Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler är egenanställda

Glöm kontoret, kollegorna och chefen. I framtiden jobbar du från olika platser, åt olika uppdragsgivare. Med en förändrad arbetsmarknad följer ökad frihet – och mindre trygghet.
David Österberg Publicerad
Illustration Saramara/Söderberg Agentur
I framtiden kommer fast anställning att ersättas av uppdragsbaserade jobb. Redan i dag har minst 20 000 personer någon form av egenanställning. Många av dem har flera yrkesidentiteter. Illustration Saramara/Söderberg Agentur

Majoriteten av Sveriges arbetsföra är anställda. Därmed omfattas de flesta av kollektivavtal, har a-kassa, semesterlön, sjuklön, tjänstepension och olika försäkringar.

Förmånerna kräver att vi tar oss till kontoret varje vardag och utför det vi ska. Vill vi vara lediga en dag måste vi säga till i god tid och möjligheterna att påverka scheman och arbetsbelastning är ofta små.

Katrine Hamori har valt att arbeta på ett annat sätt. Hon är frilansande lektör och redaktör och sköter allt arbete hemifrån.

– Det innebär en enorm frihet och det är väldigt skönt att slippa en chef, jag bestämmer själv när jag ska utföra arbetet. Det är skönt att kunna arbeta i morgonrock klockan två på natten om jag känner för det. Och om solen lyser en dag kan jag lägga ner arbetet och gå ut i det fina vädret, säger hon.

Något eget företag har hon däremot inte – i stället anlitar hon ett egenanställningsföretag. Det innebär att hon blir anställd under den tid ett uppdrag varar och att företaget fakturerar uppdragsgivaren och betalar in skatt och sociala avgifter.

– Det var min son, som är journalist, som tipsade mig. Utan det tipset tror jag inte att jag hade gett mig in på det här. Jag tycker att det verkar för bökigt att ha eget företag, det är inte det jag vill hålla på med.

Katrine Hamori älskar sitt jobb och friheten det ger henne. Men samma trygghet som en fast anställning ger det inte.

– Jag vet aldrig hur mycket jag kommer att få i lön varje månad. Ibland har jag jättemycket att göra och vågar inte tacka nej till jobb eftersom jag är rädd att jag då inte kommer att få fler uppdrag från det förlaget. Ibland har jag för lite att göra. Det här sättet att jobba passar bäst för den som inte har barn att försörja, eller för den som har en fast tjänst på deltid.

Och något alternativ har hon egentligen inte.

– Om man vill jobba med det här finns det inte så många traditionella anställningar. De flesta förlagen anlitar frilansande redaktörer.

Katrine Hamoris sätt att arbeta på är fortfarande ganska ovanligt. Men arbetsmarknaden förändras snabbt. Mycket tyder på att de traditionella anställningarna blir ovanligare och att andra sätt att arbeta på blir vanligare. Mellan 2011 och 2015 ökade till exempel antalet egenanställda från ungefär 4 000 till nästan 19 000.

Samtidigt har antalet egenföretagare ökat kraftigt de senaste decennierna. I början av 90-talet fanns runt 180 000 egenföretagare i Sverige. I dag är de över 300 000. Dessutom finns mer än 400 000 kombinatörer – personer som har ett eget företag vid sidan om en anställning.

Det handlar om att företagen vill slippa arbetsgivaransvar och sänka kostnaderna

Vad den utvecklingen drivs av beror på vem man frågar. Stephen Schad, ordförande för Egenanställningsföretagens branschorganisation, tror att det är friheten som lockar. 

– Jag brukar koka ner det till franska revolutionens ledord om frihet, jämlikhet och broderskap. Frihet är en väldigt central del i det här. I en traditionell anställning har man ofta litet inflytande över sitt schema och ganska små möjligheter att påverka lönen. Och många arbetar i stora organisationer där man lätt försvinner, säger han.

Broderskapet handlar enligt Stephen Schad om ett lojalitetsskifte.

– I dag känner många en större lojalitet gentemot andra inom samma yrkesgrupp än mot det företag de arbetar för. Då blir det mindre viktigt med en anställning.

– Och jämlikheten innebär en omfördelning av kapital. Många frågar sig varför de ska ge bort stora delar av det värde de har skapat till sina arbetsgivare.

Annette Thörnquist är historiker och arbetslivsforskare knuten till Stockholms universitet. Hon har en annan bild av varför egenföretagandet har ökat.

