Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jonatan berättade om sin autism – blev till sist uppsagd

När Jonatan berättade för sin arbetsgivare, Hornbach, att han fått diagnosen autism möttes han av krav på att själv lösa situationen. Några år senare, efter att han sjukskrivits för utmattning, blev Jonatan uppsagd.
– De ville inte visa någon förståelse. De lärde sig knappt vad diagnosen hette, säger han.
Oscar Broström Publicerad
Närbild på Jonatan Knut von Sydow
För Jonatan Knut von Sydow blev det en kamp att försöka få stöd och hjälp från sin arbetsgivare efter att han fick diagnosen autism: "Det var som att de ryckte undan mattan under mina fötter". Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Uppdaterad 2022-03-25 kl 16.17 med längre svar från Hornbach. 
 

Under en stor del av sitt liv har Jonatan Knut von Sydow känt att något varit lite annorlunda, att saker som är lätta för andra är svåra för honom.

För ungefär fyra år sedan, 2018, fick Jonatan svaret på varför. Efter en neuropsykiatrisk utredning fick han diagnosen autism.

– Det var en ögonöppnare. Det var en förklaring till varför jag tycker att allt är så himla ansträngande hela tiden, säger han.

En anledning till att Jonatan hade sökt hjälp och fått genomgå en utredning, var att han kände sig oerhört stressad över situationen på jobbet.

Jonatan, som är utbildad designer, var anställd på byggvarukedjan Hornbach och arbetade med företagets e-handelstjänst, som då var i sin linda. Eftersom det var en ny avdelning saknades rutiner och Jonatan visste knappt vilka hans arbetsuppgifter var.

– Jag blev väldigt stressad i den miljön där det var konstanta förändringar och man ständigt ändrade rutiner. Det fanns ingen styrsel i det hela.

”De blev snarare skuldbeläggande”

Ett vanligt kännetecken för personer med autism är att de mår bra av förutsägbarhet och tydliga rutiner.

En annan följd för många med autism är ljudkänslighet och behov av avskildhet för att kunna koncentrera sig. När Jonatan fick sin diagnos insåg han snabbt att han behövde informera sin arbetsgivare för att få stöd och anpassning.

– Man lär sig inte att leva med autism bara för att man får ett namn på det. Jag tänkte att om jag är öppen med det här mot min arbetsgivare, kommer de att vara förstående tillbaka. Men det var de inte. De blev snarare skuldbeläggande och tyckte att problemet låg hos mig, inte i arbetsmiljön eller rutinerna: ”Det är du som har den här diagnosen och då är det ditt problem att hantera”, sa de i princip.

Enligt Jonatan blev det med tiden tydligt att hans arbetsgivare inte ville förstå eller hjälpa honom.

– Jag möttes av så mycket förvirrade frågor. Under en period när jag sov väldigt dåligt ville de att jag skulle rapportera in i förväg vilka nätter jag var sömnlös på, så att de kunde planera därefter. Som att jag kunde veta det på förhand? Jag bara stirrade på dem: ”Skojar ni?”

Vanligare med stressproblem

I september 2018 blev Jonatan Knut von Sydow sjukskriven på 50 procent, vilket ledde till att Hornbach bistod honom med ljudisolerande hörlurar och möjlighet att arbeta hemifrån ett par dagar i veckan. De här insatserna räckte dock inte, Jonatans hälsa försämrades ytterligare och några månader senare blev han sjukskriven på heltid.

Många med autism drabbas av stressrelaterade sjukdomar – såsom utmattningssyndrom – just för att arbetslivet inte anpassas efter deras behov.

– Den som har autism klarar ju av vissa typer av arbetsuppgifter bättre än andra. Om du bara får rimliga anpassningar kan man göra vissa typer av arbeten betydligt mer effektivt. Du kan verkligen vara en tillgång på en arbetsplats om det utnyttjas på rätt sätt och du har ledning och chefer som förstår att du kan vara en tillgång, inte bara en belastning, säger Jonatan.

