Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mycket övertid är ett tecken på att arbetsbelastningen gått över styr. Det menar Annica Hedbrant, utredare av arbetsmiljöfrågor på Unionen. – Siffrorna är tydliga och ger en bild av bristande balans i krav och kontroll och vad man har för förväntningar på sig.
Lina Björk, Anita Täpp Publicerad
Kontorshus där det lyser i alla rum.
Foto: Yanlev/Colourbox

Vilka tecken visar att man har för mycket på sitt bord?
– Framför allt att man lägger väldigt mycket tid och energi på jobbet. Att man upplever att kravbilden är svårhanterlig och känner en stress av att hela tiden bevaka sitt arbete.

Vilka konsekvenser får det?
– För den anställde en känsla av otillräcklighet. Att återhämtningen uteblir och tid i stället tas från vänner och familj för att hålla sig flytande. På arbetsplatsen skapar det också tydliga arbetsmiljöproblem: slitningar i arbetsgruppen, konflikter mellan kollegor och chefer, ökad personalomsättning och förstås i längden sjukskrivningar som både drabbar individ, arbetsplats och samhälle hårt. En arbetsgivare som inte ser till att anställda har en rimlig arbetsbelastning och kravbild riskerar både sin kompetens, produktivitet och sitt varumärke  – därmed sin lönsamhet och konkurrenskraft.

Hur ser tjänstemännens syn på arbetstid ut?
– Flexibilitet är något som värdesätts när den innebär fler möjligheter. Att själv kunna påverka när, var och hur arbetet ska utföras kan upplevas som en förmån och underlätta för att få ihop livspusslet. Problemen uppstår när den här flexibiliteten inte innebär frihet utan ett krav på att vara ständigt tillgänglig och gränslös.

Vad ska jag göra om jag har för mycket att göra?
– Upplever du för hög arbetsbelastning så ska du i första hand berätta det för din chef. Om ingenting sker kan du gå vidare till ditt arbetsmiljöombud, lokalt om det finns ett sådant eller regionalt om ni inte har något arbetsmiljöombud. Då kommer de att bevaka att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Finns det arbetsmiljöbrister på jobbet som arbetsgivaren inte åtgärdar kan arbetsmiljöombudet ställa en begäran till Arbetsmiljöverket, men det kan bara ske på organisationsnivå och inte individnivå. Utöver arbetsmiljölagen finns andra regler som också hanterar arbetstid, exempelvis i ditt kollektivavtal. Prata med klubben eller ring till Unionen för att få koll på vilka regler som gäller för dig utifrån den situation just du befinner dig i.

Vad har min arbetsgivare för skyldigheter?
– Arbetsgivaren har en skyldighet att åtgärda brister som påtalas i arbetsmiljön och att ha ett systematiskt arbete där arbetsbelastning och arbetstid ingår. Arbetsgivaren ska samverka med arbetsmiljöombud, undersökningsmetoder som samtal och medarbetarenkäter ska användas. Det ska göras riskbedömningar och finnas stöd, policys och riktlinjer som talar om vilka regler som gäller.

Hur fungerar det för anställda som avtalat bort sin övertidsersättning?
– Ungefär fyra av tio medlemmar i Unionen har uppskattningsvis den här typen av överenskommelse. Många tror felaktigt att man har avtalat bort övertiden och alla regler som finns kring arbetstid, men det innebär att du har gjort en uppgörelse med din arbetsgivare om att ersättas med exempelvis högre lön eller extra semesterdagar för den övertid du jobbar. Ofta är det anställda med frihet i arbetstidens förläggning eller som har chefsbefattningar som gör sådana avtal. Men tänk till om du verkligen tjänar på några extra dagars semester om du jobbar över mycket, grunden i en sådan här överenskommelse är att den är ömsesidig och att du därmed också ser ett värde i den.

Kan jag ånga ett sådant avtal?
– Ja det är en uppgörelse mellan arbetsgivaren och den anställde som går ut på att båda ska säga ja och som kan sägas upp av dig inför varje semesterårs utgång. Titta vilka regler som gäller för dig i ditt kollektivavtal.

Kan arbetsgivaren få dispens för övertid vid stor arbetsbörda?
– Har arbetsgivaren ständiga arbetstoppar som inte kan lösas med ordinarie bemanning och arbetstid så har man ett problem med sin organisation. Övertid är något som kan beordras eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren vid särskilda skäl och oförutsedda händelser, inte som en del i den ordinarie verksamheten. Har arbetsgivaren beordrat eller godkänt allmän övertid och vill använda ännu mer övertid så är det en förhandlingsfråga om det finns kollektivavtal och då krävs synnerliga skäl, vilket innebär att arbetsgivaren ska ha gjort mycket för att försöka komma tillrätta med situationen innan det blir aktuellt. Finns det inte kollektivavtal måste arbetsgivaren ändå samverka med arbetsmiljöombuden som övervakar att regelverket följs.

Måste jag själv hålla reda på hur mycket jag jobbar?
– Arbetsgivaren är skyldig att hålla reda på hur mycket de anställda jobbar. Sen finns det paragrafer i kollektivavtal där enskilda anställda kan avtala bort journalföring, men oavsett det ska arbetsgivaren hålla koll på din arbetsbelastning och arbetstid enligt arbetsmiljölagen. Struntar arbetsgivaren i vad som står i kollektivavtalet så kan Unionen yrka skadestånd för det, och bryter arbetsgivaren mot arbetsmiljölagen och arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktioner.

SÅ MYCKET FÅR DU JOBBA

MED KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren får med ett par undantag ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och anställd. Med särskilda skäl kan en anställd få arbeta ytterligare 150 timmar, men då måste facket godkänna det.

... OCH UTAN
Arbetstidslagens regler innebär en gräns på max 200 timmar allmän övertid per år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetsgivaren ska föra övertidsjournal.
 

NÄRA 660 000 TIMMAR ÖVERTIDSARBETE VARJE VECKA
Så mycket jobbar Unionens medlemmar över enligt den SCB-undersökning som gjorts på uppdrag av Kollega.

JOBBAR DU MYCKET ÖVERTID?
Vilka erfarenheter har du själv av övertidsarbete? Hör av dig till oss på redaktionen och berätta.

Övertid i olika branscher

Så stor andel jobbar över:

  • Transport 26 %
  • Tillverkning energi och miljö 23 %
  • Tillverkning verkstadsvaror 23 %
  • Hotell och restaurang 23 %
  • Handel 20 %
  • Företagstjänster/finansiell verksamhet 18 %
  • Personliga och kulturella tjänster 17 %
  • Information och kommunikation 17 %
  • Byggverksamhet 17 %
  • Utbildning 14 %
  • Vård och omsorg 12 %

SCB på uppdrag av Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.