Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Med över tio timmars övertid per vecka sa kroppen till slut ifrån. I dag har Maria Ergül startat eget och har en annan inställning till både arbetstid och vad hon mår bra av på jobbet.
Lina Björk Publicerad
Per Groth
Maria såg till slut som enda utväg att säga upp sig – ett beslut hon inte ångrar. Per Groth

Om du skadar ett ledband under en fotbollsmatch kan du ofta springa tills slutsignalen ljuder. Men så fort du sätter dig ned och slappnar av kommer smärtan och svullnaden.

Så beskriver Maria Ergül vad som hände henne sommaren 2016 när hon slutligen sa upp sig för att få vila från krav, möten och måsten.

Maria Ergül älskade sitt jobb som HR-partner för en global affärsenhet på Bombardier. Hon jobbade tidiga morgnar och sena kvällar. Med ansvar för 400 medarbetare med över 70 chefer placerade i olika länder krävdes det flexibilitet och tillgänglighet. Många veckor var det över tio timmars övertid. Ingen av de övriga chefskollegorna reagerade, eftersom de arbetade lika mycket.

Utmattning är symptom på bristande ledarskap

– Så här i efterhand har jag insett att de första varningstecknen kom tidigt. Jag jobbade konstant, satt i ledningsgrupper och hade dessutom andra uppdrag utanför arbetstid. Jag hade roligt och tyckte om mitt jobb, men hade aldrig tid för återhämtning. Eftersom jag är en väldigt högpresterande person ville jag alltid leverera på en nivå högre än vad som förväntades av mig, något annat fanns inte i min värld, säger hon.

Men trots varningssignalerna fortsatte Maria i samma rasande tempo. När ett varsel drabbade arbetsplatsen skulle Maria Ergül utöver sina ordinarie arbetsuppgifter vara med och verkställa det. Hon la ner stor möda på att de anställda skulle få information och må bra under den svåra tiden. Men när varslet var avklarat var hennes egen energi som bortblåst.

– Jag började fundera på vilket slags liv jag ville leva och valde till slut att säga upp mig. I det läget var jag så trött att det enda jag tänkte på var att jag ville bli fri.

Efter uppsägningen blev Maria trött. Förkylningar avlöste varandra och hon ville bara vila. Hon sjukskrev sig aldrig, utan sov och tog långa promenader för att vila och få tillbaka energi. Den jobbrelaterade stressen var uppbyggd under många år och tog också lång tid att komma över.

– För mig är utmattning ett symptom på bristfälligt ledarskap. Kliver man in som ledare säger man samtidigt att man är villig att ta ansvar för andra individer och deras arbetsmiljö. I dag följs cheferna framför allt upp vad gäller lönsamhet. Man mäter inte mjuka värden som medarbetarnas utveckling, engagemang och hälsa. Där har företagsledningarna en läxa att lära.

– Hela min inställning till jobb har ändrats. Tidigare kunde jag kliva in och ta över arbetsuppgifter som mina kollegor inte klarade eller hann med. I dag skulle jag ta upp problemet med medarbetaren eller chefen. Jag identifierade mig med mina prestationer. Att jobba hårt är okej, men att göra andras jobb är ett bekymmer.

I dag driver Maria eget företag där hon hyr ut sina tjänster som HR-konsult och stormtrivs med det.

– En del kanske är förvånade över att jag som tidigare utmattad väljer att starta eget företag, men för mig var det mitt enda alternativ. Jag behövde friheten att planera mitt arbete själv för att hålla mig hållbar!

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 helstidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Läs mer: "Företag är underbemannade"

VÄGRA VÄGGEN

Den ideella föreningen startades av Maria Ergül och arbetar för att motverka utmattning. Man fokuserar framför allt på att sprida kunskap och information om stress och dess effekter, och utbildar företag, skolor och organisationer i att arbeta förebyggande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.