Hoppa till huvudinnehåll
Klimat

”Bättre än att textilierna slängs"

Textilåtervinning är en del av den cirkulära ekonomin och den så kallade gröna omställningen. Men mest negativ miljöeffekt har produktionen av de kläder och hemtextilier vi köper.
Anita Täpp Publicerad 23 mars 2022, kl 06:00
Hög med gamla kläder i fabrikslokal.
Vi kastar årligen 7,5 kilo fullt användbara textilier per person och år i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Men en del blir ändå återvunnet, som i Renewcells provanläggning i Kristinehamn. Foto: Alexander Donka

Varje år kastar vi i Sverige i genomsnitt 7,5 kilo fullt användbara textilier per person, enligt en studie från Naturvårdsverket.

När textilierna går upp i rök så ökar det också vårt utsläpp av växthusgaser.

Mest negativ miljöeffekt har dock produktionen av de kläder och hemtextilier vi köper. Enligt forskning står produktionsfasen för 80 procent av en textils totala miljö- och klimatpåverkan.

Innebär max tio procent mindre klimatpåverkan

Därför är inte textilåtervinning enda lösningen på problemet med vår textilkonsumtion, framhåller Yvonne Augustsson, textilexpert på Naturvårdsverket.

– Vid återvinning från textil till ny textilfiber får man fram en fibermassa som sedan går tillbaka till produktionen där den måste bearbetas – spinnas och färgas – för att bli ett användbart tyg igen. Produktionen blir alltså densamma förutom råvaran. Därför innebär återvinningen bara en minskad klimatpåverkan med fem till tio procent, säger hon.

Hur återvinningsprocessen med Renewcells teknik påverkar miljön kan Yvonne Augustsson inte uttala sig om.

– Men all sådan återvinning har olika slags miljöpåverkan, exempelvis beroende på vilken slags energi man använder och vilka kemikalier som används i processen. Fast återvinningen är ändå absolut bättre än att textilierna slängs.

"Vi behöver köpa färre nya kläder"

För att komma tillrätta med de stora miljöproblemen inom textilbranschen behövs fler åtgärder och det framför allt i produktionen, så att man exempelvis använder sig av andra energikällor där, påpekar Yvonne Augustsson.

– Sedan behöver vi ändra på vårt konsumtionsmönster så att vi köper färre nya kläder och använder våra gamla fler gånger. Och att vi köper mer second hand, hyr plagg vi använder mer sällan och använder gammal textil genom att sy om exempelvis.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi har beskrivits som en motsats till slit- och slängsamhället.
Vad begreppet mer konkret innebär finns det enligt Naturvårdsverket dock ingen absolut och tydligt vedertagen definition av.

Naturvårdsverket förklarar innebörden så här:

  • Produkter ska designas och produceras med en så liten miljöpåverkan som möjligt och för att kunna användas länge. Det kräver att produkterna har en sådan kvalitet och säkerhet att de kan återanvändas, liksom att de enkelt kan repareras, renoveras, moderniseras eller materialåtervinnas.
     
  • Mängden avfall ska minimeras. Produkter, komponenter och material ska i stället cirkuleras och används som råvara, medan biologiskt material, exempelvis matavfall, komposteras och rötas för utvinning

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klimat

TCO: Facket ska bli en klimatrörelse

Tjänstemännen måste bli mer lyssnade på. Annars riskerar den gröna omställningen att stanna av och arbetsvillkoren försämras i takt med klimatet. Det är slutsatsen i TCO:s första klimatpolitiska program.
Noa Söderberg Publicerad 23 augusti 2024, kl 06:01
TCO: ”Lyssna på tjänstemännen för att rädda klimatet”
TCO lanserar sitt första klimatpolitiska program och betonar vikten av att involvera tjänstemän i klimatarbetet. Förslag som gratis elbilsladdning och bättre arbetsmiljö ska driva på omställningen och stärka fackets roll i klimatfrågan. Foto: Claudio Bresciani/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Sveriges klimatomställning går för långsamt. De anställda måste involveras om det ska bli ändring på det. Det är budskapet i det första klimatpolitiska programmet från den fackliga centralorganisationen TCO, som bland annat representerar Unionens medlemmar.

Organisationen föreslår en lång rad förändringar på svenska arbetsplatser: gratis laddning av elbilar, billigare tågbiljetter för att underlätta jobbresor, bättre trygghetssystem för de som blir av med jobbet när miljöfarliga arbetsuppgifter tas bort och mer anpassning av arbetsplatserna för värmeböljor och extremväder.

Vill att facket driver på för grön omställning

Therese Svanström, TCO.
Therese Svanström. Foto: Claudio Bresciani/TT.

För att sådana förändringar faktiskt ska bli av krävs det enligt TCO en ”facklig klimatrörelse”. Med det menas bland annat att lokala fackklubbar arbetar för att ”glappet mellan arbetsgivares klimatambitioner och genomförandet kan överbryggas”. Flera stora företag – däribland livsmedelsjätten Unilever och oljebolaget Shell – har i stället börjat backa från sina globala utsläppsmål.

– Du som arbetstagare ska bli hörd på arbetsplatsen och få vara med och medverka till att jobb blir gröna med schyssta villkor, säger TCO:s ordförande Therese Svanström till Kollega.

