Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övervakning - ett praktiskt hjälpmedel?

Integritetskränkande övervakning eller praktiska hjälpmedel i ett gränslöst arbetsliv? Den nya tidens stämpelklockor, som laddas ner i form av en app till mobilen, både lockar och förskräcker. Men rätt använda kan apparna vara en hjälp för tjänstemän att hålla koll på både arbetstid och kollegor.
Gabriella Westberg Publicerad
Vasakronan
På Vasakronans aktivitetsbaserade kontor i Stockholm använder medarbetarna en app i mobilen för att hitta varann. Vasakronan

Det finns arbetsplatser där de anställda får bära id-brickor med sensorer som registrerar var de befinner sig, hur fort de rör sig, vilka vägar de tar, hur högt de talar och i vilket tonläge. Sociometric Solutions sensorer, så kallade ”Sociometric Badges”, registrerar också om den anställde står vänd mot någon annan och vilken kroppshållning hen har. Det låter som en skräckfilm från 50-talet. Men det är verklighet i dag.

Socionomics Badges har tagits fram av forskare på MIT Media Lab i USA, för att hjälpa företag att öka produktiviteten. De omvandlar mjuka frågor som kommunikation och social kompetens till mätbar data i realtid – oumbärligt för en modern arbetsgivare som vill ligga i framkant, menar utvecklarna.

Det finns i dag massor av digitala mätverktyg för arbetslivet på marknaden, så kallade workforce management-system, som erbjuder allt ifrån positionering av medarbetare och digitala stämpelklockor till prognoser av kommande verksamhetstoppar och -dalar. De flesta registrerar inte så mycket som Sociometric Badges, men även bland vanligare appar och digitala stämpelklockor är gränsen ibland otydlig mellan integritetskränkande övervakning och praktiska hjälpmedel för den anställde. Det förra gäller typiskt oftare för yrken inom LO-sfären, det senare för tjänstemän. Men som arbetstid i allmänhet är de nya stämpelklockorna av fackligt intresse.

Det finska fackförbundet Finlands Ekonomförbund, SEFE, har låtit utveckla en app för att mäta övertid. Arbetsgivaren har ansvar för att följa upp anställdas arbetstid i Finland, men genom att låta bli att registrera den arbetade tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar förbundet som till våren lanserar en stämpelklockeapp för sina medlemmar, att registrera sin arbetstid – och övertid.

Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor!

Nuba heter en svensk digital stämpelklocka för mobiler som utvecklats av Karpet AB. Appen togs fram främst för mindre företag inom bygg- och städbranschen men används nu också en del på tjänstemannasidan och även bland frisörer.

- Att intresset för digitala stämpelklockor växer märker vi tydligt. En del tycker att det finns problem, men de flesta tycker faktiskt att det är bra, det syns att de har jobbat. Det blir transparent och tydligt, säger Petter Strömberg på Karpet.

Hogia MyTime är en arbetstidsmätare som hittills bara funnits som webbaserat verktyg, men som från i höst också kommer att finnas som ”stämpelklockeapp”.

- Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor! Historiskt är ju bilden av stämpelklocka något mer dystert. Men medarbetarna ser positivt på det nu, konstaterar Joachim Hylvander, bolagschef på Hogia Business Products AB.

Hogias stämpelklocka utvecklades för industrin, men används numer även på tjänstemannasidan. Den säljs som en tilläggstjänst till Hogias lönehanteringssystem, och bygger på ett antal olika kollektivavtal för beräkning av OB och övertid.

- Appen används bland annat av tjänstemän med flextider. Man är inte alltid säker på att det sköts korrekt – åt båda hållen - att man faktiskt får lön för den tid man har jobbat.

Quinyx är ytterligare ett svenskutvecklat digitalt tidshanteringssystem som marknadsförs med devisen: ”Allt du behöver för en lönsam personalhantering”. Quinyx erbjuder schemaläggning, bemanning och tidsrapportering med några enkla klick. Enligt hemsidan är verktyget särskilt praktiskt för de schemalägger deltids- och timanställd personal, då man kan optimera schemaläggnigen med prognoser baserade på tidigare högtryck i verksamheten.

Varken Hogia eller Quinyx erbjuder dock positioneringsfunktion. Men det finns andra som gör.

Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra.

På myndigheten för innovationsforskning, Vinnova, ser handläggaren Erik Borälv fram emot att få en positioneringsapp till sin jobbmobil, där han ska kunna se var kollegorna befinner sig i det nya aktivitetsbaserade kontoret.

Kontorsgrannarna Vasakronan, på våningen under, använder redan en sådan. Grannen under bistår också med kunskaper inför omvandlingen av Erik Borälvs arbetsplats till en som bygger på rörlighet och gränslöshet. Ingen kommer längre att ha en egen plats, utan man sätter sig där det passar. Förändringen har redan inletts. Till nästa år ska det vara ombyggt och klart.

- Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra. Det är ett stort kontor, det räcker inte att ställa sig upp och titta efter den man söker. Så hur använder vi tekniken för att lösa det?

Vasakronans app registrerar koordinater utifrån wifi och blåtands-teknik, och fungerar bara så långt som de nätverken sträcker sig – det vill säga inom kontorsbyggnaden. Dessutom är det alltid möjligt att ”osynliggöra” sig, genom att trycka på en knapp, förklarar Sören Sandell, som är IT-chef och ansvarig för tjänsten. På toaletterna blir man också automatiskt ”osynlig” för systemet, påminner han. Positioneringen loggar vilka kontorsytor som är populärast men inga personuppgifter sparas och appen registrerar inte heller arbetstid.

- Arbetstid? Det känns helt främmande för oss. Vad är arbetstid? Det flyter ihop, allt handlar om förtroende, säger han.

Men en våning upp, på Vinnova, berättar Erik Borälv att flera av medarbetarna använder appar för att registrera sin arbetstid på eget bevåg.

- Här sitter folk och bokför själva sin arbetstid. Det kan ju ge en slags okunskapsstress om man inte vet riktigt hur mycket man faktiskt jobbar och vad som är tillräckligt. När har man gjort sina 40 timmar? Där är folk olika.

Arbetstid? Det känns helt främmande för oss.

Andra positioneringsappar bygger på GPS, varpå medarbetarens rörelser kan registreras även när hen rör sig på stan, går på lunch, tar en omväg förbi ett café eller en tidningskiosk – det vill säga en mycket närgången övervakning av individen. Där hamnar man på gränsen för otillbörligt integritetsintrång, enligt Datainspektionen som upprättat en checklista man bör kolla av innan man investerar i en sådan tjänst.

Stämpelklockan Nuba använder GPS för att registrera var en användare befinner sig. Men det är upp till arbetstagaren själv att ”checka in”, understryker Petter Strömberg.

- Det är viktigt. Det har med lagar och integritet att göra, säger han.

För att kunna använda en digital stämpelklocka eller positioneringstjänst på ett schyst sätt måste också se till att följa Personuppgiftslagen, PUL. Även om man inte registrerar namn och andra personuppgifter i själva appen, går det lätt att koppla ihop arbetspass med andra register, och därmed omfattas PUL ändå. Dessutom måste användarna på något sätt ge sitt samtycke.

Flera olika stämpelklockeappar som säljs på den svenska marknaden anger att medarbetare ger sitt medgivande till att registreras i och med att hen laddar ner appen till sin mobil. Men det är tveksamt om det håller, enligt Datainspektionen.  Eftersom arbetstagaren normalt står i en beroendeställning till arbetsgivaren räcker inte enkom det eventuellt frivilliga samtycket, enligt DI.

Jag hade välkomnat en sådan lösning!

För konsulter och frilansar, som fakturerar på timme, kan stämpelklockor i appar vara enklare att handha. Är man sin egen arbetsgivare och mäter sin egen tid behöver man inte bekymra sig om PUL.

- Som IT-konsult, som jag var tidigare, hade jag välkomnat en sådan lösning! För den som fakturerar för sitt arbete är det är ett jättebra stöd att kunna visa på exakt tidsåtgång i ett projekt, säger Erik Borälv.

Han menar dock att utvecklingen av den här typen av digitala hjälpmedel är en viktig fråga för fack och arbetsgivare.

- Själv ägnar jag mycket tid i mitt jobb åt den digitala arbetsmiljön. Vi har skyddsronder och kontroller av den fysiska miljön, men på det digitala området är det sämre ställt. I dag är det ändå många arbetsplatser där i princip hela arbetet görs med digitala verktyg. Det är ett stort ansvar att hålla koll på den här utvecklingen. Och det händer väldigt mycket.

- Vänta ett halvår så kommer det till exempel att finnas massor av smarta tjänster för att registrera arbetstid, säger Erik Borälv, som också är sekreterare i Digitaliseringskommissionen och ordförande i Användningsforum.

Digitala stämpelklockor med/utan positionering

Exempel på några olika stämpelklockor/positioneringsappar som finns på marknaden i dag:

iBeacon (Bluetooth)
ParaGå (GPS)
Quinyx WebPunch (ingen positionering)
TimeClock ST
Hogia (ingen positionering)
Nuba (GPS)
mfl.

Mer lästips:

NY Times: Working anything but 9 to 5

ETC: Storebror ser dig - om du jobbar i hemtjänsten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Arbetstid

Kortade arbetstiden – ökade lönsamheten

Personalen på Evolve Redovisning införde fyradagarsvecka genom att arbeta smartare. Med fokustid och kortare möten fick de mer gjort på jobbet – och mer fritid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 11:15
Personalen på Evolve Redovisning
Paulin Ramberg Cau, Louise Henricsson och Erica Wärmé Ekblom jobbar bara 35 timmar i veckan - men får ändå mer gjort. Anders Warne

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

Erica Wärmé Ekblom
Erica Wärmé Ekblom

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Vi kom överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen

   

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.

