Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kan man byta jobb efter 50?

Helt stendött, så beskriver 54-åriga Charlotte gensvaret på sina jobbansökningar. När hon var 50 år blev hon headhuntad som kundservicechef. Sedan dess har hon blivit uppsagd två gånger efter omorganisationer. För bara tre år sedan hörde flera rekryteringsföretag av sig. Nu händer inget.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Går det en ödesdiger gräns i yrkeslivet vid 50 år eller tidigare? Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad, Svenskt Näringsliv, tycker inte det.

– Mycket kokar ner till vilken kompetens du har.  Kompetens slår ålder. För tjänstemän som passerat 50 år är det inga problem att få nytt jobb, säger hon.

Experienced and still sparkling

Erfarenhet och en kort startsträcka värderas enligt henne högt av Svenskt Näringslivs 60 000 medlems­företag. Men det finns företag som medvetet vill föryngra, till exempel de som under finanskrisen sade upp många unga.

– Vad företagen är intresserade av är folk som tydliggör vad de vill och inte de som slentrianmässigt skickar ut 50–100 ansökningar.

Hon berättar entusiastiskt om personen som skrev ”experienced and still sparkling”, erfaren men fortfarande sprudlande, i sin ansökan.

– Äldre borde se hur attraktiva de är. ”Hej! Här är jag och jag kan det här men jag kommer inte att få jobbet”, är inte en framgångsfaktor, säger Carina Lindfelt.

Personer över 50 behöver vara mycket mer aktiva i sina nätverk


Kanske är arbetsgivarna oroliga just för att äldre medarbetare inte ska sprudla tillräckligt. Katharina Hjorth, rekryterare, Inhouse, kan ifrågsätta varför kandidaten hon ska ta fram ska vara just i spannet 27–32 år.

– I en lyckad organisation är det stor spridning åldersmässigt på medarbetarna. Detta saknar många arbetsgivare insikt om, säger hon.

Kompetens och personlighet är enligt henne viktigare än ålder. Därför är det avgörande för de äldre att verkligen belysa sin personlighet, sitt driv och sin vision.

– Yngre har fördelen att inte blir bortsorterade på cv-basis. Personer över 50 år behöver vara mycket mer aktiva i sitt nätverk för att få jobb, säger Katharina Hjorth.

Så fick också 57 procent av de drygt 15 000 uppsagda tjänstemän som 2013 lämnade TRR Trygghetsrådet nytt jobb genom kontakter.

Folk i alla åldrar oroar sig för åldern.

Louise Lagerling, rådgivare, TRR, konstaterar att platsannonser är som ett isberg. De flesta jobb tillsätts under ytan.

– Folk i alla åldrar oroar sig för åldern, att de är för unga, att de är i mitt i livet med familj och vabb eller att de är för gamla. Åldern blir ett problem om man fokuserar på det negativa, säger hon.

Louise Lagerling menar att man i stället ska lyfta de fördelar som finns kopplade till sin ålder. Samtidigt medger hon att det kan finnas fördomar om ålder. Dem kan man motbevisa med ett cv som visar att man är konkurrenskraftig.

– Det är bra att renodla budskapet. I praktiken innebär det att man har flera versioner av sitt cv. Det är inget konstigt med det, säger Louise Lagerling.

Sist i Europa, 2009, lagstiftade Sverige mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Clary Krekula, sociolog vid Karlstads universitet, har skrivit en rapport om åldersdiskriminering åt diskrimineringsombudsmannen. I åldern 35-45 år upplever sig folk minst åldersdiskriminerade i rekryteringssammanhang.

Det finns mycket forskning kring genus i arbets­livet. Men att titta på andra kategorier som yngre och äldre är ganska nytt. Det är, trots lagen, mer okej att säga att någon inte fick jobbet för att denne var för gammal än hade fel kön, tillägger hon.

När det gäller attityden mot äldre spökar enligt Clary Krekula två uppfattningar. Den ena är att det inte är någon idé att satsa på människor som är uppåt 60 år, eftersom de bara har ett fåtal år kvar i yrkeslivet. Man gör felslutet att en yngre person kommer att stannar kvar längre, vilket det inte finns belägg för.

Det andra är att biologin skulle leda till sämre arbetsförmåga och rigiditet i största allmänhet, till exempel svårigheter med ny teknik.

– Det är en myt. Åldern säger lika lite om faktiska förmågor och kompetens som om kapacitet och ambitioner. 

