Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mycket övertid är ett tecken på att arbetsbelastningen gått över styr. Det menar Annica Hedbrant, utredare av arbetsmiljöfrågor på Unionen. – Siffrorna är tydliga och ger en bild av bristande balans i krav och kontroll och vad man har för förväntningar på sig.
Lina Björk, Anita Täpp Publicerad 1 november 2018, kl 11:02
Kontorshus där det lyser i alla rum.
Foto: Yanlev/Colourbox

Vilka tecken visar att man har för mycket på sitt bord?
– Framför allt att man lägger väldigt mycket tid och energi på jobbet. Att man upplever att kravbilden är svårhanterlig och känner en stress av att hela tiden bevaka sitt arbete.

Vilka konsekvenser får det?
– För den anställde en känsla av otillräcklighet. Att återhämtningen uteblir och tid i stället tas från vänner och familj för att hålla sig flytande. På arbetsplatsen skapar det också tydliga arbetsmiljöproblem: slitningar i arbetsgruppen, konflikter mellan kollegor och chefer, ökad personalomsättning och förstås i längden sjukskrivningar som både drabbar individ, arbetsplats och samhälle hårt. En arbetsgivare som inte ser till att anställda har en rimlig arbetsbelastning och kravbild riskerar både sin kompetens, produktivitet och sitt varumärke  – därmed sin lönsamhet och konkurrenskraft.

Hur ser tjänstemännens syn på arbetstid ut?
– Flexibilitet är något som värdesätts när den innebär fler möjligheter. Att själv kunna påverka när, var och hur arbetet ska utföras kan upplevas som en förmån och underlätta för att få ihop livspusslet. Problemen uppstår när den här flexibiliteten inte innebär frihet utan ett krav på att vara ständigt tillgänglig och gränslös.

Vad ska jag göra om jag har för mycket att göra?
– Upplever du för hög arbetsbelastning så ska du i första hand berätta det för din chef. Om ingenting sker kan du gå vidare till ditt arbetsmiljöombud, lokalt om det finns ett sådant eller regionalt om ni inte har något arbetsmiljöombud. Då kommer de att bevaka att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Finns det arbetsmiljöbrister på jobbet som arbetsgivaren inte åtgärdar kan arbetsmiljöombudet ställa en begäran till Arbetsmiljöverket, men det kan bara ske på organisationsnivå och inte individnivå. Utöver arbetsmiljölagen finns andra regler som också hanterar arbetstid, exempelvis i ditt kollektivavtal. Prata med klubben eller ring till Unionen för att få koll på vilka regler som gäller för dig utifrån den situation just du befinner dig i.

Vad har min arbetsgivare för skyldigheter?
– Arbetsgivaren har en skyldighet att åtgärda brister som påtalas i arbetsmiljön och att ha ett systematiskt arbete där arbetsbelastning och arbetstid ingår. Arbetsgivaren ska samverka med arbetsmiljöombud, undersökningsmetoder som samtal och medarbetarenkäter ska användas. Det ska göras riskbedömningar och finnas stöd, policys och riktlinjer som talar om vilka regler som gäller.

Hur fungerar det för anställda som avtalat bort sin övertidsersättning?
– Ungefär fyra av tio medlemmar i Unionen har uppskattningsvis den här typen av överenskommelse. Många tror felaktigt att man har avtalat bort övertiden och alla regler som finns kring arbetstid, men det innebär att du har gjort en uppgörelse med din arbetsgivare om att ersättas med exempelvis högre lön eller extra semesterdagar för den övertid du jobbar. Ofta är det anställda med frihet i arbetstidens förläggning eller som har chefsbefattningar som gör sådana avtal. Men tänk till om du verkligen tjänar på några extra dagars semester om du jobbar över mycket, grunden i en sådan här överenskommelse är att den är ömsesidig och att du därmed också ser ett värde i den.

Kan jag ånga ett sådant avtal?
– Ja det är en uppgörelse mellan arbetsgivaren och den anställde som går ut på att båda ska säga ja och som kan sägas upp av dig inför varje semesterårs utgång. Titta vilka regler som gäller för dig i ditt kollektivavtal.

Kan arbetsgivaren få dispens för övertid vid stor arbetsbörda?
– Har arbetsgivaren ständiga arbetstoppar som inte kan lösas med ordinarie bemanning och arbetstid så har man ett problem med sin organisation. Övertid är något som kan beordras eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren vid särskilda skäl och oförutsedda händelser, inte som en del i den ordinarie verksamheten. Har arbetsgivaren beordrat eller godkänt allmän övertid och vill använda ännu mer övertid så är det en förhandlingsfråga om det finns kollektivavtal och då krävs synnerliga skäl, vilket innebär att arbetsgivaren ska ha gjort mycket för att försöka komma tillrätta med situationen innan det blir aktuellt. Finns det inte kollektivavtal måste arbetsgivaren ändå samverka med arbetsmiljöombuden som övervakar att regelverket följs.

Måste jag själv hålla reda på hur mycket jag jobbar?
– Arbetsgivaren är skyldig att hålla reda på hur mycket de anställda jobbar. Sen finns det paragrafer i kollektivavtal där enskilda anställda kan avtala bort journalföring, men oavsett det ska arbetsgivaren hålla koll på din arbetsbelastning och arbetstid enligt arbetsmiljölagen. Struntar arbetsgivaren i vad som står i kollektivavtalet så kan Unionen yrka skadestånd för det, och bryter arbetsgivaren mot arbetsmiljölagen och arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktioner.

SÅ MYCKET FÅR DU JOBBA

MED KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren får med ett par undantag ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och anställd. Med särskilda skäl kan en anställd få arbeta ytterligare 150 timmar, men då måste facket godkänna det.

... OCH UTAN
Arbetstidslagens regler innebär en gräns på max 200 timmar allmän övertid per år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetsgivaren ska föra övertidsjournal.
 

NÄRA 660 000 TIMMAR ÖVERTIDSARBETE VARJE VECKA
Så mycket jobbar Unionens medlemmar över enligt den SCB-undersökning som gjorts på uppdrag av Kollega.

JOBBAR DU MYCKET ÖVERTID?
Vilka erfarenheter har du själv av övertidsarbete? Hör av dig till oss på redaktionen och berätta.

Övertid i olika branscher

Så stor andel jobbar över:

  • Transport 26 %
  • Tillverkning energi och miljö 23 %
  • Tillverkning verkstadsvaror 23 %
  • Hotell och restaurang 23 %
  • Handel 20 %
  • Företagstjänster/finansiell verksamhet 18 %
  • Personliga och kulturella tjänster 17 %
  • Information och kommunikation 17 %
  • Byggverksamhet 17 %
  • Utbildning 14 %
  • Vård och omsorg 12 %

SCB på uppdrag av Kollega

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.