Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
”Tack för visat intresse, men vi har valt att gå vidare med en annan kandidat.”
Känner du igen de orden har du säkert grubblat över vad som gick fel. Var det något du sa? Något du inte sa? Eller hade det faktum att du, trots din gedigna erfarenhet, inte fick jobbet, något att göra med din ålder, ditt namn eller ditt kön?
Att rekrytera rätt är en svår konst. Att rekrytera utan att blanda in fördomar tycks vara omöjligt:
– Det finns tydliga studier som visar att man tar mycket intryck av sådant som inte är relevant för tjänsten när man rekryterar. Rekryterarna dissar eller höjer kandidater omedvetet och kan påverka den sökandes prestation. Det ligger i vår ryggmärg att göra så, säger Åsa Edman Källströmer, vd för rekryteringsfirman TNG.
Rekryteringsroboten Tengai, som fått namn efter en halmhjälm som bars av japanska munkar i syfte att stänga ute synintryck, saknar dock ryggmärg. Tengai, som initialt har utvecklats av TNG i samarbete med ett startupföretag, ser inte könet på kandidaten som intervjuas, vet inte namnet på densamme och bryr sig inte om hur någon hälsar eller är klädd.
Den är, enligt Åsa Edman Källströmer, programmerad att självständigt genomföra en fördomsfri anställningsintervju genom att ställa kompetensbaserade frågor.
Tengais intervjumetodik och intervjuresultat är testade av en beteendepsykolog.
– Tanken är att Tengai ska användas i början av urvalsprocessen, så att våra rekryterare kan lägga fokus på de bästa kandidaterna. Vi vet att kandidater väljs bort på fel grunder, men gör man rätt i urvalet och ger alla samma förutsättningar får man fram andra slutkandidater än man brukar, säger Åsa Edman Källströmer.
Forskaren Mikael Laaksoharju, lektor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, är skeptisk till Tengais och andra AI-baserade rekryteringsverktygs påstådda objektivitet.
– Man ska inte ha en övertro på att algoritmerna löser rätt problem eller får problemen att försvinna. Algoritmer är användbara verktyg, om man använder dem rätt. Men på grund av okunskap eller av ekonomiska skäl blir det lätt en krock med vad vi människor anser vara rätt, säger Mikael Laaksoharju.
Och fel blir det, har det visat sig. Ett känt exempel är när Amazon testade en rekryteringsalgoritm som sorterade bort kvinnor systematiskt. Det är knappast så att det är missnöjda, misogyna män som skapat en algoritm i syfte att vara diskriminerande. Tvärtom hade algoritmskaparna förmodligen gjort sitt bästa för att undvika att beslut färgades av fördomar.
CV-optimering kommer att bli en nya affärsidé
Men algoritmer är enkelspåriga och reagerar på mönster. Amazonexemplet visar hur algoritmer, trots att man undviker att mata in data om till exempel kön, lik förbannat rotar fram saker som avslöjar könstillhörighet och premierar det som företaget historiskt premierat – egenskaperna hos de företrädesvis vita män som gjort karriär inom företaget.
Läs mer: AI skapar större löneskillnader
– Algoritmer imiterar det vi tyckte var bra tidigare och säger egentligen ganska mycket mer om en företagskultur. Det är farligt att tro att saker blir objektiva bara för att man har gjort en algoritm. Tar man inte hänsyn till att det finns snedvridningar, bias, så kommer algoritmerna att fortsätta upprätthålla dessa, såsom att systematiskt missgynna kvinnor, säger Mikael Laaksoharju.
German Bender, programchef för arbetsmarknad på Arena idé, forskar på Handelshögskolan i Stockholm om fackligt inflytande på algoritmer:
– Det är svårt att rensa bort allt som på något sätt kan förknippas med att till exempel vara kvinna. Algoritmen kommer att lista ut att det rör sig om en kvinna ändå, säger han.
Han anser att algoritmer kan bidra till mycket positivt, men att det blir problem just när man börjar tillskriva dem objektivitet och kvalitet, om vi ger dem mer makt än de borde ha eller om beslut fattas helt utan mänsklig inblandning.
Algoritmer är ett nytt inslag av maktutövning i arbetslivet
Teoretiskt kan till exempel rekryteringar göras bättre – i bemärkelsen mindre diskriminerande – med hjälp av algoritmer, tror German Bender. Men det kräver bättre och mer rättvisa data samt mänsklig närvaro för att korrigera fel som uppstår.
– Där har facket en roll att spela. Algoritmer förändrar arbetslivet på många sätt – de är ett nytt inslag av maktutövning i arbetslivet, så facken får fundera på hur de ska ta sig an de frågor som dyker upp. Det är viktigt att det finns parter med som inte har samma intressen som den som utvecklat algoritmen, säger German Bender.
Men åter till Tengai, roboten, som redan gjort ett antal anställningsintervjuer och fått positiv feedback av kandidaterna.
Hur vet vi att hon är fördomsfri?
– Tengai har inte tillgång till historiska data, kan inte tänka själv eller utveckla sitt lärande. Frågor och svar är validerade i en studie, det finns inga möjligheter till fördomar, hävdar Åsa Edman Källströmer.
Tengais utvärderingsalgoritm bygger på kompentensramverket Big Five-teorin (se faktaruta). Att det finns en transparens i hur besluten fattas är viktigt för att motverka diskriminering. Transparensen kan dock skapa andra problem. Mikael Laaksoharju befarar att det kommer att växa fram praktiker som utnyttjar att algoritmer är förutsägbara och enkelspåriga.
