Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Med över tio timmars övertid per vecka sa kroppen till slut ifrån. I dag har Maria Ergül startat eget och har en annan inställning till både arbetstid och vad hon mår bra av på jobbet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2018, kl 10:54
Per Groth
Maria såg till slut som enda utväg att säga upp sig – ett beslut hon inte ångrar. Per Groth

Om du skadar ett ledband under en fotbollsmatch kan du ofta springa tills slutsignalen ljuder. Men så fort du sätter dig ned och slappnar av kommer smärtan och svullnaden.

Så beskriver Maria Ergül vad som hände henne sommaren 2016 när hon slutligen sa upp sig för att få vila från krav, möten och måsten.

Maria Ergül älskade sitt jobb som HR-partner för en global affärsenhet på Bombardier. Hon jobbade tidiga morgnar och sena kvällar. Med ansvar för 400 medarbetare med över 70 chefer placerade i olika länder krävdes det flexibilitet och tillgänglighet. Många veckor var det över tio timmars övertid. Ingen av de övriga chefskollegorna reagerade, eftersom de arbetade lika mycket.

Utmattning är symptom på bristande ledarskap

– Så här i efterhand har jag insett att de första varningstecknen kom tidigt. Jag jobbade konstant, satt i ledningsgrupper och hade dessutom andra uppdrag utanför arbetstid. Jag hade roligt och tyckte om mitt jobb, men hade aldrig tid för återhämtning. Eftersom jag är en väldigt högpresterande person ville jag alltid leverera på en nivå högre än vad som förväntades av mig, något annat fanns inte i min värld, säger hon.

Men trots varningssignalerna fortsatte Maria i samma rasande tempo. När ett varsel drabbade arbetsplatsen skulle Maria Ergül utöver sina ordinarie arbetsuppgifter vara med och verkställa det. Hon la ner stor möda på att de anställda skulle få information och må bra under den svåra tiden. Men när varslet var avklarat var hennes egen energi som bortblåst.

– Jag började fundera på vilket slags liv jag ville leva och valde till slut att säga upp mig. I det läget var jag så trött att det enda jag tänkte på var att jag ville bli fri.

Efter uppsägningen blev Maria trött. Förkylningar avlöste varandra och hon ville bara vila. Hon sjukskrev sig aldrig, utan sov och tog långa promenader för att vila och få tillbaka energi. Den jobbrelaterade stressen var uppbyggd under många år och tog också lång tid att komma över.

– För mig är utmattning ett symptom på bristfälligt ledarskap. Kliver man in som ledare säger man samtidigt att man är villig att ta ansvar för andra individer och deras arbetsmiljö. I dag följs cheferna framför allt upp vad gäller lönsamhet. Man mäter inte mjuka värden som medarbetarnas utveckling, engagemang och hälsa. Där har företagsledningarna en läxa att lära.

– Hela min inställning till jobb har ändrats. Tidigare kunde jag kliva in och ta över arbetsuppgifter som mina kollegor inte klarade eller hann med. I dag skulle jag ta upp problemet med medarbetaren eller chefen. Jag identifierade mig med mina prestationer. Att jobba hårt är okej, men att göra andras jobb är ett bekymmer.

I dag driver Maria eget företag där hon hyr ut sina tjänster som HR-konsult och stormtrivs med det.

– En del kanske är förvånade över att jag som tidigare utmattad väljer att starta eget företag, men för mig var det mitt enda alternativ. Jag behövde friheten att planera mitt arbete själv för att hålla mig hållbar!

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 helstidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Läs mer: "Företag är underbemannade"

VÄGRA VÄGGEN

Den ideella föreningen startades av Maria Ergül och arbetar för att motverka utmattning. Man fokuserar framför allt på att sprida kunskap och information om stress och dess effekter, och utbildar företag, skolor och organisationer i att arbeta förebyggande.

Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad 19 oktober 2022, kl 08:33
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande. 

Arbetstid

Deltid och röda dagar: Vad säger regelverket?

För den som jobbar deltid kan veckor med röda dagar väcka en fundering: Ska man arbeta lika mycket som alla heltidare eller inte?
– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.
Lina Björk Publicerad 31 augusti 2022, kl 06:00
Bild på kalender.
Vad gäller vid röda dagar när du jobbar deltid? Foto: Shutterstock

När en helgdag infaller under arbetsveckan påverkas arbetstiden för både heltids- och deltidsanställda. På arbetsplatser där man normalt arbetar måndag till fredag kan det bli diskussioner om hur detta ska hanteras, inte minst för de anställda som arbetar deltid.

Är det rimligt att du kompenseras för en förlorad ledighetsdag?

– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid. Rättsläget är oklart om en periodvis deltidsanställd har rätt till kompensation. Grunden är att du inte har någon reglerad rätt till extra kompensation för att en röd är samtidigt som din lediga dag. På samma sätt som du inte behöver arbeta in timmar under en vecka då röda dagar eller klämdagar hamnar på en dag du skulle arbetat, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.

Det hela går att jämföra med en person som är anställd på deltid och alltså inte gått ner i tid, utan har en deltidsanställning i grunden. Om du arbetar sin ordinarie arbetstid tisdag till torsdag kan du inte kompenseras för att en röd dag infaller en fredag.

– Men det kan finnas andra regleringar i kollektivavtalet om du har ett sådant, så det är viktigt att kolla.

Förhandlingsbart med kollektivavtal

Unionens hållning är dock att, i de fall kollektivavtal finns, ska deltidsanställda inte missgynnas i förhållande till heltidsanställda. Du ska därför inte behöva ”skylla dig själv” om den schemalagda arbetsfria dagen råkar infalla på en helgdag.

Den deltidsanställde bör enligt facket få sin arbetstid reducerad i proportion till sin sysselsättningsgrad, och kompenseras med ledig tid någon annan dag.

Utan kollektivavtal saknas också arbetstidsavtal och då blir det svårare att hävda någon orättvisa.

– Skulle du som deltidsarbetande faktiskt jobba under en röd dag, är också då vår uppfattning att din arbetstid ska reduceras i samma omfattning som dem som jobbar heltid på företaget. Detsamma gäller vid halvdagar, den regleringen förekommer i kollektivavtal. Men även utan kollektivavtal menar vi alltså att  deltidare ska behandlas lika som heltidsanställda, säger Jerry Adbo.