Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. 

Men de flesta jobbar i andra branscher, med andra avtal. I dagsläget har omkring hälften av tjänstemännen i privat sektor fått veta sina nya villkor.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller en dags arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande avtal.

Kollektivavtalet innehåller också lättnader i små företags skyldigheter att MBL-förhandla, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

Löneökningsutrymmet är detsamma som inom industrin, alltså 6,4 procent uppdelat på två år. Men efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dragits av blir de faktiska löneökningarna 5,5 procent.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI.

4 april tecknades avtal för de som jobbar inom telekom, alltså på företag som Telia, Tele2 och Telenor. Även här finns en dags arbetstidsförkortning, med samma avräkning från löneutrymmet som på IT-avtalet.

De mer fördelaktiga reglerna för deltidsanställda, lättnaden i företagens MBL-skyldigheter och de mjukare reglerna om nattarbete finns även här. Taket för kompledighetsbanken höjs från 100 till 150 timmar.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. 

11 april tecknades nytt kollektivavtal med Energiföretagens arbetsgivareförening. Det följer industrins märke och ger ökad arbetstidsförkortning om 9 timmar per år. I utbyte räknas 0,5 procent bort från löneökningarna.

De lättnader i MBL-reglerna som avtalats om i IT-sektorn finns inte här. Däremot införs något hårdare regler kring rätten att spara semesterdagar och att ta ut föräldraledighet i samband med sommarsemester.

Förhandlingarna med Byggföretagen pågick långt efter att avtalet gått ut, eftersom parterna hade svårt att enas om arbetstidsförkortningen. Men 16 maj tecknades till slut ett nytt avtal. Det följer märkets löneökningsnivå och ger ytterligare arbetstidsförkortning. I utbyte får arbetsgivarna mer inflytande över hur ledigheten förläggs. Arbetsgivarna får också större möjligheter att lägga varierade scheman.

Några dagar senare tecknades nytt avtal för tjänstemän i fastighetsbranschen. Det är sifferlöst, vilket innebär att löneökningsnivåerna bestäms lokalt. En centralt reglerad arbetstidsförkortning införs också – med undantag för företag som har minst 78 timmars arbetstidsförkortning i lokala avtal.

Anställda inom plåt, maskinentreprenad, glasblåseri och måleri fick också nya avtal i maj. De innehåller liknande villkorsförändringar, inklusive arbetstidsförkortning och löneökningar enligt märket.

Transport

I slutet av april förnyades avtalen med Transportföretagen, som styr villkoren för bland annat trafikskolelärare och tjänstemän inom flyget, sjöfarten, hamnar, trafikskolor och på bussbolag. 

Avtalen innehåller arbetstidsförkortning och följer i övrigt märkets nivå – 6,4 procents löneökning på två år, med avräkning för kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Handel & besöksnäring

12 maj tecknades nya kollektivavtal för tjänstemän i handeln. De gäller bland annat anställda på H&M, Ikea och Clas Ohlson.

Avtalen innehåller arbetstidsförkortning och ökad ersättning till deltidsanställda som jobbar över. Den senare frågan gäller många inom just handeln. I utbyte har facket gått med på mer flexibla löneavtal. Företagen har också fått ökade möjligheter att lägga varierade scheman.

I övrigt följer avtalen industrins märke. Det ger löneökningar på totalt 5,7 procent över två år, efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar har räknats bort.

Systembolaget har ett separat kollektivavtal. Där gick förhandlingarna till en början trögare. 27 maj varslade Unionen om strejk och flera andra fackförbund följde snabbt efter. 

Konflikten handlade om höjd övertidsersättning för deltidsanställda. Arbetsgivarna ansåg att en sådan förändring skulle bli dyr och ville därför räkna av kostnaden från löneökningarna. Unionen ville istället att frågan skulle lösas genom att deltidsanställda får fler timmar på sina ordinarie scheman, så att Systembolaget inte behöver betala ut lika mycket av den höjda övertidsersättningen.

4 juni kom parterna överens och strejken ställdes in. Övertidsersättningen blir likadan för alla anställda, oavsett om de jobbar deltid eller heltid. Enligt Sveriges Ingenjörer, som har ett avtal med likalydande regler som Unionen, kommer det leda till att anställda på Systembolaget får fler timmar på sina ordinarie scheman.