– I många fall handlar det om arbetsgivares försök att sänka sina arbetskostnader och undkomma arbetsgivaransvar samt att därigenom också få en mer ”flexibel” arbetskraft. Det förekommer förstås också att anställda söker efter större flexibilitet. Men jag tycker att det behovet betonas för lättvindigt i debatten. Den arbetspresterande parten har allt att vinna på att vara anställd, säger hon.

Anledningen till det är främst att trygghetssystemet på arbetsmarknaden enligt kollektivavtal och arbetsrätt är uppbyggt kring anställningsförhållandet.

Men hur en person påverkas i det enskilda fallet av att vara egenföretagare i stället för anställd beror samtidigt på vilken ställning han eller hon har på arbetsmarknaden, enligt Annette Thörnquist.

– Självklart kan en välutbildad person som efterfrågas på arbetsmarknaden och som vill vara rörlig se fördelar med att vara egenföretagare eller egenanställd. Men som forskare ser jag det problematiska i att allt fler tvingas att bli egenföretagare för att inte bli av med jobbet. I vissa fall får de fortsätta att arbeta under anställningsliknande former, men utan den anställdas rättigheter.

Hur ser framtiden ut?
– Det är svårt att säga. Vi har sett en ökning av strategin att anlita utländska egenföretagare efter EU:s utvidgning i Central- och Östeuropa. Då handlar det ofta om företag som vill utnyttja arbetsmigranter som billig arbetskraft. Även efter F-skattereformen 2009, då det räckte med en enda uppdragsgivare för att skaffa sig F-skattsedel, såg vi en ökning inom vissa branscher. Risken är stor att ofrivilligt egenföretagande och osäkra anställningar på sikt kommer att öka.

Även Stephen Schad tror på en ökning av egenanställda.

– Den uppdragsbaserade arbetsmarknaden finns i princip inom alla yrken i Sverige. Ett egenanställningsföretag kan ge balans mellan trygghet och frihet. Men vi ser inte någon kraftig övergång från tillsvidareanställning till fler egenanställda inom de närmaste fem åren. En arbetsgivare behöver ofta ha ett visst antal människor knutna till sig för att få en stabilitet i verksamheten.

Om arbetsgivarnas önskan att kunna sänka sina kostnader och anställdas önskan om ett mer flexibelt arbetsliv har funnits ett tag, finns numera ytterligare en faktor som driver utvecklingen mot färre traditionella anställningar: digitaliseringen.

I dag finns en uppsjö av webbplatser och appar som på olika sätt för samman den som vill ha arbete utfört med den som vill arbeta. Det mest kända exemplet är kanske Über, men det senaste året har flera liknande plattformar dykt upp. Genom exempelvis Yepstr, Taskrunner och Instawork kan den som vill ha enklare arbeten utförda komma i kontakt med personer som vill jobba. Via Dog Buddy kan den som behöver hundvakt hitta en sådan och vill man få tag i ett bud kan man ansluta sig till Urb-it.

Men frågan är vilken betydelse fackförbund och kollektivavtal får i en framtid där allt fler är egenföretagare, egenanställda och arbetar via digitala plattformar.

Unionens ordförande Martin Linder är övertygad om att arbetsmarknaden står inför stora förändringar. 

– Vi tror att alltmer arbete kommer att utföras i andra former än i traditionella anställningar hos traditionella arbetsgivare. Hur snabbt utvecklingen går och hur omfattande den blir är svårt att säga. Men det gäller för oss att vara förberedda, säger han.

En konsekvens av att de digitala plattformarna vuxit fram på kort tid är att en del av dem har utnyttjat konkurrensfördelarna av att inte följa de regler som gäller för traditionella företag. Überpop – ett numera nedlagt dotterbolag till Über – lät till exempel personer utan taxilegitimation transportera personer i sina privata bilar. Förra året dömdes över 60 förare för olaglig taxiverksamhet och över 600 av dem har upptaxerats av Skatteverket.

– De nya aktörer som har som affärsidé att utnyttja dagens svaga regleringar ska vi göra allt för att stoppa. Vi vill att våra medlemmar får schyssta villkor och att de digitala plattformarna konkurrerar med effektiva lösningar, inte osunda villkor, säger Martin Linder.

Men det betyder inte, poängterar han, att det är en bra idé att motarbeta de digitala plattformarna i stort.

– Vi är positiva till digitaliseringen. Plattformarna kan bidra till flera positiva aspekter vad gäller former och strukturer för hur arbete kan utföras.

– Vi ska inte motverka innovationer som gör det lättare att mötas. Men utvecklingen går fort och vi vill väcka medvetenhet kring de här frågorna och bredda debatten. Många är alltför sena i starten och ser inte digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi inser att det går fort när plattformarna väl får fäste.

De som arbetar via en plattform omfattas inte av kollektivavtal. Men det skulle de kunna göra, enligt Unionen. Förbundets uppfattning är att alla som utför arbete – inte bara anställda – kan vara fackligt anslutna.

– Tidigare har vi sagt att vi ska organisera den som är anställd. Efter ett beslut på senaste kongressen säger vi nu att vi organiserar alla som utför arbete. Det är en stor förändring. Det trygga arbetslivet ska inte bara gälla dem som har traditionella anställningar, säger Martin Linder.

Unionen presenterade i höstas rapporten Plattformsekonomin och den svenska partsmodellen. Där framförs idén att inrätta en särskild institution som ska reglera de digitala plattformarna. Med hjälp av den och ett centralt kollektivavtal skulle utförare, beställare och plattformens ägare kunna komma överens om viktiga frågor.

Det trygga arbetslivet ska inte bara gälla dem som har traditionella anställningar

Plattformar skulle också kunna certifieras av institutionen när de uppfyller de regler som parterna har kommit överens om. På så sätt blir det lättare för uppdragsgivare och utförare att välja plattform och plattformen kan använda certifieringen i sin marknadsföring.

Förhoppningen är att institutionen ska jämna ut maktförhållandena mellan plattformen och dem som använder sig av den.

– Det finns en hel del som pekar på att digitala plattformar kan få stor betydelse. Jag tror att plattformsföretagen gynnas av att ta ett större socialt ansvar. Det gör man lämpligast i nära samarbete med berörda fackförbund. Om tjänsteutförare kan arbeta under schyssta villkor och konsumenter kan känna sig trygga att de tjänster som köps är av god kvalitet, så kommer det gynna alla, säger Fredrik Söderqvist, rapportförfattare och utredare på Unionen.

Att få in plattformarna i det sociala kontraktet är den stora utmaningen kommande år. Samtidigt är det inte lätt eftersom plattformarna i stor utsträckning är internationella och det finns många intressen inblandade.

– De traditionella aktörerna ser sina intressen hotade och fackförbunden upplever ett hot när de traditionella arbetsplatserna försvinner. Det är en enorm utmaning som fackförbunden i dag inte är riggade för, säger Fredrik Söderqvist.

Minst 20 000 egenanställda i Sverige

  • Begreppet egenanställning existerar inte i juridisk mening. Den som anställs av ett egenanställningsföretag är allmänt visstidsanställd. Den formen används när någon anställs för en viss tid eller för ett visst arbete.
  • Egenanställning har funnits i Sverige sedan tidigt 90-tal. Branschen har sedan dess vuxit kraftigt och 2015 hade närmare 20 000 personer någon form av egenanställning. Många av dem har dock även en traditionell anställning på hel- eller deltid.
  • Egenanställningsföretaget tar oftast betalt i procent av det belopp som den anställda fakturerar. Procentsatsen varierar, men brukar ligga mellan fem och tio procent.
  • Det går att få sjuklön från egenanställningsföretaget. Men en del av dem kräver att den anställda själv har bakat in kostnaden för det när man kommer överens om pris. Annars lämnas ingen ersättning vid sjukdom.
  • Den som vill ha semesterersättning måste själv baka in den kostnaden i priset till uppdragsgivaren. Egenanställningsföretaget betalar inte ut semesterersättning.
  • Den som arbetar via ett egenanställningsföretag omfattas inte av kollektivavtal.
  • Egenanställningsföretaget betalar arbetsgivaravgift. I den ingår pengar till allmän pension. Däremot betalar företagen ingen tjänstepension. Det måste man själv ta ansvar för.
  • En arbetsgivare har alltid ansvar för arbetsmiljön och det gäller även egenanställningsföretag. Men i praktiken kan det vara svårt att ta, eftersom deras anställda arbetar utspridda över hela landet.
  • En egenanställd kan ha rätt till a-kassa. Avgörande för a-kassans bedömning är den anställdas grad av självständighet. Ju mer självständig en uppdragstagare är, desto större är risken att en a-kassa bedömer personen som egenföretagare – som därmed inte har rätt till a-kassa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.