Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här ska alla jobba lagom

På den digitala byrån Phosworks i Uppsala ska ingen arbeta för mycket. Därför får alla anställda handfast hjälp med sin veckoplanering.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Nette Dalqvist, Peter Bäckgren, Ola Diös och Robert Järvi på Phosworks, som har ett tidhanteringssystem som kan visa om någon skulle arbeta för mycket. Fredrik Stehn

För några år sedan beslöt ledningen på Phosworks att satsa på en noggrann arbetsplanering.

– Vi har varit förskonade från utbrändhet. Men ska vi ha ett hållbart företag så behöver vi ha hållbara medarbetare, och då behöver vi också hjälpa dem att sätta gränser, säger vd:n Ola Diös, som startade företaget för drygt 20 år sedan.

I dag har företaget ett 40-tal anställda som arbetar med digital kommunikation och digitala lösningar åt olika kunder.

– Eftersom vi är timkonsulter, där man hela tiden behöver hoppa mellan olika uppdrag, befinner vi oss i en värld där det är ganska stressigt. Man har många olika uppdrag och det är förhållandevis rörigt för många, säger Ola Diös.

Man har infört kompetensbaserade team på mellan fem och tio personer med samma yrke som varje vecka arbetsplanerar tillsammans. I varje grupp finns en teamledare som har överblick över och fördelar arbetet.

– Om det exempelvis är sju designers i en grupp och teamledaren ser att en av dem har för mycket att göra kan jobbet styras om till någon annan, säger Ola Diös.

– Vi försöker också se till att man alltid jobbar i par i ett projekt, där den ene är huvudansvarig medan den andre kan vara bollplank och hoppa in om den huvudansvarige blir sjuk.

Man har också bestämt att det aldrig ska planeras för mer än 32 timmar i veckan.

– Har vi 40 timmars arbetsvecka så ska det också finns tid till möten, vidareutbildning och liknande, så att man inte ska behöva klämma in sådant mellan allt annat.

Det övergripande ansvaret har företagets teamchef, som bland annat ser till att alla medarbetare får nödvändig kompetensutveckling och stöttar teamledarna i deras arbete.

Medarbetarnas arbete planeras i ett digitalt dokument som alla på företaget kan se. På så vis får man en tydlig överblick över veckan och kan enkelt avgöra om någon behöver avlastas.

Varje dag registrerar alla anställda sin arbetade tid i ett tidhanteringssystem. Om någon arbetar för mycket kan det också fångas upp tack vare den rapport som teamchefen får av teamledarna varje vecka.

– Det är sällan det händer. Men om det blir så lyfter vi det till en ny nivå där vi pratar med personen så att den förstår att den jobbar för mycket, säger Ola Diös.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Läs mer: "Företag är underbemannade"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.