Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kollegan tafsade på Amanda: ”Jävlar vad arg och kränkt jag blev”

När mannen tryckte sig mot Amanda skrek hon ”Backa!” och två kollegor ingrep. Chefen såg till att förövaren fick lämna arbetsplatsen för gott.
Petra Rendik Publicerad
En person tar en annan person på rumpan.
Sexuella anspelningar gick längre och längre. En dag tafsade den nya kollegan på Amanda i lunchrummet. Foto: Colourbox.

Sexuella trakasserier kan ske subtilt, men också väldigt öppet. För Amanda var det så.

– En hand på låret och sedan rumpan – något jag absolut inte hade sagt okej till – är att gå över alla gränsar som finns. Jävlar vad arg och kränkt jag blev.

Hade kul ihop först

Amanda, 25 år, arbetar på ett stort företag. Det är en mansdominerad arbetsplats, men där tjejerna blir alltfler. Företaget jobbar målmedvetet med jämställdhet och mångfald. Men, som Amanda säger, trots uttalad nolltolerans mot trakasserier av alla slag så händer tråkiga saker där människor finns. Som tur är sker de mer sällan.

– Det är min erfarenhet i alla fall, jag tycker att vi har en schyst arbetsmiljö, men inte perfekt. Jag har fått korkade kommentar som ”lilla stumpan” och sådant. Men jag har aldrig blivit utsatt för sexuella närmanden, förrän i höstas.

Det var en ny kille, anställd hos en extern entreprenör, som hade fått ett uppdrag som skulle pågå i några månader. Han skulle främst arbeta med Amandas team.

– Han var inte så många år äldre än mig så vi hade kul ihop på jobbet. Men jag märkte att han var ganska flirtig med mig. Så jag markerade omgående att jag inte var intresserad av honom på det sättet.

Sa hon var het och sexig

Men en eftermiddag när hon kommer ut från omklädningsrummet, uppklädd och sminkad för att hon skulle träffa kompisar på en aw, står han utanför. Han började busvissla och säga saker som att hon är het och sexig. Amanda svarade med ett ”lägg av” och en av mannens kollegor puttar till honom på axeln för att också visa att det inte var okej.

Hon tänker att det här ska hon konfrontera honom med på måndag när de ses igen.

Du tänkte aldrig att du skulle berätta för din chef direkt?

– Nej, jag tänkte att det är lika bra att jag säger ifrån och att vi löser det på en gång. Men så sågs vi inte så mycket den kommande veckan, så jag glömde väl bort.

Försökte nafsa på halsen

Men det som sedan inträffar gick inte att glömma. Amanda ska ta en fika. Mannen och två andra kollegor är också i fikarummet. Det är fredag och stämningen uppsluppen.

När Amanda ska sträcka sig efter en kopp så står han plötsligt bakom henne. Allt går på några sekunder. Hon känner när han trycker sig mot henne, hon flyttar sig undan men han följer efter, hela tiden nära hennes kropp. Hon känner en hand mot låret som snabbt rör sig mot hennes rumpa som han smeker och han försöker nafsa henne på halsen.

– Jag kände att han hade stånd när han tryckte sig mot mig. Och hans flin – han trodde verkligen att det var fritt fram. Det var så absurt och äckligt. Jag puttade bort honom hårt och skrek att han skulle backa.

Kollegorna fantastiska

Två kollegor blev vittne till händelsen och agerade fantastiskt, berättar Amanda. Den ena ställde sig framför mannen och den andra sade åt Amanda att de nu tillsammans skulle gå raka vägen till chefen.

Amanda var fortfarande arg, men nu började hon darra. Hos chefen kom tårarna och han agerade omedelbart.

Fick lämna jobbet direkt

Mannen fick lämna anläggningen direkt eftersom det fanns vittnen till det som hade hänt. Hans chef kontaktades. Inom ett dygn fattades beslutet att han inte fick jobba kvar på Amandas arbetsplats.

– Eftersom han inte var anställd hos oss blev det ju en fråga för hans arbetsgivare. Men jag vet att han fick en varning – och jag vet också att han aldrig mer kommer att sätta sin fot hos oss. Det räcker för mig.

Hon fick jättebra stöd från jobbet. Arbetsgivaren uppmanade henne att även polisanmäla eftersom händelsen också kunde handla om sexuellt ofredande, som är ett brott.

– Jag valde att inte göra det. Men hade jag inte fått uppbackningen från jobbet och hade mannen varit kvar då hade jag nog polisanmält.

Hur mår du i dag?

– Jag mår jättebra och det gjorde jag ganska snabbt. Ord stod aldrig mot ord. Jag blev aldrig ifrågasatt. Men sådant här ska inte hända någonstans och särskilt inte på jobbet. Där ska man ju känna sig trygg.

Fotnot: Amanda heter egentligen något annat.

DETTA ÄR SEXUELLA TRAKASSERIER

➧ Diskrimineringslagen säger: ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.” Det kan handla om allt från opassande kommentarer och ord, närgångna blickar, ovälkomna komplimanger eller anspelningar till att någon tafsar. Det är beteenden som är oönskade och det är den som blir utsatt som avgör vad gränsen går.

VAD GÖRA OM JAG BLIR UTSATT?

➧ OM DET ÄR EN KOLLEGA 

Säg ifrån tydligt och direkt om du känner att gränsen för vad du tycker känns okej har passerats. Förhoppningsvis räcker det.

Spara eventuella sms, mejl och andra meddelanden. Anteckna när du har blivit utsatt, vad som sades och tidpunkt. Om en kollega har sett eller hört det som har hänt, be om uppbackning.

Prata med chefen. Arbetsgivaren är skyldig att skyndsamt utreda och agera på uppgifter om sexuella trakasserier, genomföra åtgärder och jobba förebyggande så det inte sker.

Vid allvarligare händelser kan det röra sig om sexuellt ofredande, eller både och. Sexuella trakasserier ska utredas av jobbet. Men sexuellt ofredande är ett brott som ska hanteras av polisen.

Om chefen säger att ”ord står mot ord, jag kan inget göra”, då är hen fel ute. Det ska utredas och du har rätt till stöd oavsett. Annars bryter arbetsgivaren mot diskrimineringslagen och kan bli skyldig att betala ersättning.

➧ OM DET ÄR EN CHEF

Om det är chefen som utsätter dig, prata med en annan chef eller HR.

Ta hjälp av ditt skyddsombud eller facklig representant. Eller kontakta ditt fackförbund om du inte känner att du får stöttning från arbetsgivaren.

Är du inte medlem i facket kan du vända dig direkt till Diskrimineringsombudsmannen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO