Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mycket övertid är ett tecken på att arbetsbelastningen gått över styr. Det menar Annica Hedbrant, utredare av arbetsmiljöfrågor på Unionen. – Siffrorna är tydliga och ger en bild av bristande balans i krav och kontroll och vad man har för förväntningar på sig.
Lina Björk, Anita Täpp Publicerad 1 november 2018, kl 11:02
Kontorshus där det lyser i alla rum.
Foto: Yanlev/Colourbox

Vilka tecken visar att man har för mycket på sitt bord?
– Framför allt att man lägger väldigt mycket tid och energi på jobbet. Att man upplever att kravbilden är svårhanterlig och känner en stress av att hela tiden bevaka sitt arbete.

Vilka konsekvenser får det?
– För den anställde en känsla av otillräcklighet. Att återhämtningen uteblir och tid i stället tas från vänner och familj för att hålla sig flytande. På arbetsplatsen skapar det också tydliga arbetsmiljöproblem: slitningar i arbetsgruppen, konflikter mellan kollegor och chefer, ökad personalomsättning och förstås i längden sjukskrivningar som både drabbar individ, arbetsplats och samhälle hårt. En arbetsgivare som inte ser till att anställda har en rimlig arbetsbelastning och kravbild riskerar både sin kompetens, produktivitet och sitt varumärke  – därmed sin lönsamhet och konkurrenskraft.

Hur ser tjänstemännens syn på arbetstid ut?
– Flexibilitet är något som värdesätts när den innebär fler möjligheter. Att själv kunna påverka när, var och hur arbetet ska utföras kan upplevas som en förmån och underlätta för att få ihop livspusslet. Problemen uppstår när den här flexibiliteten inte innebär frihet utan ett krav på att vara ständigt tillgänglig och gränslös.

Vad ska jag göra om jag har för mycket att göra?
– Upplever du för hög arbetsbelastning så ska du i första hand berätta det för din chef. Om ingenting sker kan du gå vidare till ditt arbetsmiljöombud, lokalt om det finns ett sådant eller regionalt om ni inte har något arbetsmiljöombud. Då kommer de att bevaka att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Finns det arbetsmiljöbrister på jobbet som arbetsgivaren inte åtgärdar kan arbetsmiljöombudet ställa en begäran till Arbetsmiljöverket, men det kan bara ske på organisationsnivå och inte individnivå. Utöver arbetsmiljölagen finns andra regler som också hanterar arbetstid, exempelvis i ditt kollektivavtal. Prata med klubben eller ring till Unionen för att få koll på vilka regler som gäller för dig utifrån den situation just du befinner dig i.

Vad har min arbetsgivare för skyldigheter?
– Arbetsgivaren har en skyldighet att åtgärda brister som påtalas i arbetsmiljön och att ha ett systematiskt arbete där arbetsbelastning och arbetstid ingår. Arbetsgivaren ska samverka med arbetsmiljöombud, undersökningsmetoder som samtal och medarbetarenkäter ska användas. Det ska göras riskbedömningar och finnas stöd, policys och riktlinjer som talar om vilka regler som gäller.

Hur fungerar det för anställda som avtalat bort sin övertidsersättning?
– Ungefär fyra av tio medlemmar i Unionen har uppskattningsvis den här typen av överenskommelse. Många tror felaktigt att man har avtalat bort övertiden och alla regler som finns kring arbetstid, men det innebär att du har gjort en uppgörelse med din arbetsgivare om att ersättas med exempelvis högre lön eller extra semesterdagar för den övertid du jobbar. Ofta är det anställda med frihet i arbetstidens förläggning eller som har chefsbefattningar som gör sådana avtal. Men tänk till om du verkligen tjänar på några extra dagars semester om du jobbar över mycket, grunden i en sådan här överenskommelse är att den är ömsesidig och att du därmed också ser ett värde i den.

Kan jag ånga ett sådant avtal?
– Ja det är en uppgörelse mellan arbetsgivaren och den anställde som går ut på att båda ska säga ja och som kan sägas upp av dig inför varje semesterårs utgång. Titta vilka regler som gäller för dig i ditt kollektivavtal.

Kan arbetsgivaren få dispens för övertid vid stor arbetsbörda?
– Har arbetsgivaren ständiga arbetstoppar som inte kan lösas med ordinarie bemanning och arbetstid så har man ett problem med sin organisation. Övertid är något som kan beordras eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren vid särskilda skäl och oförutsedda händelser, inte som en del i den ordinarie verksamheten. Har arbetsgivaren beordrat eller godkänt allmän övertid och vill använda ännu mer övertid så är det en förhandlingsfråga om det finns kollektivavtal och då krävs synnerliga skäl, vilket innebär att arbetsgivaren ska ha gjort mycket för att försöka komma tillrätta med situationen innan det blir aktuellt. Finns det inte kollektivavtal måste arbetsgivaren ändå samverka med arbetsmiljöombuden som övervakar att regelverket följs.

Måste jag själv hålla reda på hur mycket jag jobbar?
– Arbetsgivaren är skyldig att hålla reda på hur mycket de anställda jobbar. Sen finns det paragrafer i kollektivavtal där enskilda anställda kan avtala bort journalföring, men oavsett det ska arbetsgivaren hålla koll på din arbetsbelastning och arbetstid enligt arbetsmiljölagen. Struntar arbetsgivaren i vad som står i kollektivavtalet så kan Unionen yrka skadestånd för det, och bryter arbetsgivaren mot arbetsmiljölagen och arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktioner.

SÅ MYCKET FÅR DU JOBBA

MED KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren får med ett par undantag ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och anställd. Med särskilda skäl kan en anställd få arbeta ytterligare 150 timmar, men då måste facket godkänna det.

... OCH UTAN
Arbetstidslagens regler innebär en gräns på max 200 timmar allmän övertid per år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetsgivaren ska föra övertidsjournal.
 

NÄRA 660 000 TIMMAR ÖVERTIDSARBETE VARJE VECKA
Så mycket jobbar Unionens medlemmar över enligt den SCB-undersökning som gjorts på uppdrag av Kollega.

JOBBAR DU MYCKET ÖVERTID?
Vilka erfarenheter har du själv av övertidsarbete? Hör av dig till oss på redaktionen och berätta.

Övertid i olika branscher

Så stor andel jobbar över:

  • Transport 26 %
  • Tillverkning energi och miljö 23 %
  • Tillverkning verkstadsvaror 23 %
  • Hotell och restaurang 23 %
  • Handel 20 %
  • Företagstjänster/finansiell verksamhet 18 %
  • Personliga och kulturella tjänster 17 %
  • Information och kommunikation 17 %
  • Byggverksamhet 17 %
  • Utbildning 14 %
  • Vård och omsorg 12 %

SCB på uppdrag av Kollega

Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad 19 oktober 2023, kl 06:30
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.