Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Övervakning skapar misstro bland anställda”

Allt fler arbetsgivare övervakar sina anställda. Men det är inget nytt fenomen. Etnologen Daniel Bodén, som skrivit en bok om övervakningens historia, menar att fenomenet går att spåra till 1700-talet.
David Österberg Publicerad 28 februari 2024, kl 06:00
Daniel Bodén fotograferad genom ett fönster.
Varför övervakar arbetsgivare sina anställda? Är det möjligt att skapa ett arbetsliv utan kontroll? Etnologen Daniel Bodén har skrivit om övervakningens historia. Foto: Magnus Liam Karlsson.

I din bok visar du att arbetsgivare övervakat sina anställda sedan åtminstone 1700-talet. Varför har arbetsgivare känt det behovet?

– Övervakning behövs bara om den som bestämmer målen med en verksamhet är en annan än den som genomför arbetet. Målen behöver inte handla om vinst, men när en har ett intresse av att arbetet utförs och en annan utför det förutsätter den relationen att den som bestämmer målen vill kontrollera att arbetet utförs. I dag finns teknik som på ett väldigt detaljerat sätt kan övervaka arbetstagarna, men det är inte tekniken som driver fram övervakningen. Tekniken har vuxit fram ur behovet att övervaka.

Måste arbetsgivare kontrollera att arbetet utförs eller kan man tänka sig ett arbetsliv utan kontroll? 

– Jag tror att det går att organisera arbetslivet på ett sätt som gör att kontrollen inte behövs. I slutet av 60-talet såg vi ett motstånd mot byråkratiseringen av arbetslivet. Man började prata om att riva pyramiderna i arbetslivet, organisationerna skulle vara platta och nätverksorienterade, med fördelning av ansvar och arbetsuppgifter till olika arbetsgrupper. Idén att man kan fördela ansvaret till arbetstagarna tror jag att man kan tillämpa betydligt mer än man har gjort hittills. Men det förutsätter en diskussion om vad som är rimliga mål – är det alltid hög vinst eller finns det annat som kan vara värt att sträva efter – och om hur man utvecklar en företagsdemokrati.

Har arbetstagare i okvalificerade yrken varit mer övervakade?

Absolut. Ju enklare en arbetsuppgift är desto högre grad av övervakning. Ju mer kvalificerad en arbetsuppgift är desto svårare är det att hitta det som är mätbart, det som genererar produktivitet. Dessutom ställer högkvalificerad arbetskraft ogärna upp på att bli övervakade. Om man utför en enkel tjänst är man ganska utbytbar och okvalificerad arbetskraft kan inte heller välja mellan jobb på samma sätt. Det gör att man accepterar övervakning i högre grad. 

Teknikens roll i övervakningen

Kan bättre teknik göra det möjligt att övervaka även högkvalificerad arbetskraft?

Ja, och det är precis det som händer nu, i synnerhet efter att hybridarbete blivit vanligare och arbetsgivare oroar sig för vad deras anställda gör på dagarna. Antalet företag som anger att de använder sig av mjukvara som övervakar och samlar in data om anställda ökar. Det kan till exempel handla om program som kontrollerar om man sitter framför datorn, tar bilder av skärmen eller räknar tangenttryckningar och musrörelser. Exakt hur vanligt det är vet ingen. Fackförbunden borde jobba med att ta reda på hur användandet ser ut. Det är en förutsättning för ett demokratiskt samtal om vilken typ av övervakning i arbetslivet vi tycker är okej.

Är det värre att vara övervakad och veta om det eller misstänka att man är det? 

– Medarbetare som blir varse att de är övervakade är sällan nöjda med det. Övervakning ger en känsla av att vara misstrodd, att inte vara litad på. Det är demoraliserande: ”Företaget litar inte på att jag gör det jag ska göra.” Då tappar man sugen. Det är ett väldigt starkt mönster i de studier jag har gjort. Jag tror också att fler tycker att det känns okej att bli övervakade när de är på kontoret. Sitter man hemma och blir övervakad upplevs det oftare som ett problem. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut.

Framtidens arbetsliv: Tillit eller kontroll?

Gör arbetsgivare sig själva en otjänst när de övervakar personalen? 

– På kort sikt kan man säkert öka produktiviteten genom övervakning. Men på lång sikt kommer den att urholka arbetstagarnas vilja att anstränga sig och göra sitt bästa. Den kommer att vara demoraliserande och hälsofarlig. Men i yrken där människor är utbytbara i hög utsträckning blir det inte nödvändigtvis ett problem ur arbetsköparens perspektiv eftersom människor blir mer som slit-och-släng-varor. Om någon bränner ut sig kan man ta in någon annan som gör samma jobb. Tillämpar man samma övervakning på högkvalificerade medarbetare är risken att man tappar dem och då blir övervakningen kontraproduktiv.

Frågan uppmärksammas mer nu. Beror det på att övervakningen nu också riktas mot mer kvalificerad arbetskraft? 

