport om diskriminering 2025. 

Påverkar din öppenhet jobbchanserna tror du?

– Ja det tror jag, men jag tror också det kan bli lättare att få jobb om jag kan få ett med lönebidrag eller nystartsjobb. Det kan öka chanserna på sikt, säger Victoriya Järvelä-Uchebe.

Att söka jobb med NPF – Victoriya upplever att hon väljs bort

Hon har också upplevt sig diskriminerad vid rekrytering. 

– Jag hade varit på en arbetsintervju och bjöd mycket på mig själv och hur jag fungerar. Sedan hade jag även skrivit att jag var intresserad. Sedan svarade de att jag inte hade svarat på deras mejl, men det hade jag. Och sedan hörde de inte av sig mer. 

Hur kändes det?

– Då upplevde jag att de avvisade mig helt. Jag kände: Fan är det så här de ska behandla människor. 

Drömmer om jobb i Norrland eller Köpenhamn

Framtiden är oviss, men ändå full av drömmar. Victoriya Järvelä-Uchebe planerar att flytta till norra Sverige eller jobba i Köpenhamn. Där finns fler jobb och färre fördomar hoppas hon. 

Hela livet har hon kämpat med svårigheter, som ung var det länge oklart vilket stöd hon behövde.

– Jag fick diagnosen ADD först när jag var 24 år. Men man märke i grundskolan och gymnasiet att jag behövde mer tid än andra att läsa och skriva. 

Vilket stöd har du fått av samhället?

– Jag hade en elevassistent i grundskolan. Jag har klarat mig genom folkhögskolan. Den behövs verkligen för det är inte många med NPF som fixar Yrkeshögskolan eller Komvux. 

Vilket stöd skulle du vilja ha?

– Det viktigaste är anpassningar på arbetsplatsen. Att jag kan säga när jag behöver ta en paus och kanske inte kan jobba med precis alla uppgifter. 

Vill se sänkt arbetsgivaravgift för att fler med NPF ska få jobb

Vad behövs för att fler personer med funktionsnedsättning både ska få och kunna behålla jobb?

– Det viktigaste är sänkt arbetsgivaravgift för personer med NPF. Arbetsgivare borde bli mer öppna för att anställa personer med någon funktionsnedsättning och våga fråga vad människor behöver. 

Arbetssökande med funktionsnedsättning sorteras bort i olika steg av rekryteringsprocessen. Det visar DO:s senaste årsrapport om diskriminering. 

Det kan handla om allt från otillgängliga webbformulär och tester, till lokaler som inte är tillgängliga, eller nedlåtande frågor och fördomar om personens kompetens. 

– Vi kan se att den här gruppen upplever diskriminering, att arbetssökande väljs bort. Både enkäter, anmälningar och forskningen visar att det här förekommer, säger Katarina Rouane, utredare på DO och projektledare för rapporten Förekomst av diskriminering 2025. 

Varför väljer chefer bort de här personerna?

– Negativa föreställningar. Generaliserande uppfattningar. De får inte en individuell prövning av meriter och kapacitet. 

Antalet som anmäler ojämlik behandling blir också fler. 2024 fick DO in 447 anmälningar om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionsnedsättning. Antalet anmälningar har ökat kraftigt sedan 2015 med en topp de senaste åren. 

Vad beror ökningen på?

– Det vet vi faktiskt inte. Vi gör bedömningen att det beror på att fler väljer att anmäla, säger Katarina Rouane, på DO. 

Samtidigt är mörkertalet stort. I rapporten hänvisar DO till flera olika undersökningar. Enligt SCB:s senaste enkät upplever 33 procent i gruppen med en funktionsnedsättning att de utsatts för diskriminering någon gång i arbetslivet. 

Enligt DO:s rapport säger en procent, cirka 53 000 svenskar, att de har upplevt diskriminering på arbetsplatsen bara under det senaste året kopplat till en funktionsnedsättning.

Chefer anmäls mest för diskriminering

Bland anmälningarna till DO år 2020-2024 handlade den största gruppen om att chefer diskriminerat funktionsnedsatta. 

– Det kan till exempel handla om vilka arbetsuppgifter man får, att man inte får uppgifter som motsvarar ens kompetens, eller lönesättningen, säger Katarina Rouane på myndigheten. 

Vad ska man göra om man känner sig utsatt?

– Ta vara på sina rättigheter. Om man är fackmedlem ska man vända sig till sitt fack för de har företrädesrätt. Du är också välkommen att vända dig till DO direkt om du inte är med i facket eller inte tycker du får hjälp, säger Katarina Rouane.

Heltidsnorm och bristande anpassningar skapar hinder

Det finns också andra hinder. Enligt SCB vill 40-50 procent av de aktiva på arbetsmarknaden med en funktionsnedsättning ha en mer anpassad arbetstid, något som DO också tar upp. 

– Vi kan se att en del arbetsgivare väljer bort arbetssökande som på grund av en funktionsnedsättning har behov av att arbeta deltid, säger  säger Katarina Rouane. 

En annan svårighet är att få till rätt anpassningar och tillgänglighet i arbetsmiljön. 

– Man har rätt till anpassningar enligt diskrimineringslagen. Sedan hur långt den skyldigheten går är svårt att säga generellt, säger Katarina Rouane.

Studier visar att personer med funktionsnedsättning har en lägre sysselsättning och sämre ekonomi genom livet än genomsnittet. Enligt DO kan dessutom öppenhet om en funktionsnedsättning minska chansen att få en tjänst man sökt.

Hur påverkar konjunkturen nu de med någon funktionsnedsättning? 

– Vid tuffare tider blir grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden hårdare drabbade. Den här gruppen har en mycket sämre position, säger Katarina Rouane.

Den som söker ett jobb har som regel ingen skyldighet att berätta om sin diagnos (om möjligheten finns att inte göra det). Risken med att inte berätta är att prestera sämre eller till och med bli sjuk av en arbetsmiljö som inte fungerar. En strategi för arbetssökande kan bli att ta upp särskilda behov senare under en anställning. 

Kan det vara svårt att kräva anpassningar om man berättar senare om sina behov?

– Nej skyldigheten att göra skäliga anpassningar finns där först när arbetsgivaren får kännedom om behovet, oavsett när man berättar om funktionsnedsättningen, säger Katarina Rouane.