Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Med över tio timmars övertid per vecka sa kroppen till slut ifrån. I dag har Maria Ergül startat eget och har en annan inställning till både arbetstid och vad hon mår bra av på jobbet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2018, kl 10:54
Per Groth
Maria såg till slut som enda utväg att säga upp sig – ett beslut hon inte ångrar. Per Groth

Om du skadar ett ledband under en fotbollsmatch kan du ofta springa tills slutsignalen ljuder. Men så fort du sätter dig ned och slappnar av kommer smärtan och svullnaden.

Så beskriver Maria Ergül vad som hände henne sommaren 2016 när hon slutligen sa upp sig för att få vila från krav, möten och måsten.

Maria Ergül älskade sitt jobb som HR-partner för en global affärsenhet på Bombardier. Hon jobbade tidiga morgnar och sena kvällar. Med ansvar för 400 medarbetare med över 70 chefer placerade i olika länder krävdes det flexibilitet och tillgänglighet. Många veckor var det över tio timmars övertid. Ingen av de övriga chefskollegorna reagerade, eftersom de arbetade lika mycket.

Utmattning är symptom på bristande ledarskap

– Så här i efterhand har jag insett att de första varningstecknen kom tidigt. Jag jobbade konstant, satt i ledningsgrupper och hade dessutom andra uppdrag utanför arbetstid. Jag hade roligt och tyckte om mitt jobb, men hade aldrig tid för återhämtning. Eftersom jag är en väldigt högpresterande person ville jag alltid leverera på en nivå högre än vad som förväntades av mig, något annat fanns inte i min värld, säger hon.

Men trots varningssignalerna fortsatte Maria i samma rasande tempo. När ett varsel drabbade arbetsplatsen skulle Maria Ergül utöver sina ordinarie arbetsuppgifter vara med och verkställa det. Hon la ner stor möda på att de anställda skulle få information och må bra under den svåra tiden. Men när varslet var avklarat var hennes egen energi som bortblåst.

– Jag började fundera på vilket slags liv jag ville leva och valde till slut att säga upp mig. I det läget var jag så trött att det enda jag tänkte på var att jag ville bli fri.

Efter uppsägningen blev Maria trött. Förkylningar avlöste varandra och hon ville bara vila. Hon sjukskrev sig aldrig, utan sov och tog långa promenader för att vila och få tillbaka energi. Den jobbrelaterade stressen var uppbyggd under många år och tog också lång tid att komma över.

– För mig är utmattning ett symptom på bristfälligt ledarskap. Kliver man in som ledare säger man samtidigt att man är villig att ta ansvar för andra individer och deras arbetsmiljö. I dag följs cheferna framför allt upp vad gäller lönsamhet. Man mäter inte mjuka värden som medarbetarnas utveckling, engagemang och hälsa. Där har företagsledningarna en läxa att lära.

– Hela min inställning till jobb har ändrats. Tidigare kunde jag kliva in och ta över arbetsuppgifter som mina kollegor inte klarade eller hann med. I dag skulle jag ta upp problemet med medarbetaren eller chefen. Jag identifierade mig med mina prestationer. Att jobba hårt är okej, men att göra andras jobb är ett bekymmer.

I dag driver Maria eget företag där hon hyr ut sina tjänster som HR-konsult och stormtrivs med det.

– En del kanske är förvånade över att jag som tidigare utmattad väljer att starta eget företag, men för mig var det mitt enda alternativ. Jag behövde friheten att planera mitt arbete själv för att hålla mig hållbar!

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 helstidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Läs mer: "Företag är underbemannade"

VÄGRA VÄGGEN

Den ideella föreningen startades av Maria Ergül och arbetar för att motverka utmattning. Man fokuserar framför allt på att sprida kunskap och information om stress och dess effekter, och utbildar företag, skolor och organisationer i att arbeta förebyggande.

Arbetstid

Arbetstiden blir allt längre

För snart tio år sedan siade forskaren Roland Paulsen i Kollega om hur vi skulle jobba 2024. Hans dystopiska framtidsbild ser nu ut att komma på skam - verkligheten blev värre än han föreställt sig.
Johanna Rovira Publicerad 14 juni 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration av en man som dystert sitter på en klockas timvisare och till höger en porträttbild på docent Roland Paulsen.
"Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt", säger Roland Paulsen och målar en dyster bild av framtidens arbetsliv. Foto: Colourbox/Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

–Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menade Roland Paulsen, docent vid Lunds universitet och debattör, när Kollega intervjuade honom om framtidens arbetstid, för snart tio år sedan. 