Tre sätt att engagera sig för klimatet

Hon ger tre exempel på saker som medlemmar kan engagera sig i: att sänka utsläppen på själva arbetsplatsen genom förändrade resvanor, att värna arbetsmiljön när väder och klimat förändras och att stärka kompetensutvecklingen så att anställda inte slås undan när nya, mer klimatvänliga arbetsuppgifter växer fram.

”En facklig klimatrörelse” låter också som att medlemmarna ska bli ett slags gatudemonstranter, menar ni det?

– Nej, det är inte vår uppgift att som facklig centralorganisation se till att människor demonstrerar på gatan. Sedan får man gärna göra det också. Vi tycker att det är bra med yttrandefrihet och den typen av aktioner i vårt land. Men det är inte tanken bakom begreppet, säger Svanström och fortsätter:

– Vi vill inte att det här ska vara ett handlingsprogram som ligger i byrålådan. Vi vill se till att det används i den fackliga vardagen, som våra program för utbildning och jämställdhet. Det är vad vi menar med en facklig klimatrörelse.

I programmet står också att ”en facklig klimatrörelse” betyder att facken ökar kunskapen hos sina medlemmar om klimatfrågan och värnar rätten att engagera sig för klimatet utanför arbetstid.

”En eld i baken”

Maria Hagström är vice ordförande i Unionens rikstäckande fackklubb på Systembolaget. Hon har stått i talarstolen på Unionens kongress och propagerat för att facket ska bli mer engagerat i klimatfrågan, och har även skrivit om saken på Kollegas debattsida. Hon säger att hon redan har skickat TCO:s klimatprogram till Systembolagets företagsledning.

Maria Hagström, vice ordförande i Systembolagets personalförening. Foto: Privat
Maria Hagström, vice ordförande i Systembolagets personalförening. Foto: Privat

– Jag tror att det här behöver vara med i vardagen och kanske speciellt i tjänstemannafack. Det är alla små beslut man tar på olika möten som till slut styr mot helheten.

Vad kan det vara för beslut?

– Hur man ska driva sin verksamhet, vad man ska ha för affärsmodell, vad man ska köpa in för produkter, hur man gynnar människor som tar sig till jobbet på ett bättre sätt. Det är många dagliga beslut där man behöver ha klimathatten på sig. Då är de enskilda tjänstemännen faktiskt jätteviktiga, säger Hagström och fortsätter:

– Om företaget antar fina policys men tjänstemännen jobbar på som vanligt... det är väl ofta det som händer, och det tas upp i programmet också, att man säger en sak men sedan inte får någon drivkraft. Där har vi ju en kontakt med medarbetare och medlemmar på ett helt annat sätt.

Maria Hagström tycker också att programmet borde bli en ”eld i baken” på hennes fackliga kollegor.

– Unionen centralt har en roll i att hjälpa till och ge folk [som vill engagera sig i klimatfrågan, reds. anm.] en tråd att nysta i. Kanske göra ett utbildningsmaterial utifrån det här programmet. Materialet finns ju, det gäller bara att förpacka och föra ut det till medlemmarna.

Fakta: Tjänstemännens åsikter om klimatpolitiken

7 av 10 svenska tjänstemän är oroliga för klimatförändringarna, enligt en undersökning gjord av TCO och undersökningsföretaget Novus. Lika många vill att Sverige går före andra länder i klimatomställningen. 3 av 10 har påverkats av klimatförändringarna i sitt yrke. De mest populära klimatreformerna bland tjänstemän är, enligt undersökningen, en utbyggd kollektivtrafik och ekonomiskt stöd för energieffektivisering.

Fakta: Fler förslag

TCO:s klimatpolitiska program innehåller strax under 50 förslag, uppdelade på fyra ”principer”. Här är några av förslagen.

  • Nationell strategi för grön kompetensförsörjning. En politisk översyn, ledd av regeringen, av var jobb försvinner och nya tillkommer på grund av klimatförändringar och den gröna omställningen. Höjd a-kassa och kortare handläggningstider kring omställningsstudiestödet för att hjälpa de som påverkas av sådana förändringar.
  • Klimatanpassning av offentlig upphandling. Offentlig sektor köper varor och tjänster från privata företag för omkring 800 miljarder varje år. TCO vill att klimatpåverkan och arbetsvillkor får större vikt i upphandlingsreglerna.
  • Skatteåterbäring till företag och familjer som gör klimatsmarta val. Utformat efter kanadensisk inspiration, där koldioxidskatten betalas tillbaka till den som lever upp till vissa krav för att snabba på omställningen.
  • Utvecklade välfärdsmått. Sverige har sedan 2017 så kallade alternativa välfärdsmått, bredvid BNP-tillväxt. TCO vill att regeringen gör ett omtag i arbetet med hur det nya måttet ska definieras.
  • Förändrad ekonomisk politik. TCO vill revidera det finanspolitiska ramverket, som styr hur mycket pengar svenska staten kan investera, för att under en period möjliggöra större investeringar i klimatvänlig infrastruktur, energi och omställning. Det är en fråga som även Unionen driver.