Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mycket övertid är ett tecken på att arbetsbelastningen gått över styr. Det menar Annica Hedbrant, utredare av arbetsmiljöfrågor på Unionen. – Siffrorna är tydliga och ger en bild av bristande balans i krav och kontroll och vad man har för förväntningar på sig.
Lina Björk, Anita Täpp Publicerad 1 november 2018, kl 11:02
Kontorshus där det lyser i alla rum.
Foto: Yanlev/Colourbox

Vilka tecken visar att man har för mycket på sitt bord?
– Framför allt att man lägger väldigt mycket tid och energi på jobbet. Att man upplever att kravbilden är svårhanterlig och känner en stress av att hela tiden bevaka sitt arbete.

Vilka konsekvenser får det?
– För den anställde en känsla av otillräcklighet. Att återhämtningen uteblir och tid i stället tas från vänner och familj för att hålla sig flytande. På arbetsplatsen skapar det också tydliga arbetsmiljöproblem: slitningar i arbetsgruppen, konflikter mellan kollegor och chefer, ökad personalomsättning och förstås i längden sjukskrivningar som både drabbar individ, arbetsplats och samhälle hårt. En arbetsgivare som inte ser till att anställda har en rimlig arbetsbelastning och kravbild riskerar både sin kompetens, produktivitet och sitt varumärke  – därmed sin lönsamhet och konkurrenskraft.

Hur ser tjänstemännens syn på arbetstid ut?
– Flexibilitet är något som värdesätts när den innebär fler möjligheter. Att själv kunna påverka när, var och hur arbetet ska utföras kan upplevas som en förmån och underlätta för att få ihop livspusslet. Problemen uppstår när den här flexibiliteten inte innebär frihet utan ett krav på att vara ständigt tillgänglig och gränslös.

Vad ska jag göra om jag har för mycket att göra?
– Upplever du för hög arbetsbelastning så ska du i första hand berätta det för din chef. Om ingenting sker kan du gå vidare till ditt arbetsmiljöombud, lokalt om det finns ett sådant eller regionalt om ni inte har något arbetsmiljöombud. Då kommer de att bevaka att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Finns det arbetsmiljöbrister på jobbet som arbetsgivaren inte åtgärdar kan arbetsmiljöombudet ställa en begäran till Arbetsmiljöverket, men det kan bara ske på organisationsnivå och inte individnivå. Utöver arbetsmiljölagen finns andra regler som också hanterar arbetstid, exempelvis i ditt kollektivavtal. Prata med klubben eller ring till Unionen för att få koll på vilka regler som gäller för dig utifrån den situation just du befinner dig i.

Vad har min arbetsgivare för skyldigheter?
– Arbetsgivaren har en skyldighet att åtgärda brister som påtalas i arbetsmiljön och att ha ett systematiskt arbete där arbetsbelastning och arbetstid ingår. Arbetsgivaren ska samverka med arbetsmiljöombud, undersökningsmetoder som samtal och medarbetarenkäter ska användas. Det ska göras riskbedömningar och finnas stöd, policys och riktlinjer som talar om vilka regler som gäller.

Hur fungerar det för anställda som avtalat bort sin övertidsersättning?
– Ungefär fyra av tio medlemmar i Unionen har uppskattningsvis den här typen av överenskommelse. Många tror felaktigt att man har avtalat bort övertiden och alla regler som finns kring arbetstid, men det innebär att du har gjort en uppgörelse med din arbetsgivare om att ersättas med exempelvis högre lön eller extra semesterdagar för den övertid du jobbar. Ofta är det anställda med frihet i arbetstidens förläggning eller som har chefsbefattningar som gör sådana avtal. Men tänk till om du verkligen tjänar på några extra dagars semester om du jobbar över mycket, grunden i en sådan här överenskommelse är att den är ömsesidig och att du därmed också ser ett värde i den.

Kan jag ånga ett sådant avtal?
– Ja det är en uppgörelse mellan arbetsgivaren och den anställde som går ut på att båda ska säga ja och som kan sägas upp av dig inför varje semesterårs utgång. Titta vilka regler som gäller för dig i ditt kollektivavtal.

Kan arbetsgivaren få dispens för övertid vid stor arbetsbörda?
– Har arbetsgivaren ständiga arbetstoppar som inte kan lösas med ordinarie bemanning och arbetstid så har man ett problem med sin organisation. Övertid är något som kan beordras eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren vid särskilda skäl och oförutsedda händelser, inte som en del i den ordinarie verksamheten. Har arbetsgivaren beordrat eller godkänt allmän övertid och vill använda ännu mer övertid så är det en förhandlingsfråga om det finns kollektivavtal och då krävs synnerliga skäl, vilket innebär att arbetsgivaren ska ha gjort mycket för att försöka komma tillrätta med situationen innan det blir aktuellt. Finns det inte kollektivavtal måste arbetsgivaren ändå samverka med arbetsmiljöombuden som övervakar att regelverket följs.

Måste jag själv hålla reda på hur mycket jag jobbar?
– Arbetsgivaren är skyldig att hålla reda på hur mycket de anställda jobbar. Sen finns det paragrafer i kollektivavtal där enskilda anställda kan avtala bort journalföring, men oavsett det ska arbetsgivaren hålla koll på din arbetsbelastning och arbetstid enligt arbetsmiljölagen. Struntar arbetsgivaren i vad som står i kollektivavtalet så kan Unionen yrka skadestånd för det, och bryter arbetsgivaren mot arbetsmiljölagen och arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktioner.

SÅ MYCKET FÅR DU JOBBA

MED KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren får med ett par undantag ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och anställd. Med särskilda skäl kan en anställd få arbeta ytterligare 150 timmar, men då måste facket godkänna det.

... OCH UTAN
Arbetstidslagens regler innebär en gräns på max 200 timmar allmän övertid per år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetsgivaren ska föra övertidsjournal.
 

NÄRA 660 000 TIMMAR ÖVERTIDSARBETE VARJE VECKA
Så mycket jobbar Unionens medlemmar över enligt den SCB-undersökning som gjorts på uppdrag av Kollega.

JOBBAR DU MYCKET ÖVERTID?
Vilka erfarenheter har du själv av övertidsarbete? Hör av dig till oss på redaktionen och berätta.

Övertid i olika branscher

Så stor andel jobbar över:

  • Transport 26 %
  • Tillverkning energi och miljö 23 %
  • Tillverkning verkstadsvaror 23 %
  • Hotell och restaurang 23 %
  • Handel 20 %
  • Företagstjänster/finansiell verksamhet 18 %
  • Personliga och kulturella tjänster 17 %
  • Information och kommunikation 17 %
  • Byggverksamhet 17 %
  • Utbildning 14 %
  • Vård och omsorg 12 %

SCB på uppdrag av Kollega

Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad 19 oktober 2022, kl 08:33
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande.