Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Nästan 660 000 timmar i veckan. Så mycket övertid jobbas bland Unionens medlemmar. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.
Anita Täpp Publicerad 1 november 2018, kl 10:54

Trots all kunskap om kopplingen mellan anställdas överbelastning och de skenande utmattningssiffrorna jobbar de privatanställda tjänstemännen allt mer övertid.

Under 2012 var övertidsarbetet bland Unionens medlemmar 595 000 timmar i veckan. 2017 var de nära 658 000 timmar, enligt en SCB-undersökning som Kollega har låtit göra. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.

Drygt en tredjedel av övertiden, cirka 220 000 timmar, uppges vara obetald. Vad det betyder är dock inte glasklart. På många arbetsplatser har övertidsersättningen avtalats bort mot lite högre lön eller några extra semesterdagar och då får man inte heller någon ersättning för övertidsarbetet på lönen, vilket kan uppfattas som att man jobbat gratis.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Men på andra arbetsplatser kan det vara så att man faktiskt inte fått någonting för det övertidsarbete som utförts.

När det gäller det angivna övertidsarbetet finns också ett aber som kan ha betydelse. Visserligen sägs vi kunna ha en tendens att överskatta vår egen betydelse i undersökningar. Samtidigt finns en risk för att vi underskattar den tid vi lägger på jobbet.

En orsak kan vara att vi i dagens arbetsliv, där inte minst den tekniska utvecklingen har gjort att jobb och fritid lätt flyter ihop, själva kan ha svårt att bedöma när vi jobbar eller inte. Är det exempelvis jobb eller fritid om vi själva väljer att besvara mejl på väg till och från jobbet?

Läs mer: "Företag är underbemannade"

En annan förklaring till varför vi kan underskatta den tid vi lägger ned på arbetet är att vi vill vara duktiga. Då kan det också vara svårt att ens erkänna för sig själv att man inte klarar sina arbetsuppgifter på utsatt tid. De nära 660 000 timmarnas övertid i veckan som arbetas av Unionens medlemmar kan alltså vara ännu högre.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Vem är det då som jobbar mest och minst övertid bland Unionens medlemmar?

Om man utgår från Kollegas undersökning är den meste övertidsjobbaren en man mellan 40 - 49 år, med chefsbefattning. Den grupp som jobbar minst är kvinnor mellan 60 och 69 år. Mest antal övertidstimmar per anställd jobbas i transportbranschen.

När det gäller övertid bland föräldrar till barn under sju år är arbetet ganska jämnt fördelat mellan mammorna och papporna.

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Arbetstid

Arbetstiden blir allt längre

För snart tio år sedan siade forskaren Roland Paulsen i Kollega om hur vi skulle jobba 2024. Hans dystopiska framtidsbild ser nu ut att komma på skam - verkligheten blev värre än han föreställt sig.
Johanna Rovira Publicerad 14 juni 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration av en man som dystert sitter på en klockas timvisare och till höger en porträttbild på docent Roland Paulsen.
"Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt", säger Roland Paulsen och målar en dyster bild av framtidens arbetsliv. Foto: Colourbox/Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

–Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menade Roland Paulsen, docent vid Lunds universitet och debattör, när Kollega intervjuade honom om framtidens arbetstid, för snart tio år sedan. 

Roland Paulsen utomhus i grönska, allvarlig.
Roland Paulsen. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Han hoppades då att vi, tack vare rationaliseringar och effektiviseringar, skulle trappa ner i arbetstid och dela på de jobb som fanns kvar. Men han hade även ett dystopiskt scenario, som innebar att vi skulle komma att klamra oss fast vid åttatimmarsnormen.

Nu sitter vi snart med facit i hand och verkligheten är betydligt dystrare än han föreställde sig för ett decennium sedan:

 Det blev mer dystopiskt än jag beskrev det. Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt.

