Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här ska alla jobba lagom

På den digitala byrån Phosworks i Uppsala ska ingen arbeta för mycket. Därför får alla anställda handfast hjälp med sin veckoplanering.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Nette Dalqvist, Peter Bäckgren, Ola Diös och Robert Järvi på Phosworks, som har ett tidhanteringssystem som kan visa om någon skulle arbeta för mycket. Fredrik Stehn

För några år sedan beslöt ledningen på Phosworks att satsa på en noggrann arbetsplanering.

– Vi har varit förskonade från utbrändhet. Men ska vi ha ett hållbart företag så behöver vi ha hållbara medarbetare, och då behöver vi också hjälpa dem att sätta gränser, säger vd:n Ola Diös, som startade företaget för drygt 20 år sedan.

I dag har företaget ett 40-tal anställda som arbetar med digital kommunikation och digitala lösningar åt olika kunder.

– Eftersom vi är timkonsulter, där man hela tiden behöver hoppa mellan olika uppdrag, befinner vi oss i en värld där det är ganska stressigt. Man har många olika uppdrag och det är förhållandevis rörigt för många, säger Ola Diös.

Man har infört kompetensbaserade team på mellan fem och tio personer med samma yrke som varje vecka arbetsplanerar tillsammans. I varje grupp finns en teamledare som har överblick över och fördelar arbetet.

– Om det exempelvis är sju designers i en grupp och teamledaren ser att en av dem har för mycket att göra kan jobbet styras om till någon annan, säger Ola Diös.

– Vi försöker också se till att man alltid jobbar i par i ett projekt, där den ene är huvudansvarig medan den andre kan vara bollplank och hoppa in om den huvudansvarige blir sjuk.

Man har också bestämt att det aldrig ska planeras för mer än 32 timmar i veckan.

– Har vi 40 timmars arbetsvecka så ska det också finns tid till möten, vidareutbildning och liknande, så att man inte ska behöva klämma in sådant mellan allt annat.

Det övergripande ansvaret har företagets teamchef, som bland annat ser till att alla medarbetare får nödvändig kompetensutveckling och stöttar teamledarna i deras arbete.

Medarbetarnas arbete planeras i ett digitalt dokument som alla på företaget kan se. På så vis får man en tydlig överblick över veckan och kan enkelt avgöra om någon behöver avlastas.

Varje dag registrerar alla anställda sin arbetade tid i ett tidhanteringssystem. Om någon arbetar för mycket kan det också fångas upp tack vare den rapport som teamchefen får av teamledarna varje vecka.

– Det är sällan det händer. Men om det blir så lyfter vi det till en ny nivå där vi pratar med personen så att den förstår att den jobbar för mycket, säger Ola Diös.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Läs mer: "Företag är underbemannade"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland