Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här ska alla jobba lagom

På den digitala byrån Phosworks i Uppsala ska ingen arbeta för mycket. Därför får alla anställda handfast hjälp med sin veckoplanering.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Nette Dalqvist, Peter Bäckgren, Ola Diös och Robert Järvi på Phosworks, som har ett tidhanteringssystem som kan visa om någon skulle arbeta för mycket. Fredrik Stehn

För några år sedan beslöt ledningen på Phosworks att satsa på en noggrann arbetsplanering.

– Vi har varit förskonade från utbrändhet. Men ska vi ha ett hållbart företag så behöver vi ha hållbara medarbetare, och då behöver vi också hjälpa dem att sätta gränser, säger vd:n Ola Diös, som startade företaget för drygt 20 år sedan.

I dag har företaget ett 40-tal anställda som arbetar med digital kommunikation och digitala lösningar åt olika kunder.

– Eftersom vi är timkonsulter, där man hela tiden behöver hoppa mellan olika uppdrag, befinner vi oss i en värld där det är ganska stressigt. Man har många olika uppdrag och det är förhållandevis rörigt för många, säger Ola Diös.

Man har infört kompetensbaserade team på mellan fem och tio personer med samma yrke som varje vecka arbetsplanerar tillsammans. I varje grupp finns en teamledare som har överblick över och fördelar arbetet.

– Om det exempelvis är sju designers i en grupp och teamledaren ser att en av dem har för mycket att göra kan jobbet styras om till någon annan, säger Ola Diös.

– Vi försöker också se till att man alltid jobbar i par i ett projekt, där den ene är huvudansvarig medan den andre kan vara bollplank och hoppa in om den huvudansvarige blir sjuk.

Man har också bestämt att det aldrig ska planeras för mer än 32 timmar i veckan.

– Har vi 40 timmars arbetsvecka så ska det också finns tid till möten, vidareutbildning och liknande, så att man inte ska behöva klämma in sådant mellan allt annat.

Det övergripande ansvaret har företagets teamchef, som bland annat ser till att alla medarbetare får nödvändig kompetensutveckling och stöttar teamledarna i deras arbete.

Medarbetarnas arbete planeras i ett digitalt dokument som alla på företaget kan se. På så vis får man en tydlig överblick över veckan och kan enkelt avgöra om någon behöver avlastas.

Varje dag registrerar alla anställda sin arbetade tid i ett tidhanteringssystem. Om någon arbetar för mycket kan det också fångas upp tack vare den rapport som teamchefen får av teamledarna varje vecka.

– Det är sällan det händer. Men om det blir så lyfter vi det till en ny nivå där vi pratar med personen så att den förstår att den jobbar för mycket, säger Ola Diös.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Läs mer: "Företag är underbemannade"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.