Efter en tids sjukskrivning, habilitering och dialog mellan Jonatans vårdgivare och Hornbach, blev situationen något bättre. Hornbach erbjöd Jonatan regelbundna avstämningar med hans närmsta chef, vilket gjorde att arbetsmiljön blev mer ordnad och förutsägbar.

”Jag blev helt förkrossad”

Men efter sommaren 2019 blev han inkallad till ett möte med sina chefer. Jonatan berättar att han där fick höra att det är slut på särskild anpassning och dags för honom att vara frisk.

– Jag kände att vi kunde få det att fungera, att det hade blivit lite bättre, men då säger de att ”nu får det vara slut på det här”. Att få veta att de förväntar sig att jag ska vara frisk, för att de har bestämt det, det var så bisarrt. De verkade inte ha förstått situationen överhuvudtaget. De verkade tro att min autism var något övergående.

Hur kändes det att få höra det?

– Jag blev helt förkrossad. Det var som att de ryckte undan mattan under mina fötter. Man hade precis lyckats kravla sig upp och få lite ordning på tillvaron. Det kändes som att de ville trampa på allt jag jobbat för.

Det här blev början på en lång och tuff period. Jonatan blev efter några månader sjukskriven på 100 procent, efter att han fått en akut stressreaktion.

– Jag var sämre än någonsin, ett vrak. Jag gick ner mig helt och hållet. Jag fick panikångestattacker och en extrem stressreaktion. Jag var sängliggande under en lång period och kunde inte göra något alls.

Men Jonatan har, som han själv beskriver det, en förmåga att studsa tillbaka. Under våren 2020 var han redo att börja arbetsträna, för att se på vilken nivå han orkade med att jobba. Efter att Hornbach meddelat att Jonatan inte fick arbetsträna där fick han hitta en annan arbetsplats.

Unionen stämmer Hornbach

Under våren 2021 blev han så varslad om att Hornbach ämnade säga upp honom. De verkställde uppsägningen under hösten förra året på grund av personliga skäl. ”Anledningen angavs vara att [] inte kunde utföra arbete av någon betydelse för bolaget och att den medicinska bedömningen var att hen inte kunde återgå i nuvarande arbete”, står att läsa i stämningsansökan.

Unionens förbundsjurist Cecilia Arklid, som företräder Jonatan Knut von Sydow, menar att uppsägningen saknar saklig grund och att Hornbach varken uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet eller sin omplaceringsskyldighet. Unionen stämmer Hornbach på ekonomiskt skadestånd, för utebliven rehabiliteringsersättning, samt allmänt skadestånd på 125 000 kronor.

Kollega har sökt Hornbach som i ett mejl skriver följande: ”På grund av att vi ännu inte tagit del av någon stämningsansökan kan vi i dagsläget inte heller kommentera detta ärende.”*se mer i textens slut

”Börjar bli redo att jobba igen”

Jonatan Knut von Sydow arbetstränar nu på sitt tredje ställe. Han är fullt inställd på att repa sig från utmattningen och ta sig tillbaka till arbetslivet.

– Mitt stora ansvar är att försöka ta hand om mig själv. Min stora revansch är att jag inte går sårad ur striden, utan tar mig upp på fötterna och går vidare.

Hur mår du i dag?

– Under omständigheterna mår jag faktiskt ganska bra. Det är såklart svajigt, som det kanske är för vem som helst speciellt nu när det är så oroligt i omvärlden, men som helhet mår jag rätt bra och jag börjar se ljuset i änden av tunneln. Jag börjar bli redo att jobba igen, även om det tar en jäkla tid att läka efter en utbrändhet.

*Efter publicering återkommer Hornbach med en längre kommentar, skickad via mejl: Hornbach beklagar att detta ärende nu hamnat i domstol och det är naturligtvis inte alls vad vi önskat. Vi har verkligen gjort vårt yttersta för att undvika den här utgången. Vi varken kan eller vill gå in på några detaljer eftersom det handlar om ett personalärende och i detta fall även en enskild medarbetare. Det vi kan kommentera är att det under en längre tid pågått ett omfattande arbete med att rehabilitera och möjliggöra för medarbetaren att återgå i arbete.

