Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Yrkena där man tvingas hantera skäll och hot

Nils, Laila och Anders har två saker gemensamt. De kan rätt ofta behandlas som skit på jobbet – och de känner en enorm arbetsglädje.
Lina Björk Publicerad
Carolina Romare
Carolina Romare

Bäst är att vara tyst och lyssna

Att förklara för en rasande medlem varför den inte kan få ersättning från a-kassan kräver – bland annat – stor pedagogisk förmåga. Det har Nils Ehrenkrona.

Trots att arga medlemmar är en del av Nils Ehrenkronas vardag stormtrivs han på jobbet som rådgivare på Unionens a-kassa. Han gillar utmaningar. En stor sådan är att folk har så bestämda åsikter om a-kassan, vilket inte är så konstigt. Och ett beslut kan avgöra om du kan betala hyran eller inte.

– En av de svårare sakerna är att jag ska ge saklig och professionell information. Samtidigt är det svårt att nå fram med den informationen om medlemmen inte upplever att det finns en människa bakom institutionen. Det första jag gör i ett samtal är därför att etablera en personlig kontakt. Det kan räcka med att vara vänlig.

De flesta samtal han har med medlemmar är sansade och trevliga. Men det händer att diskussioner går fel. Man kan vara arg på att det tar för lång tid att komma fram, att man inte fått någon information, att man fått fel information eller att a-kassan varit otydliga. Då kan den stora avhyvlingen vara ett faktum.

– När folk är upprörda är det bästa att bara vara tyst och lyssna. Jag brukar vara tyst även när personen skrikit färdigt, för det blir som en spegel och medlemmen börjar fundera på vad den faktiskt har sagt. I 99 fall av 100 fortsätter den sedan med att säga: ”Ja, jag förstår ju att det inte är ditt fel, reglerna ser ut så.” Och när man har nått dit kan man komma vidare.

Att förklara den komplexa arbetslöshetsförsäkringen är svårt. Att berätta varför någon inte har rätt till ersättning är ännu svårare, men det är en del av Nils Ehrenkronas jobb. Han är även med och fattar beslut om ersättning, stöttar a-kassans utredare i beslut och tar extra svåra samtal från medlemmar.

Jag vet att det inte handlar om mig, jag kan inte ta på mig kritik som handlar om ett system

Efter en dag av tuffa samtal kan han ta en paus från telefonen och göra annat. Alla rådgivare delar också erfarenheter från jobbiga situationer.

– Vi möter människor i svåra situationer, det måste man ha respekt för. Samtidigt tar jag inte åt mig personligt av utskällningar, jag kan inte ta på mig kritik som handlar om ett system. Om jag gett information på ett schysst och proffsigt sätt så har jag gjort vad jag kan.

En del i arbetet som är både frustrerande och en trygghet är att Nils Ehrenkrona är styrd av a-kassans regelverk. Han kan alltså inte komma fram till egna lösningar för medlemmar som tjatar tillräckligt eller är arga.

– Jag kan känna maktlöshet över att inte kunna göra mer, men det är ju inte upp till mig om en medlem får ersättning eller inte.

Goda egenskaper i Nils Ehrenkronas jobb är tålamod och att kunna vara pedagogisk. Just den kombinationen är också det som gör att han trivs så bra på jobbet.

– Att jobba med något komplicerat och lyckas kommunicera det är väldigt tillfredsställande.

 

 

I början tog jag åt mig

Jobbar man i en Systembolagsbutik kan man möta våldsamma kunder. Men med 22 års erfarenhet vet Laila Lindkvist hur hon ska hantera jobbiga situationer.

Laila Lindkvists hjärta ligger både hos medarbetare och hos de kunder hon dagligen möter. Det är också av omtanke hon ibland får be berusade personer att ställa tillbaka spritflaskan på butikshyllan och leda dem ut.

Varje år passerar tusentals kunder Systembolagets butik i Borlänge. Under de 22 år som Laila Lindkvist har jobbat, de senaste som butikschef, har hon nästan bara trevliga erfarenheter. Men det finns kunder som är mer utmanande. Som blir rasande när en vara har utgått ur sortimentet eller tagit slut. Andra är påverkade av mediciner eller droger.