Majoritet vill ha kortare arbetstid

På 70-talet såg alla partier, utom Moderaterna, arbetstidsförkortning som ett naturligt nästa steg på en redan inslagen väg där 40-timmarsvecka just införts. Då var det var inget kontroversiellt att propagera för kortare arbetstid, poängterar Roland Paulsen. Sen tog det stopp. En majoritet av befolkningen vill visserligen fortfarande ha någon form av arbetstidsförkortning. Men bland beslutsfattarna har åsikterna svängt i motsatt riktning.

Halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag

 Det är klart att man kan peka på att det råder brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Men arbetsvillkoren där är så hemska att folk flyr därifrån. Om man slimmar organisationer så hårt att det inte längre blir roligt att jobba kvar, söker sig folk till andra branscher. Och de som är ansvariga för att det blivit så tar detta till intäkt för att det inte går att sänka arbetstiden, säger Roland Paulsen. 

Framtiden ser inte ljusare ut. Även om det alltid är omöjligt att förutse vilka politiska frågor som kan vinna inflytande och att det i varje ögonblick finns möjligheter till helomvändning, påpekar Roland Paulsen.

Pension först vid 75

 Fortsätter vi i den riktning vi går nu, kommer vi om tio år att ha en situation där pensionsåldern närmar sig 75 år så som Fredrik Reinfeldt en gång föreslog till mångas förtret Att komma till Sverige utifrån blir alltmer knutet till att ha jobb. När sysselsättning inte enbart handlar om lön, utan också om att få stanna i Sverige, blir arbetskraften alltmer räddhågsen. Folk blir beredda att gå med på väldigt mycket för att behålla jobbet.

I övriga världen finns dock ljuspunkter för trötta löneslavar. Den stora brittiska studien om fyradagarsvecka har, enligt Roland Paulsen, väckt liv i frågan om arbetstidsförkortning. Han nämner också The Great Resignation, en trend som startade 2021 i USA när miljontals anställda valde att säga upp sig, och Quiet Quitting, ett fenomen som handlar om att man gör så lite som möjligt på jobbet, som tecken på att missnöjet mot långa arbetsdagar gror i leden.

 I Finland har man testat basinkomst och i senaste valrörelsen drev finska socialdemokraterna sex timmars arbetsdag som en valfråga. Det ligger väldigt långt bort att föreställa sig att våra socialdemokrater skulle göra något liknande.

Arbetstidsförkortning på önskelistan

Något motvilligt går Roland Paulsen ändå med på att måla upp ett önskescenario över framtiden. Det är inte en utopisk framtidsvision, understryker han, utan fullkomligt genomförbar.

  Ett önskescenario vore att vi kunde fortsätta den väg vi slog in på under 1900-talet. Hittills har vi bevisligen mått samhällsekonomiskt bra, och fått lägre arbetslöshet, när arbetstiden kortats.

 I kraft av att vi blivit så oerhört mycket mer produktiva skulle vi kunna frångå modellen där bara de som arbetar har rätt till en dräglig inkomst. Vi skulle kunna beskatta annat än bara arbete och införa en basinkomst som räcker att leva på.

Och hur många timmar är det rimligt att jobba per vecka?

 Sedan 1970-talet har vi fördubblat produktiviteten medan arbetstiden varit konstant. Så halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag, säger Roland Paulsen.

Arbetstidsförkortning kan ske på fler sätt: 

Längre semester: 1978 infördes lag om fem veckor/25 dagars semester. 1991 infördes lag om 27 dagars semester men återgick till 25 dagar tre år senare, vilket alltså innebar arbetstidsförlängning. 

Kortare arbetsdagar:1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige.  

Kortare arbetsvecka: 1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev såldes 40 timmar. 

Tidigare pension: 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Från och med i år är tidigaste ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg  66 år i stället för 65, således en arbetstidsförlängning. 

Fler röda dagar: Det finns i dag12 helgdagar i Sverige- 1939 infördes 1 maj som helgdag. När Sveriges nationaldag infördes som ny helgdag 2004, försvann samtidigt annandag pingst som röd dag. I praktiken innebar detta en arbetstidsförlängning eftersom annandag pingst alltid inföll på en måndag, medan 6 juni infaller på lördag eller söndag vissa år.