Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hon ska göra klimatbov hållbar

Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb arbetar för att skapa världens första klimatneutrala cementfabrik.
Publicerad 2 mars 2022, kl 06:00
Karin Comstedt Webb och Cementas fabrik i Slite
Det är inom basindustrin som det går att göra verklig skillnad, menar Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb. Foto: Cementa, Fredrik Sandberg/TT

Cementa släppte ut näst mest koldioxid av alla svenska bolag i fjol. Vad tänker du som hållbarhetschef om det?
– Att det är en förmån att få arbeta med hållbarhetsfrågor just här. Det är inom basindustrin som de stora förändringarna kan ske. Vi har ett stort ansvar i Sveriges omställningsarbete och jag kan faktiskt inte tänka mig ett mer spännande eller meningsfullt uppdrag.

Hur hamnade du i det här jobbet?
– Jag kom till Heidelberg Cement år 2009, som trainee. Jag fick vara ute i de olika verksamheterna och drillades i hela kedjan. Därefter har jag haft olika utlandsstationeringar inom bolaget, som jobb på finansavdelningen. Sedan år 2020 är jag hållbarhetschef i Norden.

Finns det inte krockar i din roll?
– Såklart finns det stora utmaningar. Men klimatfrågan är den enskilt största frågan i bolaget. Alla är överens om att det handlar om vår överlevnad och det är fantastiskt att den beslutskraften finns. Sedan finns det förstås utmaningar i hur det ska kombineras med fortsatt konkurrenskraft och finansiering för allt som behöver komma på plats för att vi ska kunna ställa om.

Den senaste tiden har turerna kring ert fortsatta tillstånd för att bryta kalksten på Gotland varit i fokus. Vad innebär ditt jobb till vardags annars?
– Internt har jag ett team med helhetsgrepp över hållbarhetsfrågor. Vi stöttar kollegor och projekt i bolaget. Min roll i det externa handlar om påverkansarbete, om att knyta kontakter för att skapa förut sättningar för industriell omställning. Rätt politiska beslut behöver komma på plats och myndigheter agera. Kunder och andra företag behöver också ha samma inriktning.

Vad är du särskilt stolt över i rollen som hållbarhetschef?
– Att vi är i genomförandefasen av världens första koldioxidavskiljningsanläggning inom cementindustrin i vår norska verksamhet. Den håller nu på att skalas upp i Sverige. Målet är att fabriken i Slite år 2030 ska bli världens första klimatneutrala cementfabrik. 1,8 miljoner ton koldioxid ska fångas in årligen. Det är mer än tre procent av dagens samlade utsläpp i Sverige.

Text: Tora Villanueva Gran

KARIN COMSTEDT WEBB

GÖR: Chef för hållbarhet och samhällskontakter inom Cementa och Heidelberg Cement norra Europa.

ÅLDER: 39 år.

UTBILDNING: Civilingenjör samt civilekonom.

BAKGRUND: Trainee, projektledare i olika roller inom bolaget

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.