Vi försökte in i det längsta att lösa situationen i de samtal, överläggningar och förhandlingar som genomfördes med Unionen men det visade sig dessvärre inte vara möjligt. Vår uppfattning är att uppsägningen är sakligt grundad och att den genomförts i enlighet med gällande lagstiftning.

Autism

  • Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor.
  • Autism är medfött och något du lever med livet ut.
  • Autism är ingen sjukdom. Enligt 1177 innebär autism att du ”fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället”.
  • Autism är ett spektrum och personer med diagnosen har olika behov och påverkas på olika sätt.
  • Utmattningssyndrom är vanligare hos personer med autism än hos övriga befolkningen.
  • Enligt diskrimineringslagen ska en arbetsgivare tillgänglighetsanpassa arbetsplatsen för en person med funktionsnedsättning.

Källor: 1177, umo.se och autism.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Får jag sjukskriva mig vid skilsmässa?

Oktober är den månad flest ansöker om skilsmässa, vilket kan få kan få långtgående konsekvenser för arbetslivet. Det här har du rätt till när privatlivet krisar.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 06:00
Delad bild av ett köksbord med dator, kalender och anteckningar samt en kontorsplats med skärm och skrivbordslampa.
Vad gäller på jobbet när en skilsmässa förändrar familjevardagen? Här är svaren om bland annat sjukfrånvaro, vab och arbetstider. Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

1. Har jag rätt att sjukskriva mig vid skilsmässa? 

Ja och nej. Avgörande är om skilsmässan påverkar din arbetsförmåga. Den bedömningen måste en läkare göra. Du kan dock sjukanmäla dig själv i sju kalenderdagar utan sjukintyg. 

2. Har jag rätt att jobba mindre när jag har barnen? 

Nej. Det är arbetsgivaren som har rätt att lägga scheman. Du kan dock föreslå en sådan lösning för arbetsgivaren. Dessutom har du rätt att gå ner i arbetstid om du har barn under 8 år. 

3. Kan jag bli uppsagd om jag vabbar mycket? 

Nej. Ersättning för vab kan betalas ut för 120 dagar per år och barn. Din arbetsgivare kan inte neka vab. Om barnet är sjukt längre än sju dagar behöver du ett intyg från en läkare eller sjuksköterska. 

4. Kan jag säga nej till att jobba obekväma arbetstider när jag har barnen? 

Det beror på. Om du arbetar i en bransch där arbete på kvällar och helger är norm blir det svårt. Däremot kan du säga nej till plötsliga schemaändringar. Arbetsgivaren ska kommunicera schemaändringar minst två veckor i förväg. 

5. Kan jag få permission för att fixa med bodelning eller besöka jurist? 

Kanske. De flesta kollektivavtal ger rätt till permission, alltså ledighet utan löneavdrag. De flesta avtal brukar också ge exempel på vad som ger rätt till permission. Skilsmässa brukar visserligen inte vara med på listan, men kolla med din arbetsgivare. 

6. Jag presterar sämre på grund av skilsmässan. Kan chefen ge mig andra arbetsuppgifter och sänka min lön? 

Det beror på vad som står i anställningsavtalet. Arbetsgivaren måste alltid förhandla om viktiga förändringar och dit räknas andra arbetsuppgifter. Om man själv känner att man inte riktigt orkar med jobbet kan man kanske tänka sig en skriftlig överenskommelse om att arbeta med annat under en period för att sedan komma tillbaka till den ordinarie tjänsten. 

7. Kan företagshälsovården hjälpa mig under skilsmässan?

Kanske. Företagshälsovården finns i första hand till för arbetsrelaterade besvär. Å andra sidan kan företagshälsovården hjälpa till med arbetsanpassningar, om du behöver det.

Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.

Enkät: Ola Rennstam