Även apoteksanställda har ett separat avtal, som förnyades i slutet av maj. Det följer övriga arbetsmarknadens mönster och innehåller en dags utökad arbetstidsförkortning per år. Ordföranden i fackklubben på Apoteket Hjärtat säger till Kollega att en sådan förändring inte märks i vardagen och att hon är bekymrad över balansen mellan arbetstid och löneökningar.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän förnyades 8 maj. Det följer märkets löneökningsnivå och innehåller arbetstidsförkortning. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som har förnyats med likvärdiga villkorsförändringar som i övriga branscher och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. 

5 maj tecknades nya avtal inom Samhall, som följer märkets löneökningsnivåer och innehåller utökad arbetstidsförkortning med 8 timmar. Kostnaderna för den sänkta arbetstiden, och de höjda pensionavsättningarna, dras av från löneökningarna. Nytt är också att man kan få föräldralön så fort man blivit anställd.

15 maj tecknades nytt avtal med arbetsgivarorganisationen Fremia. Det gäller anställda inom civilsamhället. Överenskommelsen ger deltidsanställda samma övertidsersättning som andra. Man inför också ett nytt system för arbetstidsförkortning, som ger en dags extra ledigt från 2026.

Dessutom har ordet ”tjänsteman” strukits i avtalet och bytt ut mot ”tjänsteperson”, efter krav från arbetsgivarna.

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega.

9 april varslade Unionen och Sveriges Ingenjörer om strejk på fyra av Almegas avtalsområden: Utbildning, Utveckling och tjänster, Tjänstemannaavtalet och Innovationsföretagen. Medlemmar på bland annat konsultbolaget WSP, Handelshögskolans chefsutbildning och flera av landets bilprovningsföretag stod redo att lägga ned arbetet.

17 april enades parterna om nya kollektivavtal, vilket innebar att strejken aldrig bröt ut. De nya avtalen innehåller både arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda – alltså de fackliga krav som varit svårast att förhandla om. I utbyte har Unionen gått med på mer flexibla regler för schemaläggning, nattarbete och rörliga lönedelar. 

Löneökningarna följer industrins märke: 6,4 procent på två år. 0,9 procent dras av för att bekosta arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

11 april varslade facket om strejk på ett femte Almega-område: Medieföretagen. Strejkvarslet gällde SVT, men 23 april kom parterna överens och ett nytt kollektivavtal ingicks. Det innehåller liknande förändringar som i övriga Almega-avtal.

Därefter har flera Almega-avtal förnyats med liknande villkorsförändringar, inklusive arbetstidsförkortning och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar över. Avtalen gäller bland annat de som jobbar i säkerhetsbranschen och mediebranschen.

Unionen har över 70 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 4 juni kl 15.11.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Ingen strejk på Systembolaget – nytt avtal klart

Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Noa Söderberg, Ola Rennstam Publicerad 4 juni 2025, kl 11:10
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är klart.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT

Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.

– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.

– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.

Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson

Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.

Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.

Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.

Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.

Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.

– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.

Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.

Unionenklubben positiv

Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.

Foto: Systembolaget

– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.

 

Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.

– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.

Arbetsgivarna: Mer varierade scheman

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.

De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.

Avtalsrörelse

Så tycker Systembolaget-anställda om strejk

Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2025, kl 13:00
Så tycker Systembolaget-anställda om strejk
Jonas Alshorn, butiksanställd på Systembolaget.
Så tycker Systembolaget-anställda om strejk
Avtalsrörelse

Systembolaget-personal om strejken: ”Ska vara lika för alla”

”Kör hårt”, ”jag är inte insatt” och ”deltid är chill”. Så säger anställda på Systembolaget om den varslade strejk som bryter ut nästa vecka.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2025, kl 13:00
Jonas Alshorn, butiksanställd på Systembolaget.
Jonas Alshorn jobbar på Systembolaget i centrala Stockholm. Han säger att det är bra att facket kan strejka om man inte kommer överens med arbetsgivarna om lön, arbetstid och övertidsersättning. Varslet om strejk på Systembolaget handlar också om arbetstidsförkortning. Noa Söderberg, Jessica Gow/TT

Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.

De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.

Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.

Kritik mot regler för schemaläggning

En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.

– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:

– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.

Han får medhåll av Nikklas Jormé. 

– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.

En vinhylla på Systembolaget.
Anställda på Systembolaget går ut i strejk 10 juni om inget avtal nås före dess. Konflikten handlar om schemaläggning och regler för deltid, mertid och övertid. Den gäller också arbetstidsförkortning. Johan Nilsson/TT

Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”

Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. 

Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.

Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.

Kombinerar jobb och studier

Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.

– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.

Vad tycker du om att man varslat om strejk?

– Jag är inte så inläst på det. 

Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?

– Inte direkt.

I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.

– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.

Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.

Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop

I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.

I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.

Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.

Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag. 

Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.

Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen för deltidsanställda blir så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.