Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Övervakning på jobbet ökar – facken utan inflytande

Ny teknik gör att allt fler företag övervakar sina anställda. Trots omfattningen saknar facket inflytande när de digitala systemen införs.
– Det är allvarligt. Vi måste ta frågan om övervakning på större allvar, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en övervakad dator och mobiltelefon, till höger Peter Hellberg, Unionen
90 procent av Unionens fackliga ombud har inte varit delaktiga vid införandet av digitala verktyg på arbetsplatsen, enligt en ny undersökning. Foto: Camilla Svebsk/Colourbox.

Kollega kunde nyligen berätta att läkemedelsbolaget Astra Zeneca infört digital övervakning av personalen med syfte att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret. Unionenklubben har motsatt sig övervakningen men förhandlingarna fick inte arbetsgivaren att ändra uppfattning.

Att facket, som på Astra Zeneca, får vara med och förhandla införandet av nya IT-system tycks vara ett undantag. En ny undersökning som Unionen gjort bland förtroendevalda visar att på nio av tio arbetsplatser har facket överhuvudtaget inte fått vara med och påverka när nya digitala verktyg införts.

Övervakning en arbetsmiljöfråga

Peter Hellberg.

– I och med att systemen utvecklas med de här nya övervakningsfunktionerna blir det en tydlig arbetsmiljöfråga. Vi har kommit till en punkt där vi måste göra något innan situationen blir ohållbar, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

Han påpekar att nya digitala system varit ett område som bolagens IT-avdelningar bestämt över, men när tekniken utvecklas bör arbetsgivarna tänka om. Utvecklingen med system som gör allt större intrång i den personliga sfären är något som oroar Unionen.

– Även om man är på jobbet, och inte har samma rätt till privatliv som på fritiden, finns det saker som arbetsgivaren inte har med att göra. Om inget görs är risken att det kommer att påverka arbetsmiljön negativt för många medlemmar. Missnöje och avsaknad av tillit kan leda till lägre produktivitet, säger Peter Hellberg.

Vad är orsaken till att arbetsgivare inte involverar facket i de här frågorna?

– En spekulation från min sida är att det är en kombination av okunskap och att många arbetsgivare anser det vara en icke-fråga, det vill säga att man inte anser att man använder systemen på det sätt som medarbetarna befarar.

Finns det anledning att se över lagstiftningen kring det digitala området?

– Min bild är att vi redan idag har den möjligheten i mbl (medbestämmandelagen red. anm.) Ett nytt IT-system är en påverkande fråga och då ska det mbl-förhandlas. I skrivande stund tittar vi på om det kan behövas lagstiftning på det digitala området och det kommer vi få skäl att återkomma om. 

– Unionen har en handledning kring hur förtroendevalda kan förhandla de här frågorna men vi har varit lite dåliga på att sprida den. Integritet och övervakning i arbetslivet blir allt viktigare för våra medlemmar och vi måste börja ta den frågan på större allvar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Porträtt av en person bredvid en illustration av AI-användning på jobbet, med en AI-chatt öppen på en dator.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox/Copilot/Martin Söderström

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.