– Det är klart att man känner sig liten om man får en utskällning. Jag brukar tänka att de personer som skriker kanske egentligen gör det av andra anledningar. I början tog jag åt mig, men med åren har det blivit lättare att ta.

Laila Lindkvist försöker finnas till hands om hennes medarbetare behöver stöd och hjälp. Men som butikschef försöker hon också få sin personal att känna sig trygga i sig själva. Att klara av när det kommer in någon som skäller eller hotar.

Att konfrontera någon som stjäl eller är så påverkad att den inte får handla är tufft

Medarbetarna försöker alltid uppmärksamma varandra om det uppstår spända situationer. De sluter upp och hjälper till. Tar fokus från personen och försöker tala i vänlig ton. Det hjälper oftast, men inte alltid.

– Om jag står mitt i en händelse som gör att jag förlorar fokus och tappar fattningen måste jag få hjälp, gå i väg och göra annat. Kanske hjälpa kunder eller stå på lagret. Så det finns möjlighet att pausa om det behövs.

Varje Systembolagsbutik har en ledningsgrupp vars uppgift bland annat är att se till att personalen mår bra efter hotfulla händelser. Som rutin kontaktar man en anhörig om det hänt något obehagligt i butiken, och följer personen hem efter jobbet.

– Det känns tryggt att vi har rutiner, men det viktigaste är kanske att vi som anställda finns nära till hands för varandra, frågar hur läget är och hur man mår.

Företaget har som policy att bemöta varje kund med ett hej. Efter några år i branschen har Laila Lindqvist lärt sig att läsa av hur folk mår beroende på hur de svarar. Någon tittar bort, en annan svarar och ler, en tredje försöker vara osynlig.

– Det händer ju också att folk försöker stjäla. Då brukar jag gå dit med en kundkorg och säga: ”Det är bättre att du lägger dina varor i korgen och betalar för dem.” Andra går förbi kassorna och springer ut, då polisanmäler vi.

Att konfrontera någon som stjäl eller är så påverkad att den inte får handla är tufft. Men Laila Lindqvist har lärt sig när det är läge att backa. Och det är när det kan komma till våld.

– Vi ska aldrig försätta oss i situationer som blir så hotfulla att det blir våldsamt. Vi ska aldrig riskera något, då är det bättre att ringa polisen.

Att någon stjäl eller blir arg händer inte varje dag. En händelse som Systembolagets anställda får stå ut med varje dag är dock att bli ignorerade av kunder som pratar i telefon samtidigt som de betalar.

– Det är oförskämt, främst mot andra kunder. Ibland frågar jag om jag ska parkera kvittot och ta en annan kund emellan, men ofta klarar de av att göra båda samtidigt. Det blir vanligare och vanligare, tyvärr.

Trots att det förekommer obehagliga situationer i butiken älskar Laila sitt jobb.

– Jag är stolt över att jobba här och över mina medarbetare. De bästa stunderna är när kunder kommer tillbaka och berömmer en kollega för en bra rekommendation. Då växer jag några centimeter.

 

 

Nyanställda kan bli förskräckta

Anders Karlsson jobbar på callcenter och ska snabbt ge kunderna svar på tusen olika frågor – som kan komma i olika tonfall …

En ängels tålamod är en klyscha, men Anders Karlsson vet inte hur han annars ska beskriva vad som krävs när en kund ringer och frågar varför han inte har täckning tio meter under vattenytan.

Det och tusen andra frågor ska en kommunikatör på callcenterföretaget Transcom kunna svara på. Problem ska lösas på sekunden samtidigt som du är artig och trevlig.

– Det är en utmaning. Men det är det som både ger mig arbetsglädje och gör mig frustrerad: att möta väldigt många människor i olika situationer som behöver hjälp med allt mellan himmel och jord.

Anders Karlsson har jobbat i branschen sedan 1999. Först på upplysningsavdelningen, där han kunde få 300 samtal per dag. Sedan på kundtjänst, där samtalen var färre men längre. De senaste åren har han arbetat fackligt och har god insyn i hur arbetsmiljön kan vara för någon som stundtals blir utskälld i telefonen.