– Det innebär ju att jag kan läsa på om Big Five och räkna ut hur jag ska svara. CV-optimering kommer att bli en ny affärsidé och då faller hela grejen med AI-rekrytering, säger han.
Fram till dess kanske Tengai ändå får möjlighet att ge dem som brukar bli bortsållade en chans. Om de överhuvudtaget får nys om lediga jobb, vill säga – algoritmernas funktion kan också verka diskriminerande.
Evelina Reuterfors är medievetarstudent vid Uppsala universitet och liberal debattör. Hon anser att hon, som ung kvinna, diskrimineras i och med att sökmotorer och sociala medier använder sig av algoritmer som gör att unga kvinnor sorteras bort. Inte på grund av omedveten snedvridning, utan av krasst ekonomiska skäl.
Annonsörerna når betydligt fler män för sina pengar helt enkelt.
– De flesta unga söker i dag sina jobb via internet. Men många jobbannonser kommer aldrig upp i kvinnors flöden. Eftersom unga kvinnor är mer benägna att reagera på annonser, är algoritmerna utformade så att klick från oss kostar mer.
– Detta handlar om marknadsmekanismer som är helt okej i sig, men som skapar problem, säger hon.
Frågan är om algoritmerna kanske ger upphov till fler problem än de löser.
– Genom att försöka lösa mänskliga problem med tekniska lösningar får man andra problem och skapar dessutom en tråkigare, stelare och mer skenhelig värld, säger Mikael Laaksoharju.
➧ Kvinnliga Uberförare tjänar sju procent mindre i timmen än sina manliga kollegor eftersom algoritmerna premierar hastighet – och män kör 2,2 procent snabbare.
Källa: Ny teknik
➧ Algoritmer för villkorlig frigivning av interner i USA, där bland annat hemort och brottslighet hos släkt och vänner vägs in, får till följd att personer från fattiga och brottsdrabbade områden bedöms mer återfallsbenägna än de som bor i välbärgade stadsdelar. Betydligt fler afroamerikaner bedöms också som återfallsbenägna.
Källa: Advokaten
BIG FIVE-TEORIN
En personlighetsteori inom psykologin, även kallad femfaktorteorin, som bygger på forskning och utgår från att alla människor har personligheter som är oberoende av situationer eller kultur:
Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning.
På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.
Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.
Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten.
– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.
Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?
– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.
En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.
Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?
– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.
Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer.
– Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare.
– Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden.
Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.
– Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar. Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse.
Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist.
Är du föräldraledig? Då har du rätt att få samma löneutveckling som du skulle ha haft om du hade jobbat. Om du tidigare år har fått höga lönepåslag ska du få det även när du är föräldraledig.
Cecilia Arklid är förbundsjurist på Unionen och reder ut vad som gäller.
Har man rätt till löneförhöjning under föräldraledighet?
– Det avgörande är vilken löneökning du skulle ha fått om du hade jobbat. Hade du fått en löneökning om du hade varit i tjänst ska du som utgångspunkt också ha det om du är föräldraledig, det ska inte vara någon skillnad.
Men är det inte svårt att veta om man skulle ha fått en löneökning om man inte har jobbat?
– Man får dels titta på kollegornas löneökningar, dels på hur man har presterat historiskt. Ens historiska prestationer ligger till grund för löneökningen under föräldraledigheten. Om du historiskt har haft en bra löneutveckling ska du i regel också ha det när du är föräldraledig.
Blir det svårare om man inte har varit på arbetsplatsen så länge?
– Ja. Har du arbetat så kort tid att du inte har hunnit få någon löneökning är det svårare.
Är det okej att man får en låg löneökning som föräldraledig om man historiskt har fått låg löneökning?
– Ja, det är det. Om du exempelvis bara har fått garantibeloppet åren innan föräldraledigheten är det den historiken man tittar på. Då kommer du troligen bara få garantibeloppet även under föräldraledigheten.
Är det okej att ge alla föräldralediga på arbetsplatsen snittpåslaget?
– Nej. Du ska jämföras med kollegorna som jobbar utifrån din historiska löneutveckling. Om du historiskt har haft högre lönepåslag än kollegorna ska du också få det när du är föräldraledig.
Kan man bli utan löneförhöjning som föräldraledig om ens arbetande kollegor inte heller får löneförhöjning?
– Har du kollektivavtal har du rätt till en årlig lönerevision. Det är ingen automatisk lönehöjning utan en översyn av lönen, så länge man inte har ett avtalat garantibelopp. Saknar du kollektivavtal kan arbetsgivaren bestämma att ingen får en löneökning och då blir du som föräldraledig inte missgynnad.
Men om man saknar kollektivavtal och historiskt har fått årliga lönehöjningar bör man få det även som föräldraledig?
– Ja, utgångspunkten är densamma oavsett om du har kollektivavtal eller inte: vilken löneökning skulle du ha fått om du hade varit i tjänst? Du ska inte halka efter för att du är föräldraledig. Det är ett av syftena med föräldraledighetslagen.
Spelar det någon roll hur länge man är föräldraledig?
– Nej, det spelar ingen roll.
Är det vanligt att man missgynnas som föräldraledig?
– Jag har ingen statistik över det, men min gissning är att det är ganska vanligt, framför allt om man har presterat bra historiskt.
Vad ska man göra om man anser att man har missgynnats?
– Finns det lokal facklig representation tar du kontakt med den. Om det inte finns kan du ringa till vår rådgivning. Det kan vara så att arbetsgivaren har brutit mot föräldraledighetslagen och kanske också mot diskrimineringslagen. Då påkallar vi förhandling.