Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mycket övertid är ett tecken på att arbetsbelastningen gått över styr. Det menar Annica Hedbrant, utredare av arbetsmiljöfrågor på Unionen. – Siffrorna är tydliga och ger en bild av bristande balans i krav och kontroll och vad man har för förväntningar på sig.
Lina Björk, Anita Täpp Publicerad
Kontorshus där det lyser i alla rum.
Foto: Yanlev/Colourbox

Vilka tecken visar att man har för mycket på sitt bord?
– Framför allt att man lägger väldigt mycket tid och energi på jobbet. Att man upplever att kravbilden är svårhanterlig och känner en stress av att hela tiden bevaka sitt arbete.

Vilka konsekvenser får det?
– För den anställde en känsla av otillräcklighet. Att återhämtningen uteblir och tid i stället tas från vänner och familj för att hålla sig flytande. På arbetsplatsen skapar det också tydliga arbetsmiljöproblem: slitningar i arbetsgruppen, konflikter mellan kollegor och chefer, ökad personalomsättning och förstås i längden sjukskrivningar som både drabbar individ, arbetsplats och samhälle hårt. En arbetsgivare som inte ser till att anställda har en rimlig arbetsbelastning och kravbild riskerar både sin kompetens, produktivitet och sitt varumärke  – därmed sin lönsamhet och konkurrenskraft.

Hur ser tjänstemännens syn på arbetstid ut?
– Flexibilitet är något som värdesätts när den innebär fler möjligheter. Att själv kunna påverka när, var och hur arbetet ska utföras kan upplevas som en förmån och underlätta för att få ihop livspusslet. Problemen uppstår när den här flexibiliteten inte innebär frihet utan ett krav på att vara ständigt tillgänglig och gränslös.

Vad ska jag göra om jag har för mycket att göra?
– Upplever du för hög arbetsbelastning så ska du i första hand berätta det för din chef. Om ingenting sker kan du gå vidare till ditt arbetsmiljöombud, lokalt om det finns ett sådant eller regionalt om ni inte har något arbetsmiljöombud. Då kommer de att bevaka att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Finns det arbetsmiljöbrister på jobbet som arbetsgivaren inte åtgärdar kan arbetsmiljöombudet ställa en begäran till Arbetsmiljöverket, men det kan bara ske på organisationsnivå och inte individnivå. Utöver arbetsmiljölagen finns andra regler som också hanterar arbetstid, exempelvis i ditt kollektivavtal. Prata med klubben eller ring till Unionen för att få koll på vilka regler som gäller för dig utifrån den situation just du befinner dig i.

Vad har min arbetsgivare för skyldigheter?
– Arbetsgivaren har en skyldighet att åtgärda brister som påtalas i arbetsmiljön och att ha ett systematiskt arbete där arbetsbelastning och arbetstid ingår. Arbetsgivaren ska samverka med arbetsmiljöombud, undersökningsmetoder som samtal och medarbetarenkäter ska användas. Det ska göras riskbedömningar och finnas stöd, policys och riktlinjer som talar om vilka regler som gäller.

Hur fungerar det för anställda som avtalat bort sin övertidsersättning?
– Ungefär fyra av tio medlemmar i Unionen har uppskattningsvis den här typen av överenskommelse. Många tror felaktigt att man har avtalat bort övertiden och alla regler som finns kring arbetstid, men det innebär att du har gjort en uppgörelse med din arbetsgivare om att ersättas med exempelvis högre lön eller extra semesterdagar för den övertid du jobbar. Ofta är det anställda med frihet i arbetstidens förläggning eller som har chefsbefattningar som gör sådana avtal. Men tänk till om du verkligen tjänar på några extra dagars semester om du jobbar över mycket, grunden i en sådan här överenskommelse är att den är ömsesidig och att du därmed också ser ett värde i den.

Kan jag ånga ett sådant avtal?
– Ja det är en uppgörelse mellan arbetsgivaren och den anställde som går ut på att båda ska säga ja och som kan sägas upp av dig inför varje semesterårs utgång. Titta vilka regler som gäller för dig i ditt kollektivavtal.