En person som försökte ta sitt liv råkade ringa vår kundtjänst i stället för 112

– Risken att man får ta emot ett riktigt otrevligt samtal varje dag inte är så stor, men här svarar vi på alla relevanta frågor, oavsett i vilket tonläge de kommer in.

Skulle samtalet eskalera och urarta kan det vara läge att lämna över till en chef, eller be personen att ringa upp när den har lugnat ner sig. Ett större arbetsmiljöproblem är när medarbetare får ta emot hot, eller som förra året, då en person som försökte ta sitt liv råkade ringa kundtjänst på Transcom i stället för 112.

– Det var brutalt för de två kommunikatörerna som fick ta det samtalet och förklara att personen hade ringt fel. Det är svårt att förbereda sig på sådant, men vi försöker lära av våra erfarenheter. Skyddsombuden liksom företagshälsovården erbjuder samtalsstöd om någon skulle behöva prata.

Är det en riktigt upprörd person som ringer brukar kollegorna snacka av sig lite sinsemellan på luncher och raster. Chefen kan också se till att den anställde tar en promenad.

– Jag har aldrig tagit åt mig när folk skriker i telefon, men jag förstår ju att vissa gör det. Nyanställda kan bli lite förskräckta.

Som ny får man dock utbildning i samtalsteknik och får vara med och lyssna på hur bra och dåliga samtal kan gå till. Som klubbordförande för Unionen har Anders Karlsson även möjlighet att förbereda nyanställda på vilka rättigheter och skyldigheter de har på arbetsplatsen. Att kombinera sitt ordinarie arbete och det fackliga är det som ger honom mest arbetsglädje.

– Många tar sina första stapplande steg i arbetslivet här. Det som är roligast med jobbet är att jag får hjälpa till. Oavsett om det handlar om att hjälpa kollegor med arbetsrelaterade problem eller om det handlar om att hjälpa någon med täckningen under vattenytan.

 

Foto: Carolina Romare, Martin Kelam, Per Knutsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Klart: Nu ska koldioxiden fångas in

Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Publicerad 16 april 2025, kl 06:01
Underhållsingenjören Jonas Karlsson till vänster, rök stiger ut från kraftvärmeverkets skorsten till höger
Underhållsingenjören Jonas Karlsson är ständigt redo att rycka ut om något fel uppstår inne i kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. En ny anläggning ska fånga in koldioxiden från verkets torn. Foto: Oskar Lind

Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.

Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.

Bild på underhållsingenjör Jonas Karlsson.
Jonas Karlsson. Foto: Oskar Lind

– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan. 

Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.

Beslut om att satsa på att fånga koldioxid 

I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.

Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden. 

Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.

– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.

På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.

– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.

Stockholm Exergis forskningschef Fabian Levihn framför forskningsanläggningen för att fånga in koldioxid.
Forskningschef Fabian Levihn framför den lilla forskningsanläggningen. Han vet allt om infångning av koldioxid. Foto: Oskar Lind

Ska leda till negativa utsläpp

Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten. 

Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.

– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.

Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp. 

– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn. 

Parisavtalet 

  • Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. 
  • Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kritik från andra forskare

Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:

– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?

Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.

– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.

Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.

– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.

Är det inte viktigt att någon går före?

– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.

Exergis vd håller inte med om kritiken

Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.

– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.

Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?

– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.

Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?

– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert. 

Bärbara gasvarnare ett måste

En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen. 

– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson. 

Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).

– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.

Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls. 

– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.

Torbjörn Tenfält

Förgiftning vid 10 procent koldioxid 

  • 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
  • I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
  • Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kaffe på jobbet. Till vänster en ring av kaffekoppar i olika färger. Till höger en man spiller kaffe över sin dator.
Kaffe på anställningsintervjun: En bra idé eller en distraktion? Och påverkar det din chans att få jobbet? Forskaren Ingegerd Sigfridsson har studerat kaffets psykologiska funktion - inte minst på jobbet. Foto: Colourbox.

Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.

– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.

Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.

Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?

– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.

Ja till kaffe - en oskriven regel?

Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.

Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.

– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.

Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.

– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.

Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt

I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.

Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?

– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.

Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person

Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid. 

Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.

Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.