Roland Paulsen utomhus i grönska, allvarlig.
Roland Paulsen. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Han hoppades då att vi, tack vare rationaliseringar och effektiviseringar, skulle trappa ner i arbetstid och dela på de jobb som fanns kvar. Men han hade även ett dystopiskt scenario, som innebar att vi skulle komma att klamra oss fast vid åttatimmarsnormen.

Nu sitter vi snart med facit i hand och verkligheten är betydligt dystrare än han föreställde sig för ett decennium sedan:

 Det blev mer dystopiskt än jag beskrev det. Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt.

Majoritet vill ha kortare arbetstid

På 70-talet såg alla partier, utom Moderaterna, arbetstidsförkortning som ett naturligt nästa steg på en redan inslagen väg där 40-timmarsvecka just införts. Då var det var inget kontroversiellt att propagera för kortare arbetstid, poängterar Roland Paulsen. Sen tog det stopp. En majoritet av befolkningen vill visserligen fortfarande ha någon form av arbetstidsförkortning. Men bland beslutsfattarna har åsikterna svängt i motsatt riktning.

Halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag

 Det är klart att man kan peka på att det råder brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Men arbetsvillkoren där är så hemska att folk flyr därifrån. Om man slimmar organisationer så hårt att det inte längre blir roligt att jobba kvar, söker sig folk till andra branscher. Och de som är ansvariga för att det blivit så tar detta till intäkt för att det inte går att sänka arbetstiden, säger Roland Paulsen. 

Framtiden ser inte ljusare ut. Även om det alltid är omöjligt att förutse vilka politiska frågor som kan vinna inflytande och att det i varje ögonblick finns möjligheter till helomvändning, påpekar Roland Paulsen.

Pension först vid 75

 Fortsätter vi i den riktning vi går nu, kommer vi om tio år att ha en situation där pensionsåldern närmar sig 75 år så som Fredrik Reinfeldt en gång föreslog till mångas förtret Att komma till Sverige utifrån blir alltmer knutet till att ha jobb. När sysselsättning inte enbart handlar om lön, utan också om att få stanna i Sverige, blir arbetskraften alltmer räddhågsen. Folk blir beredda att gå med på väldigt mycket för att behålla jobbet.

I övriga världen finns dock ljuspunkter för trötta löneslavar. Den stora brittiska studien om fyradagarsvecka har, enligt Roland Paulsen, väckt liv i frågan om arbetstidsförkortning. Han nämner också The Great Resignation, en trend som startade 2021 i USA när miljontals anställda valde att säga upp sig, och Quiet Quitting, ett fenomen som handlar om att man gör så lite som möjligt på jobbet, som tecken på att missnöjet mot långa arbetsdagar gror i leden.

 I Finland har man testat basinkomst och i senaste valrörelsen drev finska socialdemokraterna sex timmars arbetsdag som en valfråga. Det ligger väldigt långt bort att föreställa sig att våra socialdemokrater skulle göra något liknande.

Arbetstidsförkortning på önskelistan

Något motvilligt går Roland Paulsen ändå med på att måla upp ett önskescenario över framtiden. Det är inte en utopisk framtidsvision, understryker han, utan fullkomligt genomförbar.

  Ett önskescenario vore att vi kunde fortsätta den väg vi slog in på under 1900-talet. Hittills har vi bevisligen mått samhällsekonomiskt bra, och fått lägre arbetslöshet, när arbetstiden kortats.

 I kraft av att vi blivit så oerhört mycket mer produktiva skulle vi kunna frångå modellen där bara de som arbetar har rätt till en dräglig inkomst. Vi skulle kunna beskatta annat än bara arbete och införa en basinkomst som räcker att leva på.

Och hur många timmar är det rimligt att jobba per vecka?

 Sedan 1970-talet har vi fördubblat produktiviteten medan arbetstiden varit konstant. Så halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag, säger Roland Paulsen.

Arbetstidsförkortning kan ske på fler sätt: 

Längre semester: 1978 infördes lag om fem veckor/25 dagars semester. 1991 infördes lag om 27 dagars semester men återgick till 25 dagar tre år senare, vilket alltså innebar arbetstidsförlängning. 

Kortare arbetsdagar:1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige.  

Kortare arbetsvecka: 1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev såldes 40 timmar. 

Tidigare pension: 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Från och med i år är tidigaste ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg  66 år i stället för 65, således en arbetstidsförlängning. 

Fler röda dagar: Det finns i dag12 helgdagar i Sverige- 1939 infördes 1 maj som helgdag. När Sveriges nationaldag infördes som ny helgdag 2004, försvann samtidigt annandag pingst som röd dag. I praktiken innebar detta en arbetstidsförlängning eftersom annandag pingst alltid inföll på en måndag, medan 6 juni infaller på lördag eller söndag vissa år.