Kan arbetsgivaren få dispens för övertid vid stor arbetsbörda?
– Har arbetsgivaren ständiga arbetstoppar som inte kan lösas med ordinarie bemanning och arbetstid så har man ett problem med sin organisation. Övertid är något som kan beordras eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren vid särskilda skäl och oförutsedda händelser, inte som en del i den ordinarie verksamheten. Har arbetsgivaren beordrat eller godkänt allmän övertid och vill använda ännu mer övertid så är det en förhandlingsfråga om det finns kollektivavtal och då krävs synnerliga skäl, vilket innebär att arbetsgivaren ska ha gjort mycket för att försöka komma tillrätta med situationen innan det blir aktuellt. Finns det inte kollektivavtal måste arbetsgivaren ändå samverka med arbetsmiljöombuden som övervakar att regelverket följs.

Måste jag själv hålla reda på hur mycket jag jobbar?
– Arbetsgivaren är skyldig att hålla reda på hur mycket de anställda jobbar. Sen finns det paragrafer i kollektivavtal där enskilda anställda kan avtala bort journalföring, men oavsett det ska arbetsgivaren hålla koll på din arbetsbelastning och arbetstid enligt arbetsmiljölagen. Struntar arbetsgivaren i vad som står i kollektivavtalet så kan Unionen yrka skadestånd för det, och bryter arbetsgivaren mot arbetsmiljölagen och arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktioner.

SÅ MYCKET FÅR DU JOBBA

MED KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren får med ett par undantag ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och anställd. Med särskilda skäl kan en anställd få arbeta ytterligare 150 timmar, men då måste facket godkänna det.

... OCH UTAN
Arbetstidslagens regler innebär en gräns på max 200 timmar allmän övertid per år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetsgivaren ska föra övertidsjournal.
 

NÄRA 660 000 TIMMAR ÖVERTIDSARBETE VARJE VECKA
Så mycket jobbar Unionens medlemmar över enligt den SCB-undersökning som gjorts på uppdrag av Kollega.

JOBBAR DU MYCKET ÖVERTID?
Vilka erfarenheter har du själv av övertidsarbete? Hör av dig till oss på redaktionen och berätta.

Övertid i olika branscher

Så stor andel jobbar över:

  • Transport 26 %
  • Tillverkning energi och miljö 23 %
  • Tillverkning verkstadsvaror 23 %
  • Hotell och restaurang 23 %
  • Handel 20 %
  • Företagstjänster/finansiell verksamhet 18 %
  • Personliga och kulturella tjänster 17 %
  • Information och kommunikation 17 %
  • Byggverksamhet 17 %
  • Utbildning 14 %
  • Vård och omsorg 12 %

SCB på uppdrag av Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Experten: Nattjobb ökar hälsorisker – så skyddar du dig

Jobbar du nätter eller skift? Var medveten om hälsoriskerna. Göran Kecklund, professor som forskat om nattjobb, tipsar om vad du kan göra själv.
Elisabeth Brising Publicerad 27 mars 2026, kl 06:01
Person som sover på mage i säng – illustrerar återhämtning och sömnens betydelse vid nattarbete.
Sömnbrist vid natt- och skiftarbete kan påverka både hälsa och säkerhet – men rätt förutsättningar minskar riskerna, enligt forskare. Colourbox

En hel del av Unionens medlemmar jobbar natt och skift i gruvor och industrier, på callcenters, flygplatser och inom it, media och säkerhetsövervakning.

Är nattarbete farligt? Så påverkas sömn och hälsa

Göran Kecklund
Göran Kecklund, professor. Foto: Stockholms universitet

Det är inte automatiskt dåligt, men många får problem med sin sömn och då kan man bli riktigt trött på jobbet. Har man problem med sin sömn under lång tid ökar också risken att få sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor i psykologi, vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När vi sover pågår många viktiga hälsoprocesser. Immunförsvaret repareras, hjärnan bearbetar intryck och blodtrycket sänks. Forskning har visat att skiftarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom liksom diabetes. 

Långa arbetspass ökar risken för olyckor och arbetsskador

– Har man otur räcker det med att man är jättetrött ett pass för att man kan drabbas av en arbetsskada efter ett olycksfall, säger Göran Kecklund. 

I industrin är det vanligt med väldigt långa arbetspass som12-timmarsskift. Oftast går det bra. 

Men är det ett fysiskt tungt eller stressigt jobb kan det bli väldigt slitsamt. Det finns studier som visat att just långa pass ökar risken för arbetsolycka och arbetsskada.

Om du kör bil trött efter jobbet ökar olycksrisken även på väg hem. 

Tre råd för dig som jobbar natt – så minskar du hälsoriskerna

1. Prioritera sömnen
Se till att få tillräckligt med sömn även under lediga dagar. Regelbunden återhämtning minskar risken för ohälsa vid nattarbete.

2. Satsa på en hållbar livsstil
Få dagsljus när du kan och tänk på kost och motion. Det hjälper kroppen att hantera rubbad dygnsrytm.

3. Håll koll på din hälsa
Arbetar du minst en tredjedel natt har du rätt till regelbundna hälsoundersökningar via arbetsgivaren – minst vart tredje år.

Trötthet påverkar blodsocker och matvanor

Du blir mer känslig när du är trött så regleringen av blodsocker och insulin kan bli lite störd enligt studier. På sikt är det dåligt. 

– Är man ständigt trött kan man börja småäta och får då höjt blodsocker.

Arbetsgivarens ansvar vid natt- och skiftarbete

Göran Kecklund betonar att hälsoproblem av skiftjobb tar många år att utveckla. Men han råder den som jobbar natt att hålla lite extra koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter. 

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att anställda som jobbar natt erbjuds en hälsokontroll regelbundet. Chefen ska också lägga in risker med skiftarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se över schemat och se till att alla får elva timmars dygnsvila. 

– Det är extra viktigt med en bra arbetsmiljö om man arbetar skift eftersom man blir mer sårbar för en dålig arbetsmiljö, säger Göran Kecklund. 

Skiftjobb eller ständig natt – vad är skillnaden?

Forskningen har fokuserat på skiftarbete eftersom det är vanligast. Men en grupp anställda arbetar alltid natt och aldrig dag. Hur det påverkar hälsan är inte lika klarlagt, men troligen innebär det liknande risker för hälsan som roterande nattschema enligt Göran Kecklund. 

– Min bild är att ständigt nattarbete är ganska populärt - i första hand för att det ofta är självvalt - men att det inte minskar hälsoriskerna. 

Nattjobb kan passa vissa – särskilt kvällsmänniskor

För den som känner sig nedstämd av alla varningar om nattjobb kommer en avslutning i dur. Det finns förstås fördelar, särskilt för alla som definierar sig som nattugglor i sin dygnsrytm. Vissa trivs med att vara uppe på natten och sova på förmiddagen. 

– För dem är det attraktivt att slippa tidiga mornar. Många unga som vänt på dygnet kan också söka sig till nattjobb, som restaurang. Det beror på vad man är för person, säger Göran Kecklund. 

Regler för nattarbete och skiftjobb – det säger lagen

  • Enligt arbetstidslagen får nattarbete normalt inte förekomma utan dispens från Arbetsmiljöverket, eller att det finns kollektivavtal om det.
     
  • Anställda ska få minst 11 timmars dygnsvila under en period på 24 timmar och då ska tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå.
     
  • Inom industrin som är i gång dygnet runt jobb är skiftgång vanligt där man växlar mellan dag, kväll och natt. Eller bara jobbar natt. Roterande treskift är vanligt: att jobba sju dagar i sträck och vara ledig fem. Vissa branscher har 12-timmarsskift 3-4 dagar i följd, man jobbar då färre dagar per månad men längre pass.
     