 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Diskriminering

Diskriminerad?
Under 2014 kom det in 128 ärenden till diskrimineringsombudsmannen, DO, rörande åldersdiskriminering inom arbetslivet. 46 fall rörde rekryteringar. Motsvarande siffror för 2013 var 118 ärenden inom kategorin åldersdiskriminering i arbetslivet, varav 62 gällde vid rekrytering.
 
Uppsagd?
TRR Trygghetsrådet, stöttar uppsagda tjänste­män på 32 000 företag som är anslutna till arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv, Kooperativens förhand­lingsorganisation och IDEA. TRR är en icke vinstdrivande stiftelse, har funnits i 40 år och ägs av Svenskt Närings­liv och fackförbunden inom PTK, bland annat Unionen. 

Tänk på att...

  • Låt inte åldern begränsa dig.
  • Var strategisk.
  • Fundera över vilka kompetenser du har och sök jobben som matchar dem.

En ny chans
Det är aldrig för sent att hitta ett nytt spännande jobb. Möt Lena Kristiansen och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Nekades intervju på grund av ålder – får ersättning

En 60-årig kvinna sökte jobb som marknadsansvarig. Företaget svarade att de sökte någon som befann sig ”där hon var 1994”. Nu får hon 50 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 26 oktober 2026, kl 06:00
Stopphand
En 60-årig kvinna blev aldrig kallad på intervju. Företaget sökte någon "som är där du var 1994". Nu betalar företaget ersättning för åldersdiskriminering. Colourbox

I november förra året sökte en då 60-årig kvinna jobb som marknadsansvarig på ett stort säkerhetsbolag. Hon ansåg att hon uppfyllde samtliga krav i annonsen men hörde inget från företaget.

Till slut mejlade hon den rekryteringsansvariga och frågade om hennes löneanspråk var skälet till att hon inte kallats till intervju.

Svaret blev att lönen inte var problemet. Företaget sökte någon som befann sig där hon själv hade varit 1994. Då var kvinnan 28 år.

Kvinnan, som är medlem i Akademikerförbundet SSR, vände sig då till facket, som kallade arbetsgivaren till förhandling.

– Genom sitt uttalande har företaget gjort ett antagande om att hon var för gammal för tjänsten. Det är svårt att förstå resonemanget: på vilket sätt skulle hennes kompetens ha försvunnit sedan 1994? Den har hon såklart med sig fortfarande, säger Hanna Mikaelsson, ombudsman på SSR.

Fick 50 000 kronor efter tvisten

SSR öppnade för en förlikning och krävde 70 000 kronor i ersättning till kvinnan. När företaget sade nej gick ärendet vidare till LO-TCO Rättsskydd, som stämde arbetsgivaren för brott mot diskrimineringslagen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Kort före domstolsförhandlingen erbjöd företaget kvinnan 50 000 kronor för att lösa tvisten.

– Den accepterades av vår medlem. Åldersdiskriminering är oacceptabelt och för oss är det viktigt att markera att arbetsgivare ska rekrytera utifrån kompetens och ingenting annat, säger Hanna Mikaelsson.

Uppmanar fler att vända sig till facket

Hanna Mikaelsson tror att mörkertalet för åldersdiskriminering är stort. Hon uppmanar den som misstänker att den har utsatts att kontakta sitt fackförbund eller, om man inte är medlem i facket, Diskrimineringsombudsmannen.  

– Vi måste hjälpas åt för att få en förändring. Det måste kosta att göra fel. Men allra bäst är förstås om arbetsgivare arbetar förebyggande för att inte diskriminera.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder.
Diskriminering

Myndigheten utan uppgifter – fem ärenden på 17 år

Nämnden mot diskriminering ska pröva frågor om vitesförelägganden på initiativ av DO. Men på 17 år har DO aldrig utnyttjat möjligheten. Nämnden har bara haft fem ärenden, varav tre har återkallats.
David Österberg Publicerad 20 oktober 2026, kl 06:00
Upplyst skylt med DO:s logotyp och texten Diskrimineringsombudsmannen på en mörk husfasad.
DO kan anmäla arbetsgivare som struntar i att arbeta förebyggande mot diskriminering. Men det händer aldrig. Fredrik Sandberg/TT

Alla arbetsgivare är skyldiga att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering. Det kan till exempel handla om att göra lönekartläggningar, ha rutiner mot trakasserier, främja jämn könsfördelning eller se över hur lokalerna är utformade.

I diskrimineringslagen kallas arbetet för aktiva åtgärder. Diskrimineringsombudsmannen, DO, är den myndighet som har tillsyn över att arbetsgivarna följer lagen.

Vanlig med brister vid tillsyn

När DO gör sin tillsyn upptäcker de nästan alltid brister. Förra året granskades till exempel tolv statligt ägda bolag. Bara två av dem levde upp till lagens krav. 

2022 inleddes tillsynen av tio statliga myndigheter. En av dem följde lagen.

När DO upptäcker brister uppmanar de arbetsgivarna att rätta till bristerna – och följer sedan upp arbetet. Då brukar arbetsgivarna ha bättrat sig.

Om en arbetsgivare struntar i DO:s uppmaningar att arbeta med aktiva åtgärder kan DO anmäla arbetsgivaren till den statliga myndigheten Nämnden mot diskriminering. Efter utredning kan nämnden förelägga arbetsgivaren att, med hot om vite, arbeta med aktiva åtgärder. 

Nämnden används dock inte av DO. 

De senaste tio åren har den inte tagit emot en enda framställan om vitesföreläggande från DO. 

Sedan 2009, när nämnden bildades, har Nämnden mot diskriminering endast haft fem ärenden, varav tre återkallats.

”Skulle kräva väldigt mycket resurser”

Enligt Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för rättsenheten på DO, beror det på DO:s sätt att arbeta.

– När vi har konstaterat en brist gör vi en uppföljande tillsyn. Då ser vi att arbetsgivarna rättar sig efter våra beslut och har ett fullgott arbete med aktiva åtgärder. Att arbeta med ett vitesföreläggande för något som redan har hänt skulle kräva väldigt mycket resurser, säger hon.

Dessutom finns runt 300 000 arbetsgivare i Sverige. Att granska allas arbete med aktiva åtgärder skulle vara en omöjlighet. Karin Ahlstrand Oxhamre tycker att det vore bättre att DO hade rätt att utfärda sanktionsavgifter.

Det behövs strängare sanktioner

– Det finns stora brister i arbetet med aktiva åtgärder. Men lagen kan inte upprätthållas genom att vi gör tillsyn hos alla arbetsgivare i Sverige. Det behövs strängare sanktioner för att arbetsgivare ska förstå allvaret i att man inte arbetar med aktiva åtgärder. 

– Man kan exempelvis jämföra med de sanktionsavgifter som finns för arbetsgivare som bryter mot GDPR eller konkurrenslagstiftningen, säger hon.

Behövs inte Nämnden mot diskriminering?

– Det är inte upp till mig att uttala mig om nämnden behövs eller inte, men jag kan konstatera att vi inte ser skäl att använda oss av den.

Ineffektivt att ha en instans som inte används

Att Nämnden mot diskriminering inte har något att göra uppmärksammades i en statlig utredning redan för sex år sedan. 

Utredaren ansåg att nämnden inte bidrog till att minska risken för diskriminering: ”Eftersom nämnden så sällan prövar ärenden framstår det också som rent allmänt ineffektivt att ha en instans som inte används. En sådan ordning innebär att en organisation måste hållas i gång utan att i någon högre grad kunna bidra till de mål som lagstiftningen har.”

Utredningen föreslog ändå att nämnden skulle vara kvar eftersom alternativen ansågs sämre.

Kostade drygt 300 000 kronor

Myndigheten har en liten budget och saknar lokal. I årsredogörelsen för 2025 står att nämnden inte har tagit emot något ärende om vitesföreläggande, men att ledamöterna har ”besvarat brev och telefonsamtal från allmänheten.” 

Kammarkollegiet sköter nämndens bokföring. Enligt den kostade nämnden skattebetalarna 327 000 kronor förra året. Av dem gick 250 000 kronor till ledamöternas arvoden och sociala avgifter. Resten är kostnader som Kammarkollegiet har haft för att utföra nämndens administrativa uppgifter.

Kollega har sökt Nämnden mot diskriminering. Nämnden har avböjt kommentar. 

Så säger diskrimineringslagen

  • Alla arbetsgivare ska undersöka, analysera, vidta åtgärder och följa upp och utvärdera arbetet för att förebygga diskriminering.
  • DO är ansvarig för tillsynen.
  • DO kan anmäla en arbetsgivare som bryter mot lagen till myndigheten Nämnden mot diskriminering. Nämnden kan sedan utfärda ett vitesföreläggande.
  • Även fackförbunden kan anmäla arbetsgivare dit. Liksom den som fått ett vitesföreläggande riktat mot sig av DO.
  • Nämnden består av 13 ledamöter.
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier - företaget tvingas betala

Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier - företaget tvingas betala
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier - företaget tvingas betala
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

– En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.