Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

”Företag är underbemannade”

Unionens medlemmar jobbar nästan 660 000 timmars övertid i veckan. Underbemannade organisationer, brist på inflytande och en företagskultur som gör det svårt att tacka nej till extra uppgifter. De är några av orsakerna till att vi jobbar så mycket övertid, tror Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Lina Björk Publicerad
ifeelstock/Colourbox
Arbetsgivarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om allt från bemanning till vilken kultur som ska råda, menar martin Linder ifeelstock/Colourbox

Vad säger de här siffrorna?
– Generellt kan man säga att det råder en orimlig situation kring tjänstemännens övertidsarbete. Man hinner inte med sitt arbete under ordinarie arbetstid och då blir konsekvensen övertidsarbete i någon form.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Vad beror det på?
– Jag tror att det beror på flera saker. Siffrorna visar att företag är underbemannade. Det finns inte balans mellan de krav som ställs och vad som ska göras med de resurser som finns. Jag tror också att vi ser ett tydligt tecken på en skadlig kultur som finns i många företag där många upplever att de inte kan tacka nej till arbetsuppgifter utan att det skulle få negativa konsekvenser karriärmässigt eller hur man uppfattas som kollega. Och slutligen ser vi också att det finns en brist på inflytande på arbetsplatserna, att medarbetare inte kan vara med och påverka hur man prioriterar arbetsuppgifter eller hur man lägger upp sitt arbete

Vad får övertidsarbetet för effekt?
– Det leder framför allt till ökad stress för de anställda. Och vi vet att långvarig ökad stress på grund av att du inte har något inflytande, kontroll eller inte får tillräckligt med återhämtning i förlängningen leder till ohälsa. Och det i sin tur leder till sjukskrivningar vilket drabbar individen hårt men också är kostsamt för företaget.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Hur ska man komma till rätta med övertidsarbetet?
– Det är arbetsgivaren som ska ta huvudansvaret för arbetsmiljön och det är mycket de kan göra. Inte minst att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det handlar om allt från bemanning till vilken typ av kultur som ska råda.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Känner arbetsgivarna till sitt ansvar?
– Det verkar som att det finns mer att önska. Om det är en konsekvens av att man inte vet vad som gäller eller vet hur man ska göra är svårt att svara på. Men det generella problemet att vi verkar vara underbemannade på företagen måste lyftas upp på en högre nivå.

Hur ska man som medlem med för mycket att göra gå tillväga?
– Jag tror att det är viktigt att inte bita ihop och hålla det för sig själv. Jag skulle lyfta frågan med kollegor och chefen. För att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som finns och möjligheten att göra dem. Och be om hjälp ifall det är något som behöver prioriteras. Det är inte helt lätt att säga till chefen att man inte hinner med. Därför är det extra viktigt att prata om den kultur som råder på företaget och hur man ska kunna sätta stopp utan att det får negativa konsekvenser.

Hur jobbar Unionen vidare med övertidsfrågan?
– Det är viktigt att vi stöttar våra klubbar och arbetsmiljöombud för de är vår nyckel till företagen. Vi försöker att belysa det här i ett större perspektiv för det är viktigt att se att det inte handlar om individuella problem, och personer som har tagit sig an för mycket jobb, utan organisatoriska problem där individen får betala ett högt pris.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.