– Nu ser vi att motsättningen mellan arbetsgivare och arbetstagare blir uppenbar även bland tjänstemännen och att det växer en medvetenhet om att de också kan vara utbytbara. Många tjänstemän har inte sett sig som arbetstagare utan har identifierat sig med de företag de jobbar för.

Har skrivit bok om övervakningens historia

Namn: Daniel Bodén

Gör: Etnolog vid Södertörns högskola

Aktuell: Med boken ”Från vällingklocka till minutjakt”.

Arbetsmiljö

Osund arbetsmiljö på apoteken - stress, gråt och schemakaos

Långa stressiga arbetspass, utlån till andra butiker och svårt att hinna ta paus. Personal som inte vågar säga nej och inte orkar heltid. Unionens tre fackordförande på apotekskedjorna Hjärtat, Apoteket och Kronan kritiserar arbetsmiljön på apoteksgolvet.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Apoteksanställdas nödrop: stress och personalbrist plågar branschen. Schemakaos och bristande återhämtning är en del av vardagen. En tredjedel av anställda på Apoteket saknar möjlighet till dagliga pauser enligt en facklig undersökning. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Gorm Kallestad/Scanpix.

Kollega rapporterade redan år 2020 om arbetsmiljön på tre apotekskedjor - om anställda med tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjöd sittande i butiken och extrem vikariebrist. 

När Kollega återkommer till branschen 2024 beskrivs arbetsmiljön på Apotek Hjärtat som tuffare än någonsin av Unionens riksklubbordförande Lena Svensson. Hon berättar att till exempel i Arvika har situationen på tre apotek lett till långvarig stress och sjukskrivningar. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Det är tröttkörd personal som mår väldigt dåligt psykiskt. 

På nationell nivå ser facket störst problem på Hjärtats ICA Maxi-apotek. De har  långa öppettider och tio timmars arbetsdag är fortfarande inte ovanligt enligt Lena Svensson. 

– Varenda dag har jag medlemsärenden om bemanning eller att man inte orkar jobba heltid på ICA Maxi-enheterna, även om man är ung. Man får inte ihop livet med familjen. 

Personalen har höga servicekrav på sig och ska helst hjälpa kunderna inom fyra minuter enligt Lena Svensson. 

Stress och personalbrist

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Även på Kronans apotek påtalar Unionens riksklubbordförande Stephanie Nielsen brister på grund av bemanningsproblem. 

– Många är stressade och känner att de inte hinner med allt på sitt jobb. Det kan bero på sjukdom, vakanser och förstås farmaceutbristen som är märkbar, säger hon.

Apoteket AB, pekar också Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande, på för hög arbetsbelastning och för låg bemanning.   

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

– Många väntande kunder orsakar oro och ökar stressen, vilket påverkar måendet hos medarbetare på flera arbetsplatser. Tiden räcker inte till för att hinna med de dagliga arbetsuppgifterna. 

Svårt ta paus och sitta ner

Unionenklubben på Apoteket AB har tillsammans med Sveriges Farmaceuter gjort en medlemsenkät med 1 400 svarande om möjligheten att ta en paus och sitta ner och och återhämta sig under arbetsdagen. Resultatet visar att en tredjedel av de svarande inte hinner ta en sådan paus. 

Fackgemensam medlemsenkät om pauser på Apoteket.
En tredjedel på Apoteket hinner inte sitta under arbetsdagen enligt en fackgemensam medlemsenkät. Grafik: Unionenklubben på Apoteket.

Hinner personalen gå på toa?

– Ja, för det mesta så länge man inte arbetar på ett ensamapotek. Då behöver man stänga apoteket. Det blir också ofta problematiskt att hinna med toabesök om någon medarbetare saknas och man får jobba ensam, säger Per Skoglund. 

Lena Svensson på Hjärtat uppger också att personalen inte hinner ta pauser på många ställen: 

– Rasten får ju chefen inte rucka på men man får inte pauser. De tar bort stolar också ibland, säger hon. 

Schemakaos och sjukskrivna - orolig sommar

Unionens fackklubb på Kronans apotek gör medlemsenkäter om hur sommaren upplevs.  I den senaste uppgav 75 procent att de fått schemaändringar med mindre än två veckors framförhållning och 43 procent att de lånats ut till andra apotek. 

– Många säger att de har dålig bemanning på grund av sjukskrivningar och att folk säger upp sig, att man har gått på knäna och det finns inga att ta in, säger Stephanie Nielsen.

"Grät innan och efter jobbet"

”Kollegor sjukskrivna pga stress, kunde inte gå på toa, arga kunder, grät innan och efter jobbet. Hann inte packa upp varor så det blev stora berg av varor. Det var den värsta sommaren någonsin.”

”Den konstanta stressnivån i kombination med dålig löneutveckling har gjort att jag bytt bransch.”

”Katastrofal, underbemannade, stress, inlåning från andra apotek nästan varje dag & allmänt rörigt”

Anonyma svar från medlemmar ur en enkät av Unionenklubben på Kronans apotek om hur förra sommaren var. 

Lånas ut till andra butiker

Utlån till andra apotek än där man blivit anställd är vanligt på alla tre kedjorna - det vill säga man förväntas lånas ut till ett annat apotek som saknar personal.