  • En variant av skift- eller nattarbete är att ha jour eller beredskap. Jourpass kan vara långa, uppemot 20 timmar och kräver i regel att man är på jobbet och vilar men rycker in när något händer. Att ha beredskap hemifrån betalar sig mindre och anses inte som lika attraktivt. 
Arbetstid

Nattjobb på SOS Alarm: kortare arbetstid och större arbetsro

Kontorstider är inget för teamcheferna Louise Joensuu och AnnaKajsa Gullberg Dahl på SOS Alarm. De har testat och valt bort att jobba så kallade raka veckor.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2026, kl 09:00
Hundpromenad i snöigt landskap – nattarbete på SOS Alarm ger tid över för privatliv och återhämtning.  Motivering:
Nattarbetet på SOS Alarm ger mer flexibilitet i vardagen – och tid för livet utanför jobbet, som för AnnaKajsa Gullberg Dahl och hennes hundar. Foto: Per Knutsson

– Egentligen borde jag ha sovit nu. 

Louise nattjobb i Örebro
Louise Joensuu. Foto: Privat

Louise Joensuu, operatör och teamchef på SOS Alarm i Örebro, började jobba 21.30 kvällen innan. Hon slutade sitt pass vid sju och brukar normalt somna före klockan åtta, då vi andra äter frukost eller precis slagit på datorn på jobbet. Sedan brukar hon sova tills majoriteten av alla tjänstemän börjar snegla på klockan och räkna minuterna tills det är dags att packa ihop för dagen. 

– Jag har jobbat så här i två år nu. Innan dess jobbade jag raka veckor i åtta år. Det var hemskt. Nu efteråt förstår jag inte hur jag stod ut. Jag gillar verkligen inte att gå upp på morgonen, säger Louise Joensuu. 

Nattjobb på SOS Alarm ger arbetsro och större ansvar

Även hennes kollega, AnnaKajsa Gullberg Dahl, som är klubbordförande på SOS alarm i Örebro bekänner att hon fungerar bättre nattetid. 

– Jag har alltid aktivt sökt mig till skiftarbete, och tidigare jobbat både inom industrin och på äldreboende. På natten är verksamheten här på SOS Alarm nedkokad till ren kärnverksamhet. Det krävs lite mer kreativitet av oss nattjobbare; det är upp till oss att lösa problem som dyker upp, vilket också innebär ett större ansvar – på gott och ont. 

Fast mest gott, hävdar båda två. Stämningen är bättre, arbetsron större även när belastningen är hög, utmaningarna roligare och veckoarbetstiden kortare. Gör man mycket nätter kommer man ner i 30-timmarsvecka enligt det lokala avtalet. 

Som om inte det var nog tillkommer extrapengarna för obekväm arbetstid som inte är fy skam. Samt mer ”luft i livet”. 

– Det jag uppskattar mest är luftigheten i schemat. Jag kan vara ledig nio dagar i stöten och dra i väg på en charterresa utan att behöva ta ut semester, säger Louise Joensuu, men erkänner i nästa sekund att just den möjligheten har hon bara utnyttjat en gång. 

– Jag förstår faktiskt inte hur folk som jobbar kontorstid får ihop sina liv. Banken, läkartider, frisörtider och hundarna. Vi slipper ju anlita hundvakt tack vare att jag jobbar natt, säger AnnaKajsa Gullberg Dahl. 

Kritik mot fackets syn på skiftarbete

I den andra vågskålen läggs en viss känsla av sårbarhet i avsaknad av en chef. Och folk i ens omgivning som av okunskap inbillar sig att man är ledig bara för att man är hemma från jobbet och har synpunkter på att man sover bort sina liv. 

Den oförståelsen återfinns dessvärre hos samtliga som är inkörda på att vara aktiva dagtid, anser AnnaKajsa Gullberg Dahl. Även det egna fackförbundet. 

– Vi har ett förbund som inte förstår skiftarbete och har sämre kunskap om det än de LO-förbund som traditionellt organiserar nattjobbare och skiftarbetare, säger hon.