Arbetstid

Ny studie: Kortare arbetstid gör oss friskare

Att arbeta mindre – men bättre – kan göra oss mindre stressade och ge bättre hälsa. Det är slutsatsen i en studie som följt arbetsplatser som testat kortare arbetstid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 06:01
Pappershög på skrivbord och en klocka
Med effektivare arbetssätt kan vi få mer gjort på kortare tid. Kortare arbetstid gör att vi mår bättre och har lättare att behålla fokus på jobbet, enligt en ny studie. Colourbox

Under sex månader förra året testade medarbetare på elva arbetsplatser att korta arbetstiden till 80 procent av sin vanliga arbetstid. Under försöket följdes de av forskare från bland annat Karlstad universitet.

Den här veckan presenterades studien. Den visar att kortad arbetstid kan leda till bättre hälsa, arbetsförmåga och kreativitet hos medarbetarna. De blev också bättre på att fokusera på kärnuppgifter och ökade sitt engagemang på jobbet. Deras produktivitet var oförändrad eller högre, trots att de jobbade färre timmar.

Forskaren Lena Lid Falkman

– Det är lätt att förstå att man mår bättre när man jobbar mindre, men grejen är att man också jobbar bättre. Man har mer energi när man är på jobbet. Arbetstillfredsställelsen blir högre och arbetsförmågan blir bättre, säger Lena Lid Falkman, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Kräver smartare arbetssätt

Resultaten av studien ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom den saknar kontrollgrupp och förändringarna var relativt små.

– Det intressantaste med studien är att verksamheterna har lyckats ändra arbetssätt. Man kan förstås fråga sig varför de inte ändrar arbetssätt men behåller åtta timmars arbetsdag, för då skulle de ju få ännu mer gjort. Men det är kortare arbetstid som är moroten och motorn för att förändringarna ska bli av. Om man vet att man får ut något av att tillsammans med sina kollegor förbättra arbetssätt blir man intresserad av det, säger Lena Lid Falkman.

Innan försöket förberedda sig arbetsplatserna noga för att minska risken att kortare arbetstid ledde till minskad produktivitet. Det handlade bland annat om att se över vilka arbetsuppgifter som skapar värde, fundera över hur möten genomförs och om att bygga relationer på arbetsplatsen.

– Man ska göra förändringarna tillsammans och fråga sig vad företaget ska leverera i kärnverksamheten och hur man gör det på ett smartare sätt. Det går inte att lägga ansvaret på varje individ, säger Lena Lid Falkman.

Kan fungera på de flesta arbetsplatser

Alla arbetsplatser var positiva till att testa kortare arbetstid innan försöket. Några gjorde det för att försöka minska personalomsättningen, andra för att minska sjukfrånvaron eller underlätta rekryteringen av nya anställda.

Passar kortare arbetstid alla arbetsplatser?

– Det går inte att säga. I studien ingick verksamheter från privat, offentlig och ideell sektor. Jag tror att det fungerar i de flesta verksamheter, men lösningen är inte universell. En nyckel är att ta hjälp av medarbetarna. Hur gör vi smartare scheman? Hur kan vi frigöra tid och samtidigt få lika mycket gjort?

Arbetsgivarsidan är starkt kritisk till kortare arbetstid. Efter avtalsförhandlingarna mellan Unionen och arbetsgivarna förra året gick de till slut med på att sänka arbetstiden med en dag om året – mot att facket avstod en halv procent i löneökning. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv hävdar dessutom att en lagstadgad sänkning av arbetstiden till 35 timmar i veckan skulle kosta samhället 500 miljarder kronor per år.

– Jag är inte nationalekonom och kan inte räkna på det där, men tror att man kommer fram till olika siffror beroende på vilken agenda man har. Jag konstaterar att relationen mellan arbetstid och arbetsresultat inte är linjär. Mer tid innebär inte automatiskt högre produktivitet. Lägger vi till kortare sjukfrånvaro, att fler vill jobba och får bättre hälsa blir kanske utfallet ett annat.

Går vi mot kortare arbetstid?

– Ja, men jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid. Men jag tror att en del företag och verksamheter frivilligt kommer att korta arbetstiden för att ta hand om, attrahera och behålla personal.

Vill studera fler företag

Forskarna ska nu fortsätta att följa de arbetsplatser som ingick i försöket. Samtliga har fortsatt med kortare arbetstid i någon form. Dessutom letar forskarna efter fler verksamheter som vill korta arbetstiden.

Studien genomfördes i samarbete mellan forskare från Karlstads universitet och internationella universitet, organisationen 4 Day week global och företagen The Rework och Pacelab.