– Schemaläggningen bygger ofta på att låna ut eller in personal, vilket upplevs som slitsamt för en hel del av våra medarbetare, säger Per Skoglund på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen på Kronans instämmer. Det står en huvudarbetsplats på kontraktet. 

– Då ska man arbeta där och bara få frågan om någon är sjuk. Men arbetsgivaren anser ibland att 51 procent på ett apotek är en huvudanställning, säger hon. 

”Upplevs som tvång”

Frågan om att resa till en annan arbetsplats kan komma med kort varsel. Det kan vara samma morgon, eller smygas in i schemat utan kommunikation säger Lena Svensson på Hjärtat.

– Det upplevs av arbetstagarna som att man är tvungen, att annars riskerar man uppsägning. 

I teorin ska det vara frivilligt och man ska kunna säga nej. I praktiken är det svårt.

– Man blir inte tillfrågad utan snacket från arbetsgivaren blir att vi måste låna ut dig eller säga upp folk, säger Stephanie Nielsen.

Hon påpekar att det kan uppfattas som ett hot från chefen: Vi kommer behöva dra ner på personal här  - om du inte åker och jobbar i andra butiker. 

Per Skoglund på Apoteket säger att eftersom flexibilitet premieras av arbetsgivaren är det många anställda som ställer upp på utlån även om de egentligen inte vill.

– Dessutom får medarbetarna ofta höra att de behöver ställa upp för annars kan de inte räkna med att få hjälp när de behöver personal. Medarbetare ställs mot varandra. 

"Ska prioritera sin tid bättre"

”Som vanligt tight med personal. Blir en sjuk får resten slita”

”Tycker det är fruktansvärt att man bara får tre veckor sammanhängande semester under juni-augusti (även om jag alltid ansöker om fyra). """Det är alltid kris och apoteket får sällan eller aldrig ta in sommarvikarier."

"Meningslöst att göra KAS-ärenden relaterade till underbemanning, då får man som svar att man ska prioritera sin tid bättre, oavsett om det orsakat en felexpedition eller gäller en mindre sak.”

Anonyma svar ur en enkät med 125 av Unionenklubbens medlemmar på Kronans apotek om hur förra sommaren var.  

Endast 12 procent i enkäten hade anmält bristande bemanning på sommaren som en avvikelse i Kronans apoteks avvikelsesystem, KAS. 

Svårt få fyra veckors semester i följd

En stor facklig fråga på alla tre kedjorna är svårigheten att få fyra veckors sammanhängande semester på sommaren.  

Apoteksanställda är bara garanterade tre veckors semester i sträck på sommaren enligt kollektivavtalet från 70-talet. Något som facket försökt förändra, men inte lyckats avtala bort, även om de fått in några nya skrivningar. 

– Avtalets intention är att semestern ska vara sammanhängande med lite olika alternativ, säger Lena Svensson på Hjärtat. 

I praktiken blir det mycket förhandling om ledigheter på våren. 

– Vi anställda får hela tiden höra att vi är för många, men om du behöver vara ledig så går det absolut inte.

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en oschysst arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först

Sjukskrivningstal som sticker ut


Apoteken i Sverige sticker ut när det gäller sjukskrivningar i psykisk ohälsa enligt Försäkringskassans rapport Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser, 2020. 

Att flera yrkesgrupper med olika utbildningslängd inom samma bransch har hög sjukfrånvaro indikerar en problematik inom hela branschen skriver Försäkringskassan: ”Förändringar inom apoteksnäringen kan ha påverkat anställningsförhållanden och ökat de psykiska påfrestningarna i arbetet.

Tidningen Svensk Farmaci har också rapporterat om arbetsmiljöproblem på öppenvårdsapoteken, liksom tidskriften Läkemedelsvärlden. En rapport från Sveriges farmaceuter visar också att bara en av tio tycker att arbetsbelastningen är acceptabel

Senaste statistiken om öppenvårdsapoteken 

*11 000 personer arbetar i svenska öppenvårdsapotek (medelantal 2023).

*50 procent är högskoleutbildade farmaceuter och 22 procent är yrkesutbildade apotekstekniker. Övriga är egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter/kassapersonal. 

*Bristen på utbildade farmaceuter är stor, särskilt utanför storstäderna. 

*En stor majoritet anställda är kvinnor.

* Apoteksmarknadens omsättning var 78 miljarder kronor år 2023. 

Färre anställda per apotek
Apoteksmarknaden har vuxit kraftigt  och antalet anställda har ökat, men antalet anställda per apotek har sjunkit något. Enligt branschen beror det på att apoteken har blivit fler, ofta mindre i storlek och ”mer effektiva i sin samlade bemanning och schemaläggning”.

* Innan avregleringen år 2009 var de anställda på 930 öppenvårdsapotek cirka 6 200 heltidstjänster (heltidsekvivalenter). 

* År 2023 var motsvarande siffra cirka 10 000 heltidstjänster på 1 405 fysiska apotek samt 7 e-handelsapotek. 

Källa: Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2024.