Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Övervakades med gps – får skadestånd

Ett it-företag övervakade sina anställda i realtid. Unionen stämde företaget och nu har parterna kommit överens. De anställda får skadestånd och slipper övervakning.
Publicerad
En mobiltelefon med GPS följer en person i realtid.
Under jobbresorna övervakades de anställda i realtid med hjälp av en gps-tjänst som samlade in data om medarbetarna. Unionen stämde företaget. Foto: Colourbox.

De anställda på it-företaget är eller var fältservicetekniker för företaget och var ofta ute hos kunder. Under jobbresorna övervakades de i realtid med hjälp av en gps-tjänst, Enroute, som samlade in data om medarbetarnas namn, var de befann sig, när de påbörjade sina resor, beräknad ankomsttid samt arbetsordernummer.

Den här informationen kunde sedan delas med en tredje part, det vill säga bolagets kunder.

Redan när gps-tjänsten infördes på arbetsplatsen flaggade Unionen, under mbl-förhandlingar, för att insamlingen av medlemmarnas personuppgifter kunde bryta mot dataskyddsförordningen.

– Vi påtalade flera brister. Några av dem löstes under förhandlingsstadiet, exempelvis bristen på information. Andra brister kunde man inte lösa under förhandlingarna, exempelvis lagligheten i den här typen av personuppgiftsbehandling. Övervakningen som personuppgiftsbehandlingen innebar var så pass närgående att den inte var acceptabel, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Unionen stämde företaget

Unionen stämde därför företaget i Arbetsdomstolen, AD. Förbundet krävde 40 000 kronor i skadestånd till var och en av de 15 medlemmar som övervakats. Dessutom ville Unionen ha klargöranden från EU-domstolen innan AD fattade beslut.

– Vi ansåg att EU-domstolen behövde komma med avgöranden både vad gäller lagligheten och skadeståndsfrågan. Om AD skulle komma fram till att arbetsgivaren saknade laglig grund för personuppgiftsbehandlingen, vad skulle det i så fall kosta arbetsgivaren i skadestånd? Det finns ingen skadeståndspraxis vad gäller brott mot dataskyddsförordningen i Sverige.

Något avgörande blev det dock aldrig. Unionen och företaget träffade en förlikning innan målet nådde huvudförhandling. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och att övervakningen inte får återupptas. Rättsläget är fortsatt oklart.

– Det är klart att det hade varit bra att få svar på de här frågorna, men när vi företräder individer gentemot arbetsgivare är utgångspunkten alltid det som är bäst för dem. I det här fallet blev det en förlikning som vi är väldigt nöjda med och som medlemmarna är väldigt nöjda med. Men vi får säkert andra ärenden där frågan kommer upp på bordet igen.

Är det alltid otillåtet att övervaka anställda med gps?

– Det kan kanske finnas särskilda fall där en realtidsövervakning kan vara okej. Det går aldrig att utesluta eftersom det blir en bedömning av det enskilda fallet, där man väger arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen mot varandra. Som arbetsgivare ska man vara väldigt försiktig med att följa sina anställda i realtid, eller använda system som möjliggör den typen av övervakning, säger Susanna Kjällström.

Är det vanligt med gps-övervakning?

– Alla som någon gång beställt hem mat eller varor vet att man ofta får en spårningslänk där man kan följa chauffören i realtid. Men bara för att det är vanligt betyder inte det att det är okej. Eller tillåtet. Spårningslänkar tycker jag personligen har blivit mindre vanliga. Men det kommer hela tiden nya sätt att övervaka på. Den teknik vi har i dag innebär att man kan följa människor väldigt närgånget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.