Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Tillbaka på samma fabriksgolv
För ett och ett halvt år sedan blev Patrik Stendahl av med jobbet när Ortvikens pappersbruk lades ned. Nu är han tillbaka på samma plats, men med jobb i en bransch med framtidsutsikter: textilåtervinning på Renewcell.
Värst var det därinne.
Patrik Stendahl pekar på en låg tegelbyggnad strax utanför stängslet runt det stora industriområdet på Ortviken i Sundsvall.
Det var där han, i augusti 2020, som produktionsledare för en avdelning på pappersbruket, i tur och ordning behövde tala med alla sina 31 medarbetare.
De hade just fått besked om att de snart skulle förlora jobbet, då arbetsgivaren – skogskoncernen SCA – beslutat lägga ned all produktion av tryckpapper i Ortviken.
"Det var en chock på alla plan"
– Då var det nattsvart, och en chock på alla plan. Dels för mig själv, men också för alla andra som jag jobbat med i så många år, säger Patrik Stendahl.
– Hemskt var också att ledningen meddelat att ett fåtal av alla 800 anställda ändå skulle få stanna kvar. Vilket så klart alla jag pratade med hoppades skulle gälla dem.
De svenska pappersbruken har en lång historia och har gett många arbetstillfällen. Men omstruktureringar och ny teknik har gjort att de stadigt blivit färre.
Enligt statistik från SCB, Statistiska centralbyrån, halverades nästan antalet anställda inom pappers- och massaindustrin mellan 1993 och 2021. Från cirka 47 000 till 26 000 anställda.
Orsaken till beslutet om nedläggning av tryckpappersproduktionen på Ortviken var att den inte längre var tillräckligt lönsam. Eftersom allt färre läser papperstidningar har efterfrågan på tryckpapper länge minskat.
Och när pandemin var ett faktum, och i och med den snabba digitalisering som den medförde, sjönk efterfrågan dramatiskt. Enligt SCA:s uppgift med mellan 35 och 40 procent på ett halvår.
Hårt slag för Sundsvallsborna
Bara ett drygt halvår efter beskedet om nedläggningen i Ortviken beslöt också skogskoncernen Stora Enso att lägga ned pappers- och massaproduktionen i Kvarnsveden i Borlänge, varpå 440 anställda miste jobbet.
Att pappersbruket på Ortviken var satt under hård press var något som många i Sundsvall kände till. Ändå var nedläggningsbeskedet oväntat och blev ett hårt slag för Sundsvallsborna.
Bruket var en av regionens största arbetsgivare. Eftersom det funnits på Ortviken i 63 år var det också något som många hade en personlig anknytning till. Om man inte själv jobbade eller hade jobbat där så hade ofta någon i släkten eller bland vännerna gjort det.
"Förvånansvärt många har fått nytt jobb"
Eftersom många äldre medarbetare hade jobbat på pappersbruket under hela sitt vuxna liv så fanns också en oro för att många nu skulle drabbas av långtidsarbetslöshet eller kanske aldrig komma i arbete igen.
Men när Patrik Stendahl en dag i december visar runt på Ortviken kan han konstatera att det ändå gått mycket bättre än han först befarade.
– Nu byggs ju ändå mycket nytt upp här. Och förvånansvärt många av de jag känner har också fått jobb igen, säger han.
Det är en bild som bekräftas av Mia Berglund, som var HR-chef på pappersbruket då det lades ned.
– Alla som var drygt 60 erbjöds avgångspension. Och bland de övriga har en del fått andra jobb inom SCA, på bilbatterifabriken Northvolt i Skellefteå eller på Scania i Södertälje. Andra har fått arbete här i Sundsvall, exempelvis inom kriminalvården eller på kemikaliefabriken Nouryon, säger hon.
Det var också på kemikaliefabriken som Patrik Stendahl först hamnade.
Efter drygt 25 år på Ortviken, där han med åren avancerade till att ha flera ledarroller, fick han knappt ett halvår efter nedläggningsbeslutet jobb som produktionsledare på Nouryon.
Är tillbaka på exakt samma plats
Men han längtade hela tiden tillbaka till Ortviken. Så när han hörde att textilåtervinningsföretaget Renewcell skulle starta produktion där hörde han genast av sig till företaget – och fick jobbet som produktionsledare.
Så nu är han alltså tillbaka. Och det faktiskt på exakt samma plats i den stora industrilokalen där han vid nedläggningen var produktionsledare för en avdelning som arbetade med pappersmaskin 1.
Det här känns som hemma för mig
Den är, liksom de flesta andra av de gamla maskinerna, nedmonterad och har sålts, för produktion eller för att användas som reservdelar. I deras ställe byggs i stället Renewcells maskiner upp. Företaget har hyrt in sig i lokalen, som SCA fortfarande äger.
– Det här känns som hemma för mig. Så jag är jätteglad över att jag fick jobbet. Det är ändå här jag har mitt hjärta och får mest nytta av min kompetens eftersom den process jag nu blir ansvarig för liknar den gamla pappersprocessen ganska mycket.
Renewcell är ett företag som sägs ligga i framkant när det gäller den så kallade cirkulära ekonomin (se faktaruta). Och i det här fallet handlar det alltså om att återvinna textilier.
Företaget har satsat 1,2 miljarder kronor på produktionsanläggningen i Ortviken. Ett beslut som bland annat grundades på att här redan var anpassat för cellulosateknologi, som vid produktion av papper, vilket Renewcells produktion också bygger på.
Att ledningen visste att det i Sundsvall också fanns mycket kompetens på detta område, bland de 800 som förlorat jobbet, lär också ha spelat in.
Hoppas kunna anställa fler
Produktionen, som grundas på teknik som forskare vid KTH har tagit fram, beräknas dra igång i sommar. Enligt planen kommer företaget då att ha runt 85 heltidsanställda, av vilka de flesta har jobbat på pappersbruket.
– Det baseras på att vi kommer att kunna ta hand om 60 000 ton textilavfall per år, vilket vi tror att vi slutligen kommer behöva 100 anställda till. Och den produktionskapaciteten kan vi ganska snabbt dubbla, till 120 000 ton, vilket enligt vår beräkning skulle betyda totalt 135 heltidsanställda, säger Harald Cavalli-Björkman, marknads- och kommunikationschef på Renewcell.
– Sedan hoppas vi så klart att vi ska kunna öka produktionskapaciteten och anställa ännu fler.
"Det här kan bli hur stort som helst"
Även om de här arbetstillfällena inte täcker de 800 tjänster som försvann när pappersbruket lades ned, så är det ändå en bit på vägen, påpekar Patrik Sandahl.
Och han tror på en fortsatt god utveckling, med nya företag som hyr in sig i SCA:s lokaler och bidrar med fler arbetstillfällen.
Ett 50-tal har redan skapats i och med att SCA efter nedläggningen beslöt att flytta en annan slags massaproduktion till Ortviken, som man nu också har utökat. Den massan används bland annat som mellanskikt i olika hygienartiklar och förpackningskartonger, vilket det råder stor efterfrågan på till följd av all e-handel.
Men framför allt tror Patrik Stendahl på Renewcell.
– Klädåtervinning ligger absolut rätt i tiden och eftersom vi är först i världen med vår teknik så kan det här bli hur stort som helst, säger han.
Ortviken
- I stadsdelen Ortviken i Sundsvall har det funnits en trävaruindustri sedan mitten av 1800-talet.
- Tidningspappersbruket byggdes i slutet av 1950-talet. Som mest fanns fyra pappersmaskiner på fabriken.
- 2015 stoppade ägaren, SCA, produktionen vid en av maskinerna. 95 arbetstillfällen försvann, till följd av en lägre efterfrågan och sämre lönsamhet.
- I augusti 2020 meddelade skogskoncernen att man ville lägga ned hela tryckpapperstillverkningen i Ortviken. 800 förlorade jobbet. Samtidigt tog SCA beslut om att satsa på en utökad produktion av CTMP, blekt kemitermomekanisk pappersmassa, på fabriken.
Renewcell
- Företaget grundades 2012 av några forskare på KTH i Stockholm – en återvinningsexpert och en industrientreprenör – som upptäckt ett helt nytt sätt att bryta ned cellulosa.
- 2018 startade man en första pilotanläggning för textilåtervinning i Kristinehamn.
- En av företagets samarbetspartners har länge varit H&M, som efter Renewcells börsnotering 2021 är den näst största aktieägaren. H&M var också först med att sälja plagg tillverkade av företagets återvunna textil.
- Renewcell har slutit ett femårigt avtal värt två miljarder kronor med det kinesiska företaget Tanghsan Sanyou. Två tredjedelar av årsproduktionen på 60 000 ton är därmed bokad dit.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
