Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

”Företag är underbemannade”

Unionens medlemmar jobbar nästan 660 000 timmars övertid i veckan. Underbemannade organisationer, brist på inflytande och en företagskultur som gör det svårt att tacka nej till extra uppgifter. De är några av orsakerna till att vi jobbar så mycket övertid, tror Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Lina Björk Publicerad
ifeelstock/Colourbox
Arbetsgivarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om allt från bemanning till vilken kultur som ska råda, menar martin Linder ifeelstock/Colourbox

Vad säger de här siffrorna?
– Generellt kan man säga att det råder en orimlig situation kring tjänstemännens övertidsarbete. Man hinner inte med sitt arbete under ordinarie arbetstid och då blir konsekvensen övertidsarbete i någon form.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Vad beror det på?
– Jag tror att det beror på flera saker. Siffrorna visar att företag är underbemannade. Det finns inte balans mellan de krav som ställs och vad som ska göras med de resurser som finns. Jag tror också att vi ser ett tydligt tecken på en skadlig kultur som finns i många företag där många upplever att de inte kan tacka nej till arbetsuppgifter utan att det skulle få negativa konsekvenser karriärmässigt eller hur man uppfattas som kollega. Och slutligen ser vi också att det finns en brist på inflytande på arbetsplatserna, att medarbetare inte kan vara med och påverka hur man prioriterar arbetsuppgifter eller hur man lägger upp sitt arbete

Vad får övertidsarbetet för effekt?
– Det leder framför allt till ökad stress för de anställda. Och vi vet att långvarig ökad stress på grund av att du inte har något inflytande, kontroll eller inte får tillräckligt med återhämtning i förlängningen leder till ohälsa. Och det i sin tur leder till sjukskrivningar vilket drabbar individen hårt men också är kostsamt för företaget.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Hur ska man komma till rätta med övertidsarbetet?
– Det är arbetsgivaren som ska ta huvudansvaret för arbetsmiljön och det är mycket de kan göra. Inte minst att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det handlar om allt från bemanning till vilken typ av kultur som ska råda.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Känner arbetsgivarna till sitt ansvar?
– Det verkar som att det finns mer att önska. Om det är en konsekvens av att man inte vet vad som gäller eller vet hur man ska göra är svårt att svara på. Men det generella problemet att vi verkar vara underbemannade på företagen måste lyftas upp på en högre nivå.

Hur ska man som medlem med för mycket att göra gå tillväga?
– Jag tror att det är viktigt att inte bita ihop och hålla det för sig själv. Jag skulle lyfta frågan med kollegor och chefen. För att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som finns och möjligheten att göra dem. Och be om hjälp ifall det är något som behöver prioriteras. Det är inte helt lätt att säga till chefen att man inte hinner med. Därför är det extra viktigt att prata om den kultur som råder på företaget och hur man ska kunna sätta stopp utan att det får negativa konsekvenser.

Hur jobbar Unionen vidare med övertidsfrågan?
– Det är viktigt att vi stöttar våra klubbar och arbetsmiljöombud för de är vår nyckel till företagen. Vi försöker att belysa det här i ett större perspektiv för det är viktigt att se att det inte handlar om individuella problem, och personer som har tagit sig an för mycket jobb, utan organisatoriska problem där individen får betala ett högt pris.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland