Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Övervakning på jobbet ökar – facken utan inflytande

Ny teknik gör att allt fler företag övervakar sina anställda. Trots omfattningen saknar facket inflytande när de digitala systemen införs.
– Det är allvarligt. Vi måste ta frågan om övervakning på större allvar, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en övervakad dator och mobiltelefon, till höger Peter Hellberg, Unionen
90 procent av Unionens fackliga ombud har inte varit delaktiga vid införandet av digitala verktyg på arbetsplatsen, enligt en ny undersökning. Foto: Camilla Svebsk/Colourbox.

Kollega kunde nyligen berätta att läkemedelsbolaget Astra Zeneca infört digital övervakning av personalen med syfte att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret. Unionenklubben har motsatt sig övervakningen men förhandlingarna fick inte arbetsgivaren att ändra uppfattning.

Att facket, som på Astra Zeneca, får vara med och förhandla införandet av nya IT-system tycks vara ett undantag. En ny undersökning som Unionen gjort bland förtroendevalda visar att på nio av tio arbetsplatser har facket överhuvudtaget inte fått vara med och påverka när nya digitala verktyg införts.

Övervakning en arbetsmiljöfråga

Peter Hellberg.

– I och med att systemen utvecklas med de här nya övervakningsfunktionerna blir det en tydlig arbetsmiljöfråga. Vi har kommit till en punkt där vi måste göra något innan situationen blir ohållbar, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

Han påpekar att nya digitala system varit ett område som bolagens IT-avdelningar bestämt över, men när tekniken utvecklas bör arbetsgivarna tänka om. Utvecklingen med system som gör allt större intrång i den personliga sfären är något som oroar Unionen.

– Även om man är på jobbet, och inte har samma rätt till privatliv som på fritiden, finns det saker som arbetsgivaren inte har med att göra. Om inget görs är risken att det kommer att påverka arbetsmiljön negativt för många medlemmar. Missnöje och avsaknad av tillit kan leda till lägre produktivitet, säger Peter Hellberg.

Vad är orsaken till att arbetsgivare inte involverar facket i de här frågorna?

– En spekulation från min sida är att det är en kombination av okunskap och att många arbetsgivare anser det vara en icke-fråga, det vill säga att man inte anser att man använder systemen på det sätt som medarbetarna befarar.

Finns det anledning att se över lagstiftningen kring det digitala området?

Min bild är att vi redan idag har den möjligheten i mbl (medbestämmandelagen red. anm.) Ett nytt IT-system är en påverkande fråga och då ska det mbl-förhandlas. I skrivande stund tittar vi på om det kan behövas lagstiftning på det digitala området och det kommer vi få skäl att återkomma om. 

– Unionen har en handledning kring hur förtroendevalda kan förhandla de här frågorna men vi har varit lite dåliga på att sprida den. Integritet och övervakning i arbetslivet blir allt viktigare för våra medlemmar och vi måste börja ta den frågan på större allvar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.