Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Nästan 660 000 timmar i veckan. Så mycket övertid jobbas bland Unionens medlemmar. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.
Anita Täpp Publicerad

Trots all kunskap om kopplingen mellan anställdas överbelastning och de skenande utmattningssiffrorna jobbar de privatanställda tjänstemännen allt mer övertid.

Under 2012 var övertidsarbetet bland Unionens medlemmar 595 000 timmar i veckan. 2017 var de nära 658 000 timmar, enligt en SCB-undersökning som Kollega har låtit göra. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.

Drygt en tredjedel av övertiden, cirka 220 000 timmar, uppges vara obetald. Vad det betyder är dock inte glasklart. På många arbetsplatser har övertidsersättningen avtalats bort mot lite högre lön eller några extra semesterdagar och då får man inte heller någon ersättning för övertidsarbetet på lönen, vilket kan uppfattas som att man jobbat gratis.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Men på andra arbetsplatser kan det vara så att man faktiskt inte fått någonting för det övertidsarbete som utförts.

När det gäller det angivna övertidsarbetet finns också ett aber som kan ha betydelse. Visserligen sägs vi kunna ha en tendens att överskatta vår egen betydelse i undersökningar. Samtidigt finns en risk för att vi underskattar den tid vi lägger på jobbet.

En orsak kan vara att vi i dagens arbetsliv, där inte minst den tekniska utvecklingen har gjort att jobb och fritid lätt flyter ihop, själva kan ha svårt att bedöma när vi jobbar eller inte. Är det exempelvis jobb eller fritid om vi själva väljer att besvara mejl på väg till och från jobbet?

Läs mer: "Företag är underbemannade"

En annan förklaring till varför vi kan underskatta den tid vi lägger ned på arbetet är att vi vill vara duktiga. Då kan det också vara svårt att ens erkänna för sig själv att man inte klarar sina arbetsuppgifter på utsatt tid. De nära 660 000 timmarnas övertid i veckan som arbetas av Unionens medlemmar kan alltså vara ännu högre.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Vem är det då som jobbar mest och minst övertid bland Unionens medlemmar?

Om man utgår från Kollegas undersökning är den meste övertidsjobbaren en man mellan 40 - 49 år, med chefsbefattning. Den grupp som jobbar minst är kvinnor mellan 60 och 69 år. Mest antal övertidstimmar per anställd jobbas i transportbranschen.

När det gäller övertid bland föräldrar till barn under sju år är arbetet ganska jämnt fördelat mellan mammorna och papporna.

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.