Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Nästan 660 000 timmar i veckan. Så mycket övertid jobbas bland Unionens medlemmar. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.
Anita Täpp Publicerad 1 november 2018, kl 10:54

Trots all kunskap om kopplingen mellan anställdas överbelastning och de skenande utmattningssiffrorna jobbar de privatanställda tjänstemännen allt mer övertid.

Under 2012 var övertidsarbetet bland Unionens medlemmar 595 000 timmar i veckan. 2017 var de nära 658 000 timmar, enligt en SCB-undersökning som Kollega har låtit göra. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.

Drygt en tredjedel av övertiden, cirka 220 000 timmar, uppges vara obetald. Vad det betyder är dock inte glasklart. På många arbetsplatser har övertidsersättningen avtalats bort mot lite högre lön eller några extra semesterdagar och då får man inte heller någon ersättning för övertidsarbetet på lönen, vilket kan uppfattas som att man jobbat gratis.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Men på andra arbetsplatser kan det vara så att man faktiskt inte fått någonting för det övertidsarbete som utförts.

När det gäller det angivna övertidsarbetet finns också ett aber som kan ha betydelse. Visserligen sägs vi kunna ha en tendens att överskatta vår egen betydelse i undersökningar. Samtidigt finns en risk för att vi underskattar den tid vi lägger på jobbet.

En orsak kan vara att vi i dagens arbetsliv, där inte minst den tekniska utvecklingen har gjort att jobb och fritid lätt flyter ihop, själva kan ha svårt att bedöma när vi jobbar eller inte. Är det exempelvis jobb eller fritid om vi själva väljer att besvara mejl på väg till och från jobbet?

Läs mer: "Företag är underbemannade"

En annan förklaring till varför vi kan underskatta den tid vi lägger ned på arbetet är att vi vill vara duktiga. Då kan det också vara svårt att ens erkänna för sig själv att man inte klarar sina arbetsuppgifter på utsatt tid. De nära 660 000 timmarnas övertid i veckan som arbetas av Unionens medlemmar kan alltså vara ännu högre.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Vem är det då som jobbar mest och minst övertid bland Unionens medlemmar?

Om man utgår från Kollegas undersökning är den meste övertidsjobbaren en man mellan 40 - 49 år, med chefsbefattning. Den grupp som jobbar minst är kvinnor mellan 60 och 69 år. Mest antal övertidstimmar per anställd jobbas i transportbranschen.

När det gäller övertid bland föräldrar till barn under sju år är arbetet ganska jämnt fördelat mellan mammorna och papporna.

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad 19 oktober 2023, kl 06:30
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.